AKTUELLT – Vad händer?

EU håller just nu på att förhandla fram ett investeringsavtal med folkrepubliken Kina som ska öppna upp marknaden för de båda parterna och garantera säkerheten för företag att etablera sig där.

Samtidigt arbetar EU på att ta fram en lag för att kunna granska utländska direktinvesteringar i strategiskt viktiga sektorer, såsom tillgången till känslig information eller viktig infrastruktur, inom EU.

 

Frågor och svar

1. Hur ser EU:s relation till Kina ut?

Relationen består av handel och politiska toppmöten

EU:s relation med Kina har utvecklats i rask takt de senaste 20 åren och handel är idag det centrala. EU och Kina behöver varandra för att utveckla sin respektive ekonomier och för att stärka sina roller som aktörer på den globala politiska arenan. Sedan 2016 finns två styrande dokument, ett från EU-kommissionen och det andra från ministerrådet, som beskriver EU:s hållning mot Kina.

Varje år har EU och Kina ett toppmöte. Därutöver har parterna runt 60 mindre regelbundna dialoger om allt från industripolitik, utbildning och tullar till säkerhetsfrågor, kärnkraft och konsumentskydd.

För att förstå EU:s relation till Kina måste man se det ut två perspektiv; EU-ländernas gemensamma syn på Kina och enskilda medlemsländers syn på Kina. Varje medlemsland har en egen agenda med Kina samtidigt som EU-kommissionen i Bryssel försöker sluta gemensamma avtal med Kina för hela EU

 

2. Hur ser medlemsländernas relationer till Kina ut?

Det skiljer sig från EU-land till EU-land

Medlemsländernas Kinapolitik skiljer sig åt. Dessa länder, exempelvis Grekland där Kina gjort flera investeringar, är mer benägna att gå emot EU för att vara på god fot med Kina. Ungern är ett land som vill ha investeringar från Kina och är därför mindre kritiska till Kina. Andra länder, såsom Tyskland, Frankrike och Italien, är oroliga över Kinas investeringar i EU och mer skeptiska till Kinas ambitioner.  

 

3. Hur ser Sveriges relation med Kina ut?

Positiva men förändring kan vara på väg

Sverige är generellt sett positivt inställd till Kina. Sverige behöver Kinas marknad och turism ur en ekonomisk aspekt och Kina är intresserade av Sverige som EU-medlem och för den kunskap som svenskar har om exempelvis miljöfrågor.

Den positiva inställningen till Kina kan dock vara på väg att förändras. Fallet med den svenska författaren Gui Minhai som sitter godtyckligt fängslad i Kina och andra händelser, har skapat en kritisk debatt i svensk media mot Kina.

 

4. Hur ser Kinas relation till EU ut?

Kinas relation till EU har ekonomiska och politiska skäl

Kina behöver EU för att fullfölja sin plan att år 2049, när landet firar 100 år, vara en nation som är stark ekonomiskt, politiskt, diplomatiskt, militärt och vetenskapligt. För att genomföra planen har Kina genom investeringar börjat samla på sig kunskap som de själva inte har.

Kinas investeringar i EU anses enligt Kinaexperter, ha två motiv. Först det rent ekonomiska att en investering kan vara en bra affär. Men det andra skälet har en djupare politisk botten där uppköpt avancerad spetsteknologi kan ge landet ett tekniskt försprång vilket krävs för att bli en världsledande nation.  

Investeringarna kan också skapa ett politiskt inflytande över frågor som kan påverka Kinas planer. Genom att investera i elbolag eller bygga vägar i länder med ansträngd ekonomi kan Kina skaffa sig politiskt inflytande över EU-länder som gör att regeringar eller företag lobbar för Kina i politiska frågor.

Samtidigt har Kina svårt att veta hur de ska hantera EU som överstatlig organisation och föredrar därför att ha egna dialoger med enskilda länder eller i mindre grupper, såsom gruppen med länder och EU-länder från östra Europa, den så kallade 16+1 gruppen.

 

5. Vad är EU och Kina överens om?

Båda behöver varandra

EU och Kina försöker samarbeta inom områden som gynnar dem båda. Dels försöker man sluta gemensamma avtal inom exempelvis investeringar och dels stöttar man varandra i att upprätthålla viktiga avtal såsom Parisavtalet och kärnvapenavtalet med Iran.

Tillsammans har de definierat fyra områden som de vill samarbeta inom:

Fred och säkerhet – EU och Kina vill både ha ett ökat samarbete och en bättre dialog kring säkerhetsfrågor på regional och internationell nivå som kan ha globala konsekvenser. Det finns inga direkta konsekvenser, mer än att parterna idag har dialoger om eventuella samarbeten informations- och kunskapsutbyten.

