EU-kommissionen lade på tisdagen fram nya åtgärder för att skydda människor från passiv rökning och utsläpp från e-cigaretter. Rekommendationen innebär att rökfria miljöer ska utökas till fler utomhusområden, som lekplatser och busshållplatser. Även nya produkter som uppvärmda tobaksvaror och e-cigaretter bör omfattas.

– Varje år dör 700 000 personer i EU på grund av tobakskonsumtion, varav tiotusentals på grund av passiv rökning, sade EU:s hälsokommissionär Stella Kyriakides.

Målet är att skapa en "tobaksfri generation" i EU till 2040 där färre än 5 procen använder tobak. Kommissionen vill också stödja medlemsländerna med 96 miljoner euro för att förebygga och bekämpa tobaks- och nikotinberoende.

Förslaget är en rekommendation till medlemsländerna som själva beslutar om hälsopolitiken.

En ny rapport från Europeiska revisionsrätten kritiseras EU:s stora coronafond för bristande tydlighet i klimatåtgärderna. Revisorerna varnar för att de gröna bidragen kan vara överskattade med 34,5 miljarder euro. De påpekar också problem med hur klimatmål formuleras och rapporteras, samt att vissa projekt som märkts som "gröna" inte alltid är miljövänliga. Faciliteten är en stor investering och bör bidra till EU:s klimatmål, men det finns diskrepanser mellan planering och praktik, slår den ansvariga revisorn Joëlle Elvinger fast.

Antalet självmord i EU har minskat med 13 procent på tio år mellan 2011 och 2021, meddelar Eurostat. Under samma tid har självmorden i Sverige ökat med 11 procent. 

Om du har självmordstankar ska du inte hålla det för dig själv, utan då behöver du söka hjälp.

I en rapport slår Europeiska revisionsrätten fast att EU:s två medicinbyråer, Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) och Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), inte var "helt förberedda för en utdragen pandemi" när covid-19 slog till, men att de i allmänhet klarade krisen "på ett bra sätt". ECDC:s insatser försvårades av låg datakvalitet från medlemsstaterna, medan EMA:s informationsspridning inte alltid var lättåtkomlig för allmänheten, enligt revisorerna.

Det har funnits en farhåga att Sverige inte skulle få det historiskt stora EU-bidraget på 40 miljarder kronor ur återhämtningsfonden även kallad coronafonden, eftersom Sverige vid årsskiftet minskade reduktionsplikten för fordonsbränsle. Det menar dock finansminister Elisabeth Svantesson (M) är ett missförstånd.

– Det har aldrig handlat om huruvida vi skulle förlora eller få 40 miljarder. Det har handlat om en mindre summa, sade Elisabeth Svantesson till Europaportalen på tisdagen.  

Enligt ministern har Sverige suttit i långa förhandlingar med EU-kommissionen för att även säkerställa den mindre summan.

– När allt är klart med kommissionen, vilket håller på att gå helt i hamn, ansöker vi och förväntar oss att få pengarna så fort som möjligt, sade Elisabeth Svantesson. 

Vad Sverige mer exakt förhandlat med EU-kommissionen om vill Svantesson inte berätta utan ber att få återkomma med det till riksdagen “väldigt snart”.

EU-pengarna kommer att gå in i statskassan för att ersätta de olika satsningar som Sverige redan gjort : se de 100 största projekten.

Under förra året beräknades närmare 48 000 personer i 35 europeiska länder ha dött på grund av för hög värme. Över hälften av dem (57%) dog under augusti. Det visar uppskattningar från en studie ledd av Barcelona Institute for Global Health (ISGlobal) publicerad i Nature Medicine. 

Forskarna ser dock att fler skyddande åtgärder har vidtagits sedan sekelskiftet och som om de uteblivit hade ökat antalet döda med ytterligare 80 procent. Värst drabbade länder räknat per capita 2023 var Grekland, Bulgarien och Italien.