De svenska Europaparlamentarikerna finns med i politiska grupper som samlar partier från EU-länderna. Att tillhöra en parlamentsgrupp anses avgörande för att kunna utöva största möjliga inflytande.

Betydelsefulla uppdrag, som utskottsordförande eller rapportör (föredragande) för en viktig fråga, fördelas efter partigruppernas storlek. De större grupperna får mer talartid i utskotten och kammaren. Grupperna tilldelas ekonomiska bidrag av parlamentet efter storlek.

När Europaparlamentet ska fatta beslut behandlas först frågorna i de politiska grupperna. Även om grupperna samordnar sig inför omröstningarna måste inte ledamöterna rösta som gruppen. Det händer att parlamentariker går sin egen väg och röstar som de vill.

Inför EU-valet 2014 pekade Europaparlamentet, som måste godkänna kommissionen, på EU-fördragets skrivning att stats- och regeringscheferna måste ta hänsyn till utgången av EU-valet när de nominerar en kommissionsordförande. Parlamentarikerna föreslog att nästa ordförande skulle hämtas från den partigrupp som blev störst i valet. Motvilligt gick regeringscheferna med på detta. Dagens ordförande i EU-kommissionen heter Jean-Claude Juncker och tillhör den största gruppen EPP. Men inför nästa EU-val 2019 kan det bli en återgång till att regeringscheferna väljer mer fritt när de utser en kandidat.

Som det amerikanska presidentvalet
Det krävs olika många röster i medlemsländerna för att få ett mandat i Europaparlamentet vilket har gynnat konservativa och kristdemokratiska EPP.

Som exempel kan tas de italienska socialdemokraterna PD som fick över elva miljoner röster vilket resulterade i 31 mandat, motsvarande 360 000 röster per mandat. I Belgien å andra sidan fick EPP-partiet CSP med 11 700 röster ett mandat i EU-parlamentet.

Om valsystemet i EU-valet 2014 varit helt proportionerligt, att medlemsländernas platser i Europaparlamentet krävt lika många röster för att vinna, hade socialdemokratiska S&D-gruppen blivit större än EPP-gruppen inte bara i antalet röster utan också i antalet mandat. EPP fick dock flest mandat enligt de nationella valreglerna. Att vara största parti i Europaparlamentet ger både mer politiskt inflytande och ekonomiskt stöd men också i praktiken möjligheten att utse vem som ska få den inflytelserika posten som EU-kommissionens ordförande.

Att ett mindre parti ändå vinner över ett större är samma situation som i det amerikanska presidentvalet både 2016 och 2000.
 

Åtta partigrupper i storleksordning:

Europeiska folkpartiets grupp (EPP): Moderaterna och Kristdemokraterna Anna Maria Corazza Bildt (M) Gunnar Hökmark (M) Christofer Fjellner (M) Lars Adaktusson (KD)

Gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater (S&D): Socialdemokraterna och Feministiskt intiativ Marita Ulvskog (S) Jytte Guteland (S) Olle Ludvigsson (S) Jens Nilsson (S) Anna Hedh (S) Soraya Post (FI)

Europeiska konservativa och reformister (ECR): Bland andra brittiska konservativa. Inga svenska ledamöter

Alliansen liberaler och demokrater för Europa (Alde): Folkpartiet och Centerpartiet Fredrick Federley (C) Jasenko Selimović (L) Cecilia Wikström (L)

Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster (GUE/NGL): Vänsterpartiet Malin Björk (V)

De gröna/Europeiska fria alliansen (G/EFA):  Miljöpartiet Bodil Ceballos (MP)  Max Andersson (MP) Linnéa Engström (MP) Jakop Dalunde (MP) 

Frihet och direktdemokrati i Europa (EFDD): Sverigedemokraterna Kristina Winberg (SD) Peter Lundgren (SD)

Nationernas och friheternas Europa (ENF): Bland andra franska Nationella fronten. Inga svenska ledamöter.   

För att få bilda en politisk grupp i Europaparlamentet måste flera krav uppfyllas. I gruppen ska det ingå minst 25 ledamöter från åtminstone en fjärdedel av länderna, i dagsläget sju. En ledamot får inte ingå i flera grupper samtidigt. Reglerna skärptes vid EU-valet 2009, tidigare krävdes endast 20 politiker från en femtedel av länderna. Drygt ett dussin ledamöter står utanför partigrupperna och kallas grupplösa.

 


Sidor

Annons


HETASTE ARTIKLAR


MEST KOMMENTERADE


DEBATT I ANDRA MEDIER