Ekonomi – EU och Kina vill ha en mer öppen handel och investeringar, utbyte av industriell information, samarbete inom jordbruksforskning och transport- och infrastrukturutveckling. Exempel på detta är det investeringsavtal som EU förhandlar om med Kina.  

Hållbar utveckling – EU och Kina vill ta ett gemensamt ansvar i att driva den globala utvecklingen framåt gällande klimatförändringar, havsfrågor, energi med mera. EU och Kina för regelbundna dialoger på exempelvis det årliga EU-Kina toppmöten, för att utvecklas inom de olika områdena.

Direkta utbyten mellan människor – EU och Kina vill fokusera på kunskapsutbyte av kultur, utbildning och dialoger mellan ungdomar. EU och Kina har under 2018 haft en kampanj kallad, Turiståret 2018 för EU och Kina där syftet varit att locka fler människor att resa mellan platserna.

 

6. Vilka problem ser EU och Kina med varandra?

Brist i Kina på mänskliga rättigheter och EU lägger sig i för mycket

Den stora och breda mängden varor och tjänster som EU och Kina utbyter med varandra gör att det finns en del spänningar mellan de två parterna. Till exempel inom frågorna om tillgången till marknader eller immateriella rättigheter för företag.

EU tycker att Kina har bristande respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Kina däremot kritiserar ofta EU för att lägga sig i deras interna angelägenheter och samtidigt har Kina svårt att förstå hur de ska hantera en sådan överstatlig organisation som EU är.

 

7. Vad är Kinas nya Sidenvägsinitiativ?

Nya handelsvägar till och från Kina

Det nya Sidenvägsinitiativet eller som det på engelska kallas, Belt and Road initiativet (BRI), är Kinas stora infrastrukturprojekt för att länka samman handelsvägarna mellan Kina och Europa, samt delar av Asien och Afrika. Det består av två delar, det ena är handelsvägar på land och det andra är handelsvägar till havs. Kostnaden för Sidenvägsinitiativet är svårt att uppskatta men generellt pratar man om cirka 8000 miljarder svenska kronor för alla investeringar som krävs för att uppnå målen med projektet.

För Kina handlar initiativet om att expandera sin ekonomi utanför landets gränser men även trygga landets tillgång till omvärlden genom att kontrollera handelsrutter. En del av Kinas investeringar inom EU drivs av bygget av det nya Sidenvägsinitiativet, exempelvis köpet av hamnen Pireus i Grekland 2017.

 

8. Vilken inställning har EU till Sidenvägsinitiativet?

EU vet lite och vill veta mer

EU har kallat initiativet för ett mycket ambitiöst sådant, men vet väldigt lite om projektet och har uppmanat Kina att dela med sig av sina planer för att ett samarbete mellan EU och Kina ska vara möjligt. De olika medlemsländerna ser på BRI på olika sätt och därför har EU inte heller kunnat ge ett gemensamt uttalande kring hur man ser på projektet.

 

9. Hur ser handeln mellan EU och Kina ut?

Mångmiljardhandel utan handelsavtal

Kina är EUs näst största handelspartner efter USA samtidigt som EU är Kinas största handelspartner. Varje dag handlar EU och Kina med varandra för över 1,5 miljarder kronor. Från Kina importerar EU framförallt industri- och konsumentvaror, maskiner och utrustning samt skor och kläder. Exporten till Kina består i huvudsak av maskiner och utrustning, motorfordon, flygplan och kemikalier. I dagsläget finns inget handelsavtal mellan EU och Kina, utan detta regleras utav WTOs regler.

 

10. Hur ser handeln mellan Sverige och Kina ut?

Svenska exporten av personbilar till Kina skjuter i höjden

Under 2017 exporterade Sverige varor till Kina för en summa på nära 60 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt nio procent jämfört med 2016. Sverige exporterar framförallt maskiner för verkstad samt läkemedel till Kina. En intressant förändring i exporten är den ökade försäljningen av personbilar. Mellan åren 2016 och 2017 ökade den med över 50 procent. Anledningen tros vara enligt den svenska handelsmyndigheten Kommerskollegium, att Kina ställt om sin tillväxt från att vara driven av export till att fokusera på den inhemska konsumtionen, samtidigt som landet fått en starkare ekonomi vilket lett till en rikare medelklass som gärna vill konsumera lyxprodukter.

Sverige importerade också mer från Kina under 2017 jämfört med 2016. Totalt importerade man varor för en summa på 71,8 miljarder svenska kronor och även här var maskiner den stora kategorin, följt av kläder.

