EU-domstolen har i en dom på fredagen slagit fast att när en person byter kön och namn i ett EU-land måste andra EU-länder godkänna detta. Domstolen menar att om ett land vägrar erkänna en sådan ändring, hindrar det personens rätt att fritt bo och röra sig inom EU, skriver TT/GP.

Beslutet kommer från ett fall där en person med både brittiskt och rumänskt medborgarskap blev erkänd som man i Storbritannien. När han sedan ville ändra sitt förnamn, kön och personnummer i Rumänien, sade de rumänska myndigheterna nej.

– Ett medlemslands vägran att erkänna ett lagligt byte av könsidentitet i ett annat medlemsland hindrar rätten att bosätta sig och röra sig fritt, sade domstolen i sitt beslut.

Trots att Storbritannien har lämnat EU, anser domstolen att fallet gäller eftersom ändringarna gjordes när landet fortfarande var medlem.

Georgiens parlament godkände på tisdagen en ny lag om "familjevärderingar och skydd av minderåriga", rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Lagen ger myndigheterna rätt att förbjuda Pride-evenemang och offentlig visning av regnbågsflaggan. Den kan också leda till censur av filmer och böcker.

Regeringspartiet Georgisk dröm menar att lagen behövs för att skydda traditionella värderingar. Kritiker hävdar att den är ett försök att vinna konservativa röster inför valet i oktober.

– Detta är det värsta som hänt hbtqi-gruppen i Georgien, sade Tamara Jakeli från organisationen Tbilisi Pride till Reuters.

President Salome Zurabisjvili har sagt att hon kommer att försöka stoppa lagen, men parlamentet kan rösta ner hennes veto. Hbtqi-rättigheter är en känslig fråga i Georgien. Landet vill gå med i EU, men kritiker menar att den nya lagen är ett steg i fel riktning.

Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter Michael O’Flaherty uppmanade Bulgariens president Rumen Radev på måndagen att inte underteckna en lag som förbjuder så kallad hbtqi-propaganda i skolor som parlamentet antog i förra veckan med stor majoritet. 

– [Jag] är djupt oroad. Myndigheter bör ta itu med diskriminering och fientlig retorik mot hbtqi-personer inför valet, skriver Michael O’Flaherty på X.

EU-kommissionen vill inte uttala sig huruvida de lagar, mot hbtgi-information i skolor och en definition om vad som är traditionell sexuell läggning, som det bulgariska parlamentet antog på onsdagen strider mot EU:s värderingar och lagar. Orsaken är att lagarna inte formellt godkänts av landets president och därmed ännu inte är giltiga. Kommissionens talesperson Anitta Hipper betonade dock att kommissionen är redo att tackla all diskriminering som drabbar hbtqi-personer.

– Vi står för en union där man får vara den man är, sade Anitta Hipper till journalister i Bryssel på torsdagen.

Det bulgariska parlamentet antog på onsdagen, med stor majoritet 159 för, 20 emot och 10 nedlagda, en lag som förbjuder undervisning eller spridande av idéer och åsikter relaterade till “icke-traditionell sexuell läggning” i skolor, rapporterar AFP/Radio Free Europe. I en annan omröstning antogs en definition av traditionell sexuell läggning som attraktion mellan personer av motsatta kön.

Den bulgariska Helsingforskommittén, en icke-statlig rättighetsorganisation, hade uppmanat parlamentet att inte godkänna ändringarna och sade att de "bryter mot grundläggande mänskliga rättigheter", inklusive de som är inskrivna i den bulgariska konstitutionen samt EU-lagar och internationella konventioner. 

Liknande lagstiftning finns sedan tidigare i Ryssland, Georgien och i EU-länderna Ungern och Litauen, rapporterar Politico.  I en symbolisk gest utropade EU-parlamentet 2021 EU till en frihetszon för hbtq-personer, alla svenska partier stödde resolutionen utom SD som lade ner sina röster.

Ungern sticker ut som det land i Europa där hbtqi-personer känner sig mest missnöjda med deras regerings arbete för att bekämpa fördomar och intolerans, enligt en undersökning som Ekot hänvisar till. Flera lagar som införts av Fidesz-regeringen gör livet svårare för hbtqi-personer.