Svenska EU-politiker är starkt kritiska till det skärpta förslag på en europeisk minimilön som parlamentets två föredragande tagit fram.

Efter flera månaders försening kom EU-kommissionen på onsdagen med sina förslag till EU:s taxonomi som ska ange vad som är gröna ekonomiska investeringar. Att kärnkraft inte finns med i dagsläget var en besvikelse för flera svenska EU-politiker. 

EU-förhandlare har enats om en ny klimatlag som i stora delar går på medlemsländernas linje. – Det är ingen hemlighet att jag hade velat ha mer, säger EU-parlamentets huvudförhandlare Jytte Guteland (S).

EU-förslaget om ökad lönetransparens för att komma till rätta med ojämlika löner kan innebära problem för arbetstagares individuella löneutveckling och den svenska arbetsmarknadsmodellen. EU får inte ta över formerna för lönebildningen – det sköter arbetsmarknadens parter.

Med uttalad inspiration från bland annat svensk lagstiftning vill EU-kommissionen ge arbetstagare i EU verktyg för att lättare uptäcka om det finns ett obefogat lönegap mellan könen på arbetsplatsen. Ytterst ska arbetstagare få retroaktiv ersättning vid felaktig lönesättning.

Ett ”fundamentalt skifte”, ”falsk trygghet” och ”inget som en EU-trollstav kan fixa” är några svenska EU-parlamentarikers kommentarer på kommissionens handlingsplan för att stärka den sociala trygghet i medlemsländerna.

EU-parlamentet vill att arbetstagare som jobbar hemifrån ska få laglig rätt att helt koppla ner från arbetet efter arbetstidens slut. Men de svenska parlamentarikerna  är kritiska till förslaget som de menar krockar med den svenska arbetsmarknadsmodellen - bara en svensk är för förslaget.

EU-kommissionens mål som Jessica Polfjärd talar sig varm för är inte närmelsevis tillräckligt för att klara Parisavtalets klimatmål. Forskningen från FNs klimatpanel är tydlig på den punkten.

EU-kommissionen har i en utförlig konsekvensanalys kommit fram till att 55 procent är det mest lämpliga målet för att minska utsläppen till 2030. Det är en rejäl ambitionshöjning som vi moderater står bakom.

Svenska EU-parlamentarikers åsikter om den högaktuella europeiska klimatlagen går vitt isär: för långtgående – helt otillräcklig.

Svenska EU-parlamentariker i sysselsättningsutskottet får i höst en tuff utmaning i att försöka styra undan ny lagstiftningsförslag på arbetsmarknadsområdet.

Utsläppen av klimatgaser måste minska ännu snabbare de närmaste tio åren  och alla enskilda EU-länder måste bli klimatneutrala till 2050. Det anser Europaparlamentets miljöutskott som nu föreslår parlamentet att höja ribban från 40 procent minskat koldutsläpp till 60 procent senast 2030.

EU-parlamentets miljöutskott inleder hösten med att rösta om en av de tyngsta frågorna för de kommande åren.

Miljöpartiet låter ideologi väga tyngre än lösningar och blundar för möjligheterna som GMO har för att hitta ett vaccin mot covid-19.

Coronakrisen ger kommissionen ytterligare skäl att gå vidare med planen på en europeisk minimilön för att enligt dem minska ökande löneklyftor och fattigdom.

EU-kommissionen vill skriva in sitt mål om att bli klimatneutralt i sten. Men kritiker invänder både mot innehållet i förslaget och mot vad som har utelämnats.

EU-parlamentet anser att världen befinner sig i ett klimat- och miljönödläge och att medlemsländerna måste skärpa utsläppskraven. 

Den blivande ECB-chefen Lagardes viktigaste uppgift är att bevara prisstabiliteten. 

EU-parlamentet röstar med klar majoriet för franska Christine Lagarde som nästa chef för Europeiska centralbanken.