 

10. Hur ser handeln mellan Sverige och Kina ut?

Svenska exporten av personbilar till Kina skjuter i höjden

Under 2017 exporterade Sverige varor till Kina för en summa på nära 60 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt nio procent jämfört med 2016. Sverige exporterar framförallt maskiner för verkstad samt läkemedel till Kina. En intressant förändring i exporten är den ökade försäljningen av personbilar. Mellan åren 2016 och 2017 ökade den med över 50 procent. Anledningen tros vara enligt den svenska handelsmyndigheten Kommerskollegium, att Kina ställt om sin tillväxt från att vara driven av export till att fokusera på den inhemska konsumtionen, samtidigt som landet fått en starkare ekonomi vilket lett till en rikare medelklass som gärna vill konsumera lyxprodukter.

Sverige importerade också mer från Kina under 2017 jämfört med 2016. Totalt importerade man varor för en summa på 71,8 miljarder svenska kronor och även här var maskiner den stora kategorin, följt av kläder.

 

12. Vilka länder är Kina intresserad av att investera i?

Italien och Grekland är några av Kinas favorit destinationer

Utrikespolitiska institutets rapport om Kinas investeringar i Europa går igenom ett flertalet länder och dess investeringar från Kina. Grekland drabbades hårt av finanskrisen och har välkomnat kinesiska investeringar inom infrastruktur, energi, telekommunikation, fastigheter och turism. COSCO, ett transport- och logistikföretag som ägs av den kinesiska staten, köpte 2016, 51 procent av hamnen Pireus för 280 miljoner euro. Tidigare hade COSCO slutit ett avtal med Grekland på 830 miljoner euro om att få utnyttja hamnen. Kina försöker i kraft av sina investeringar påverka landet politiskt, något som fått konsekvenser på EU-nivå. Till exempel stoppade Grekland ett uttalande från EU till FN där man kritiserade Kina för sina bristande mänskliga rättigheter. Ett år tidigare motsatte Grekland sig ett gemensamt uttalande gällande en konflikt i det Sydkinesiska havet där Kina försöker utvidga sitt territorium.

Italien var år 2015 det land i EU som tagit emot flest kinesiska investeringar. I slutet av 2016 hade, enligt rapporten från Utrikespolitiska institutet (UI), runt 250 kinesiska bolag investerat i nära 450 italienska företag. Kina ska även börja investera i olika infrastrukturprojekt i Italien kopplade till det nya Sidenvägsinitiativet. Den italienska regeringen har dock reagerat på Kinas ökande inflytande över kunskap och information som kan vara känslig ur ett säkerhetsperspektiv, vilket lett till att Italien i februari 2017 anslöt sig till Tyskland och Frankrikes påtryckningar på EU om en granskningsmekanism av utländska direktinvesteringar.

Ungern vill gärna ha investeringar från Kina och pratar därför väldigt mycket och gott om landet. De har endast fått mindre och obetydliga investeringar men hoppet om att få större mer givande investeringar har gjort, enligt UI, att Ungern sträckt ut en hand till Kina på politisk nivå, något som varken EU-parlamentet eller ministerrådet gillar.

 

13. Vad gör EU för att kontrollera utländska direktinvesteringar?

Skapar nya skyddsregler

När kinesiska bolag med kopplingar till det kinesiska kommunistpartiet, investerar i vissa sektorer finns det en risk att de köper sig inflytande över politik och diplomati. Så även när kinesiska företag köper teknologi och kunskap inom områden som kan hota EU-ländernas säkerhet.

2017 lade den EU-kommissionen fram förslaget om att införa ett ramverk för granskningar av utländska direktinvesteringar i strategiska sektorer inom EU.

I november 2018 enades förhandlarna för EU-parlamentet, kommissionen och medlemsländerna om ett förslag som nu ska röstas igenom innan det kan börja att gälla. Målet är att skydda viktig infrastruktur, tillgång till känslig information och särskild teknologi från att ägas av utländska företag. I dagsläget finns inget gemensamt ramverk för detta, men ungefär hälften av alla medlemsländer har ett för att kunna se hur utländska investeringar påverkar nationell säkerhet eller den allmänna ordningen.

I Sverige föreslår en utredning i november 2018 till regeringen att Sverige från 2021 ger myndigheter vetorätt mot utländska uppköp av bolag som inte finns noterade på börsen.

 

14. Vad är investeringsavtalet mellan EU och Kina?

Avtal för att säkra lika tillgång till marknader

EU-kommissionen förhandlar sedan 2014 med Kina om ett investeringsavtal som ska ersätta alla de olika investeringsfördragen som medlemsländerna själva ingått med Kina. Medlemsländernas avtal skiljer sig mycket åt. Genom att sluta en gemensam överenskommelse för EU kan företag få lika tillträde till marknaden i Kina som Kina redan idag har till EU. Enligt EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström så går arbetet med investeringsavtalet varken snabbare eller långsammare än avtal med andra länder. Men Kinas marknad är väldigt svåråtkomlig och att Kina måste genomföra större och fler åtgärder än EU som har en öppnare marknad. Avtalet ska också täcka många sektorer och där tar det tid att hitta gemensamma lösningar.

