Den svenska regeringens EU-prioriteringar 2017 kretsar som förra året kring jobb-, klimat- och migrationspolitik.

Andra frågor som regeringen betonar är bland annat det sociala toppmötet i Göteborg 17 november, frihandelsförhandlingar, brexit och EU:s framtid. Som en bonus hoppas Sverige att få ta över Europeiska läkemedelsmyndigheten när britterna lämnar EU.

En av 2016-års framgångar som regeringen vill lyfta fram är hur de tillsammans med andra regeringar i EU lyckades påverka EU-kommissionen att i mars lägga fram ett förslag till nytt utstationeringsdirektiv som gick i precis den riktningen som Sverige ville. Regeringen tolkar förslaget som att tillfällig arbetskraft från andra EU-länder ska få samma betalning som inhemska löntagare. Men ännu återstår för EU att komma överens.

Att Storbritannien ska lämna EU är kanske den hittills enskilt största motgång för regeringens EU-politik. Till det som också kan gå emot regeringens förhoppningar kan nämnas asyl- och migrationspoltiken och frihandelspolitiken. Förhandlingar om en ny asyl- och migrationspolitik pågår men viljan att ta emot asylsökanden är mycket begränsad i flera EU-länder.

En annan möjlig motgång är frihandelsförhandlingarna med USA (TTIP) sedan Donald Trump tillträtt som USA:s president. Den svenska handelsministern vill dock inte dödförklara förhandlingsmöjligheter med USA eftersom president Trump ännu inte berört TTIP.

Sverige i topp
Sverige tillhör de EU-länder som ligger bättre till ekonomiskt och är i regel i toppskiktet på jämförande studier eller statistik som rör tillväxt, budgetbalans, social rättvisa, sysselsättningsgradinnovationsförmåganöjda medborgare och livskvalitet. Fullt lika bra är det inte när det gäller arbetslöshet. Sverige ligger bättre till en genomsnittet men har en bit kvar till toppen som är regeringens uttryckliga mål.

Stödjer EU
Svenskarnas syn på EU-medlemskapets vara eller icke vara tycks inte ha påverkats negativt under det senaste året tvärtom har EU-motståndet minskat. I november 2016 svarade 50,3 procent, i SCB:s stora halvårsvisa undersökning, att de stödde ett svenskt EU-medlemskap medan 20,8 procent var emot en tydlig minskning på sex månader. 28,9 procent svarade att de inte visste. En ny mätning presenteras i juni 2017.

Den relativt positiva synen på EU kunde återses när Europaportalen i månadsskiftet maj juni 2016 lät opinionsundersökningsföretaget Sifo fråga svenska folket om deras syn på vinst och förlust med ett EU-medlemskap. Då svarade 46 procent att alla länder eller de flesta länder hade vunnit på medlemskapet. Bara 12 procent angav att alla eller de flesta medlemsländer hade förlorat på EU-medlemskapet.

Kompakt euromotstånd
Men det svenska stödet är inte oreserverat. Motståndet mot euron som svensk valuta är trots en viss försvagning fortsatt mycket stort. Ingen annan folkvald församling i medlemsländerna väljer i så stor utsträckning som den svenska riksdagen att komma med invändningar mot EU-förslag. Sverige tillhör också en lite grupp länder som återkommande protesterar mot att EU:s budget har en för hög felprocent det vill säga allt i från att delar av budget inte blivit korrekt hanterad när det gäller formaliteter till rena bedrägerier.

Dålig koll

När Eurobarometern 2016 mätte EU-invånarnas självuppfattning framstod svenskar som de som diskuterade EU mest och som de folk som hade bäst koll på hur EU-fungerar. Men när det ställdes tre enkla frågor om EU visade sig att svenskarna hade det svårare än genomsnittet att svara rätt. Tidigare samma år kunde även en svensk statlig utredning visa att kunskapsbristerna i Sverige om EU var utspridda och “nästan pinsamt låg i vissa grupper” som universitetslärare i statsvetenskap.


Sidor

Annons



MEST KOMMENTERADE


DEBATT I ANDRA MEDIER