Regeringen kallar till sig arbetsmarknadens parter för informella samtal på Harpsund i början av oktober, uppger TT/Aftonbladet. På agendan står bland annat hur den svenska modellen ska kunna leva vidare inom EU. Både regering och parterna ser hot mot modellen, som bygger på att arbetsgivare och fack kommer överens utan statlig inblandning, när EU bland annat vill reglera minimilöner i unionen, något som Sverige fått undantag för.

Nya EU-regler ska minska löneskillnaderna mellan könen. Nu har regeringen beslutat att tillsätta en särskild utredare för att se hur direktivet kan genomföras i Sverige, meddelar Arbetsmarknadsdepartementet enligt TT/Aftonbladet. Tanken med direktivet, som under våren passerat först EU-parlamentet och sedan ministerrådet, är att EU-länderna ska öka insynen i lönesättningen. Utredaren ska bedöma svensk lagstiftnings förenlighet med direktivet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2024.

Största löneförhöjningarna på 40 år i Nederländerna, och 33 000 kronor till alla tyska industriarbetare på ett bräde. Belgarna får tvåsiffriga glädjebesked i lönekuverten. På kontinenten jagar lönerna inflationen, men hinner inte alltid ikapp, rapporterar SvD.

Tyska fackförbund är nöjda och tysk kommuner oroar sig för kostnaderna efter helgens löneavtal inom tysk offentlig sektor, rapporterar Ekot. För vissa låglönegrupper innebär avtalet, som löper på två år, en löneförhöjning på upp mot 17 procent. Den genomsnittliga löneförhöjningen ligger med avtalet på cirka elva procent, det ska ge alla anställda från mars näst år minst ca 3700 kronor mer i månaden. Det är den högsta löneförhöjningen under efterkrigstiden, säger fackförbundet Verdi:s chef Frank Wernecke. Flera kommunrepresentanter är dock oroliga för att det nya avtalet kommer bli för kostsamt för redan hårt pressade kommuner.

Regeringen ger nu klart besked om att Sverige backar upp Danmark i motståndet mot EU:s direktiv om minimilöner.

– Det här är en viktig principiell fråga, ytterst handlar det om gränserna för EU:s befogenheter, säger Paulina Brandberg (L), biträdande arbetsmarknadsminister, till TT/Aftonbladet.

EU-domstolen har offentliggjort Danmarks invändning mot det nya EU-direktivet om minimilöner som domstolen ska pröva, skriver nyhetsbrevet EU & arbetsrätt. Danmark yrkar i första hand att direktivet i sin helhet ska förklaras ogiltigt, då det bryter mot artikel 153.5 i EUF-fördraget, som innebär att EU inte får lagstifta om löneförhållanden, föreningsrätt, strejkrätt eller rätt till lockout. Direktivet utgör ett direkt ingrepp i fastställandet av löner och rör också föreningsrätten, menar Danmark. Vidare anser landet att beslutet borde ha tagits med krav på enhällighet i ministerrådet. Danmark och Sverige röstade emot direktivet.