Investeringsavtalet med Kina ska:

  • Skydda europeiska och kinesiska företag från att diskrimineras gentemot inhemska företag.  
  • Göra det lättare för EU-företag att plocka ut sina vinster ur Kina.
  • Tydliggöra att parterna måste följa internationella konventioner gällande exempelvis arbetsmiljö eller miljöpåverkan.
  • Skapa nya jobb.
  • Hjälpa till att finansiera forskning och utveckling.

 

15. Hur ser Sverige på investeringsavtalet?

Positivt

Sverige har idag ett investeringsavtal som skyddar företag som är etablerade på marknaden i Kina, men det är svårt för svenska företag att komma in på den kinesiska marknaden. Sverige är i den meningen positivt inställda till ett europeiskt investeringsavtal med Kina  som kan hjälpa svenska företags etablering på marknaden och på så vis den svenska ekonomin.

 

Detta har hänt:

1975

6 maj upprättas de första diplomatiska förbindelserna mellan EU och Kina.

1985

Det första avtalet mellan EU och Kina undertecknas gällande samarbete inom ekonomi och handel.

1988

Den första permanent EU-representation i Peking, Kina, öppnas.

1992

En politisk dialog upprättas mellan EU och Kina.

1995

EU-kommissionen ger ut sin första rapport gällande EUs relation med Kina, "A long-term policy for China-Europe relations". Samtidigt inleder man också en dialog med Kina gällande mänskliga rättigheter.

1998

Första EU-Kina toppmötet i London, Storbritannien.

1999

Det andra toppmötet mellan EU och Kina. Denna gång i Peking, Kina.

2001

Den 11 december blir Kina medlem i World Trade Organisation, som land nummer 143.  

2003

Den 13 oktober offentliggör Kina sitt första policydokument gällande EU.

EU och Kina sluter avtal kring, samarbete inom satellit programmet Galileo, riktlinjer för dialog om industri och immateriella rättigheter.

2004  

På det sjunde toppmötet mellan EU och Kina i december sluts ett avtal om samarbete inom bland annat tullar, forskning och utveckling samt fredlig användning av kärnenergi.

2005

EU och Kina skriver under en gemensam förståelse om arbetskraft, sysselsättning och sociala frågor. Två avtal sluts om samarbete inom rymden, vetenskap och teknikutveckling, samt klimatförändringar.

2006

EU och Kina kommer överens om att inleda förhandlingar kring ett nytt omfattande ramavtal.

2008

EU och Kina inför en dialog på högsta nivå gällande ekonomi och handel samt förstärker samarbetet kring klimatförändringar.

2009

Två toppmöten mellan EU och Kina hålls samma år. Parterna kommer överens om att skynda på förhandlingarna om ett partnerskaps- och samarbetsavtal samt stärka utbytet mellan människor och det kulturella samarbete.

2012

EU och Kina inrättar forumet som kallas för den strategiska högnivådialogen där man ska diskutera strategiska och utrikespolitiska frågor.

2013

EU och Kina antar “the EU-China 2020 Strategic Agenda for Cooperation”, som tydliggör relationen mellan EU och Kina. Strategin täcker områdena fred och säkerhet, välstånd, hållbar utveckling och utbyte mellan människor.

2014

Förhandlingarna om ett nytt investeringsavtal mellan EU och Kina inleds i januari 2014.

2015

EU och Kina kommer överens om att förstärka samarbetet kring klimatförändringar och energi. Upprätta en dialog gällande rättsliga frågor och utveckla försvars- och säkerhetssamarbete.

2016

EU antar ”Byggstenar för en ny EU-strategi för Kina” och Rådets slutsatser om EU:s strategi avseende Kina som anger EUs förhållande till Kina.

2017

Under det 19:de toppmötet mellan EU och Kina skrev man under ett nytt ramavtal gällande tullsamarbete. Avtalet sträcker sig över åren 2018 - 2020 och ska bekämpa olaglig handel genom att ha mer effektiva tullkontroller.

2018

Under det 20:de toppmötet mellan EU och Kina i juli 2018 lade parterna för första gången fram sina förslag om marknadstillträde till EUs och Kinas marknader.

Se fler händelser här.


HETASTE ARTIKLAR

Annons


DEBATT I ANDRA MEDIER