Innan årsskiftet hoppas EU-kommissionen att EU-parlamentet och ministerrådet kan enas om den sociala pelaren i form av ett gemensamt uttalande. Det informella EU-toppmötet i Göteborg i november är enligt kommissionen ett steg på den vägen men det idagsläget är inte uteslutet att ett antagande av pelaren kan komma att ske där. Men först diskuteras pelaren på ministernivå i Bryssel 23 oktober.

Enligt den svenska regeringen är det viktigt för hela EU:s sammanhållning och den inre marknaden att möta de sociala utmaningarna. Sverige borde därför menar regeringen driva på så att även EU:s fattigaste länder involveras i arbetet med pelaren och dess 20 rättigheter, se faktabox.

En majoriet i riksdagen stödjer den sociala pelaren medan oppositionsledarna Anna Kinberg Batra (M) och Annie Lööf (C) avvisat idéen med att det på sikt riskerar att flytta makt till Bryssel. I en gemensam reservation för M, C och KD skriver partierna "att en grund skapas för att driva fram lagstiftning som idag inte är EU-gemensam".

Arbetsmarknadens parter är delade i frågan. De fackliga organisationer LO, TCO, Saco tillsammans med arbetsgivarorganisationen SKL välkomnar den sociala pelaren medan arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv avvisar förslaget.

Kopplat till den sociala pelaren lade EU-kommissionen i april fram ett lagförslag som ska öka jämställdhet i arbets- och familjelivet i form av bland annat mer föräldraledighet. Även andra förslag och dokument lades fram inom ramen för den sociala pelaren, se nedan.

Bakgrund
Sociala frågor i EU är enligt EU-kommissionen en kombination av tre olika aspekter: lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor och social trygghet och inkludering. För att få ett samlat grepp på frågorna föreslog kommissionen i april konceptet social pelare. Medlemsländernas regeringar ska enligt planerna börjar diskutera förslaget 15 juni i Bryssel. Den sociala pelaren är namnet på 20 principer och rättigheter. Hur väl länderna uppfyller principerna kommer att kunna följas genom en årlig sammanställning i en så kallad resultattavla.

Men eftersom EU saknar befogenheter att besluta om merparten av principerna blir det upp till medlemsländer eller arbetsmarknadens parter att själva förverkliga dem. Till Europaportalen säger Christian Wigand som är EU-kommissionens presstalesperson för sysselsättningsfrågor att genomförandet av den sociala pelaren är en dynamisk process där EU kan spela en viss roll.

“För vissa principer och rättigheter kan uppdatering eller komplettering av EU-lagstiftning bli nödvändigt för att göra dem effektiva, för andra kan icke-lagstiftande åtgärder vara tillräckliga. Vi har börjat med fyra konkreta förslag och fler kan följa. Det är ett pågående arbete.”

De fyra förslagen är uppdelade i ett lagförslag, en tolkning av rättsläget och två samråd mellan arbetsmarknadens parter.

  1. Om jämställdhet i arbets- och familjelivet. EU-kommissionen föreslår en rad förändringar för att skapa en bättre balans mellan arbetsliv och familjeliv. Bland annat ska varje förälder ha rätt till minst fyra månaders föräldraledighet tills barnet har fyllt 12 år. Se den sociala pelarens punkter nummer 2 och 9.

  2. Nya rättsfall som rör EU:s arbetstidsdirektiv har tillkommit som enligt kommissionen kräver en grundlig tolkning. Därför ger kommissionen medlemsländerna konkret vägledning i hur direktivets olika delar ska tolkas, exempelvis vid överföring av betald semester eller vad som ska räknas in i en maximal arbetsvecka på 48 timmar och hur arbetsveckan kan variera i tid under en fyramånadersperiod.

  3. EU-kommissionen vill att arbetsmarknadens parter ger sin syn på ett möjligt EU-upplägg för att hantera frågan om social trygghet och sociala förmåner i vid mening för personer som har andra sysselsättningsformer än en traditionell heltidsanställning. Hit räknas även egenföretagare. Enligt EU-kommissionen har upp till hälften av de personer som inte har traditionell heltidsanställning i varierande grad bristande socialt skydd. Detta ger en sämre fungerande arbetsmarknad och lägre tillväxt, menar kommissionen. Se den sociala pelarens punkter nummer 5, 6, 12, 13 och 15.

  4. Är det dags att uppgradera EU: s minimidirektiv från 1991 om arbetsgivarnas skyldighet att skriftligt informera anställda om deras grundläggande anställningsvillkor? Den frågan vill EU-kommissionen att arbetsmarknadens parter reder ut. Enligt kommissionen har så mycket hänt på arbetsmarknaden att en översyn av direktivet är nödvändig. Men inte bara det. Kommissionen vill gärna se en utveckling för att uppnå “lika tillgång till ett antal viktiga rättigheter för alla arbetstagare”. Se den sociala pelarens punkt nummer 7.

Tidigare i år
Inför förslaget om en social pelare ställde sig EU-parlamentet i januari 2017 bakom en önskelista på vad den ska innehålla och vilket fokus EU bör ha på sociala frågor. Med knapp marginal, 317 mot 315, röstade även EU-parlamentarikerna för att det bör föras in ett socialt protokoll nästa gång EU-fördraget öppnas.


Sidor

Annons



MEST KOMMENTERADE


DEBATT I ANDRA MEDIER