Bild: Anders Selnes
Bild: Anders Selnes

Till Europaportalen sade Adaktusson under valrörelsen att han brann för mänskliga fri- och rättigheter. Lars Adaktusson vill att EU-parlamentet agerar mer när länder diskriminerar mot romer. Parlamentets makt är dock liten eftersom EU inte har någon direkt lagstiftning i sådana frågor. Men parlamentet kan uttala sig och kritisera länder.

Lars Adaktusson ser tre viktiga frågor som han vill engaera sig i. Det ena är EU:s utrikespolitik med fokus på mänskliga fri- och rättigheter med syfte att EU ska bli starkare globalt. Det andra är asyl- och flyktingpolitiken där han tycker att EU:s medlemsländer ska ta ett mycket större ansvar för att visa solidaritet med dem som flyr från krig. Det tredje handlar om företagande och handel och i förlängningen om möjligheten att skapa nya jobb och göra den inre marknaden mer effektiv. 

 

Fem frågor

På hösten 2016 ställde Europaportalen fem frågor till alla svenska EU-parlamentariker. Så här svarade Lars Adaktusson:

Vilka frågor arbetar du med i parlamentet under okt-nov 2016?

Den här hösten har jag ägnat mycket tid åt EU:s uppdrag och ansvar den dag Islamiska staten är besegrad i Mosul. Som initiativtagare till en resolution om de här frågorna har jag först förankrat texter och förslag i min egen partigrupp och därefter förhandlat med övriga partigrupper. Glädjande nog antogs resolutionen med stor majoritet i den senaste Strasbourgsessionen. Glädjande är också att de grupper som i första hand berörs av resolutionen ställer sig bakom det som föreslås. - Direkt efter parlamentets beslut träffade jag förra veckan ett stort antal partiföreträdare på plats i Irak och kunde dessutom besöka de delar av Nineveområdet som just befriats från IS. Det var mitt fjärde besök i Irak och Syrien det senaste året.

 

Vilket är det bästa beslut som EU-parlamentet fattat sedan EU-valet 2014 och varför?

Antalet lagstiftningsförslag har hittills under mandatperioden varit tämligen få. Men beslutet förra året att ge klartecken för fortsatta TTIP-förhandlingar var viktigt, inte minst för att framhålla frihandelns stora betydelse. PNR-direktivet är ett annat exempel på beslut som har betydelse, inte enbart i kraft av direktivets innehåll utan också som uttryck för en vilja att arbeta gemensamt när det gäller terrorbekämpning och kampen mot organiserad brottslighet. Ett tredje exempel är parlamentets historiska beslut att erkänna det pågående folkmordet i Irak och Syrien. Som initiativtagare till resolutionen och ansvarig förhandlare är jag glad över den stora betydelse som beslutet har fått internationellt, inte minst i USA.

 

Vilket är det sämsta beslut som EU-parlamentet fattat sedan EU-valet 2014 och varför? 

Upprepade krav på exempelvis EU-skatt, överstatlig familjepolitik och gemensam vallag gör att parlamentet i viktiga avseenden spelar en destruktiv roll i den interna balansen mellan rådet, kommissionen och parlamentet. Andra exempel på dåligt beslutsfattande finns i hanteringen av de olika delarna av budgetprocessen. Majoriteten i Europaparlamentet vill ständigt öka EU:s budget istället för att omfördela och ta initiativ till en reformering av exempelvis strukturstöd och jordbrukspolitik. 

 

Vilka av dina vallöften inför EU-valet har hittills infriats? 

I valrörelsen lovade jag att stå upp mot onödig överstatlighet, konkret föreslog vi som parti en särskild kommissionär för övervakning av subsidiaritetsprincipen. Som nyvald parlamentariker fick med mig hela min partigrupp (EPP) bakom förslaget och idag finns en subsidiaritetskommissionär på plats. För egen del publicerar jag efter varje verksamhetsår en särskild subsidiaritetsrapport där väljarna kan se hur jag röstar för att motverka onödig maktöverföring till Bryssel. Vidare lovade jag i valrörelsen att arbeta för mänskliga rättigheter med fokus inte minst på förföljda kristna grupper. På mitt initiativ har parlamentet ställt sig bakom tre viktiga resolutioner i det här avseendet; om en fredad zon i norra Irak, om att definiera Islamiska statens övergrepp mot kristna och andra religiösa grupper som folkmord och om att Nineveområdet ska vara en autonom provins inom Iraks federala statsskick. I valrörelsen lovade jag att arbeta för ökat fokus från EU:s sida på kränkningar av religionsfriheten generellt. Tidigare i år föreslog jag att EU-kommissionen tydligare ska lyfta fram religionsfrihetsfrågorna och utse en särskild representant på detta område. I februari ställde sig parlamentet bakom förslaget och sedan maj månad arbetar den tidigare kommissionären Jan Figel som EU:s särskilde representant för frågor om religionsfrihet i världen.

 

Vilka frågor ska du fokusera på fram till EU-valet 2019? 

Jag kommer att fokusera på de frågor som är aktuella inom ramen för de utskott där jag är ordinarie ledamot; utrikesutskottet och underutskottet för mänskliga rättigheter. Övergripande handlar det om att lyfta fram kristdemokratins värderingar och behovet av en europeisk utrikespolitik som alltid prioriterar mänskliga rättigheter högst. Mer konkret kommer jag att arbeta för ökat europeiskt stöd och konkreta hjälpinsatser till assyrier/syrianer/kaldéer och andra utsatta grupper i Mellanöstern. För att de människor som flytt Islamiska statens illdåd ska våga återvända till de platser där de levt i århundraden krävs europeisk assistans vad gäller säkerhetsarrangemang och återuppbyggnad bland annat. - Vidare kommer jag att arbeta med åtgärder mot trafficking som är vår tids slaveri, jag kommer att arbeta för förbättrade relationer till Israel och jag kommer att arbeta med flyktingfrågan. Turkietavtalet är ingen lösning på de problem vi ser idag, avtalet har tillkommit därför att EU:s medlemsländer inte tar sitt ansvar och här krävs fortsatt opinionsbildning och politiska påtryckningar. 


Annons


HETASTE ARTIKLAR


MEST KOMMENTERADE


DEBATT I ANDRA MEDIER