Förhandlingarna mellan EU och USA har pausat i väntan på besked från den amerikanske presidenten Donald Trump.

I en EU-USA-gemensam rapport beskrivs på vilka områden man har nått samsyn.

Men den pekar enligt EU-kommissionen också på de områden där betydande arbete kvarstår för att finna lösningar där åsikterna går isär. Exempelvis när det gäller bättre tillträde till marknaderna för offentlig upphandling, starkt investeringsskydd som samtidigt bevarar rätten att reglera och en sammanjämkning av synen på varumärken och geografiska beteckningar.

Bakgrund
I februari 2013 gav den dåvarande amerikanske presidenten Barack Obama klartecken om att förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och USA kan inledas. Handelsavtalet, även kallat TTIP, blir om det kommer på plats det största i världen.

Avtalet beräknas ge en injektion i den europeiska ekonomin på motsvarande 1000 miljarder kronor årligen.

Förhandlingarna handlar inte så mycket om att ta bort tullar som att hitta gemensamma standarder så att amerikanska och europeiska företag kan göra affärer på motsatt sida Atlanten utan att behöva genomgå dubbla kontroller.

Flera EU-politiker och miljöorganisationer menar att de strikta europeiska reglerna för exempelvis genmanipulerade grödor riskerar att luckras upp när EU och USA ska enas om gemensamma standarder. I USA oroas man bland annat för opastöriserade europeiska ostar. 

Kritik mot klausul
Den kanske skarpaste kritiken har riktats mot en klausul som väntas ingå i avtalet och som ska skydda investerare i privata skiljedomstolar. Kritikerna oroas för att stora företag ska kunna stämma EU-länder som bryter mot ingångna avtal. Klausulen är dock mycket vanlig i internationella handelsavtal, Sverige redan är bundet till över 60 handelsavtal med andra länder där sådana investeringsskydd ingår.

Förhandlingarna får även kritik för att föras bakom lyckta dörrar, med dålig insyn för allmänheten men även för EU-parlamentarikerna. I juli 2012 röstade EU-parlamentet för första gången ned ett internationellt handelsavtal, Acta, efter kritik mot både innehållet och hemlighetsmakeriet.

För att möta kritiken har handelskommissionär Malmström presenterat en rad åtgärder för att bland annat göra förhandlingarna mer transparenta och strama åt regelverket kring investeringsskyddet.

Redan innan förhandlingarna kom igång 2013 kantades frågan av hinder. Exempelvis krävde Frankrike att få med ett ”kulturellt undantag” i avtalet. EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso kallade utspelet för en reaktionär antiglobaliseringsagenda.

Även den övervakningsskandal där amerikanska säkerhetsmyndigheten NSA anklagades för att ha spionerat på europeiska medborgare såg ett tag ut att sätta käppar i hjulet för avtalet.

Om och när avtalet bilr färdigförhandlat måste EU-parlamentet, och med stor sannolikhet även EU-ländernas parlament, tillsammans med de amerikanska lagstiftarna godkänna avtalet.

Opinionen
Europaportalen lät innan EU-valet 2014 opinionsinstitutet Sifo fråga svenskarna om deras inställning till avtalet. Då svarade tre av fem att de är positiva, medan en av fem var emot. När samma fråga ställdes 2016 hade andel tveksamma svenskar (13 %) minskat till förmån för de som var för (64 %) respektive emot (23 %) TTIP.

När Eurobarometern under hösten 2015 ställde samma fråga i alla medlemsländerna svarade 53 procent av de tillfrågade att de är för medan 32 procent är mot. I endast fyra länder (Tyskland, Luxemburg, Österrike och Slovenien) är en större andel mot än för ett handelsavtal med USA.

 


Sidor


HETASTE ARTIKLAR

Annons


DEBATT I ANDRA MEDIER