Den sociala pelaren

På det informella toppmötet i Göteborg 2017 proklamerades den sociala pelaren. Mötet hade formen av ett seminarium med olika workshop med närmare 200 deltagande, inklusive EU-ländernas stats- och regeringschefer samt fack- och arbetsgivarrepresentanter. De diskuterade jobb, rättvisa och vidareutbildning.  

Enligt den svenska regeringen som tillsammans med EU-kommissionen arrangerade Göteborgsmötet är det viktigt för EU:s sammanhållning och den inre marknaden att möta de sociala utmaningarna och att EU:s fattigaste länder involveras i arbetet med pelaren, se faktabox till vänster.

På det efterföljande EU-toppmötet i december 2017 betonade stats- och regeringscheferna: "I enlighet med fördragen kvarstår medlemsstaterna som huvudansvariga för dessa områden..."

En majoriet i riksdagen stödjer den sociala pelaren. I en gemensam reservation från M, C och KD skriver partierna som var emot beslutet "att en grund skapas för att driva fram lagstiftning som idag inte är EU-gemensam".

Arbetsmarknadens parter är delade i frågan. De fackliga organisationer LO, TCO, Saco tillsammans med arbetsgivarorganisationen SKL välkomnar den sociala pelaren medan arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv avvisar den.

Bakgrund
Sociala frågor omfattar enligt EU-kommissionen tre områden: lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor och social trygghet och inkludering.

För att få ett samlat grepp på frågorna föreslog EU-kommissionen i april 2017 konceptet social pelaren, vilket antogs av medlemsländernas arbetsmarknadsministrar i oktober samma år. Den sociala pelaren är namnet på 20 principer och målsättningar. Hur väl länderna uppfyller principerna kommer att kunna följas genom en årlig sammanställning i en så kallad resultattavla.

Men eftersom EU saknar befogenheter att besluta om merparten av principerna blir det upp till medlemsländer eller arbetsmarknadens parter att förverkliga dem. 

Inför förslaget om en social pelare ställde sig EU-parlamentet i januari 2017 bakom en lista på vad den ska innehålla och vilket fokus EU bör ha på sociala frågor. Med knapp marginal, 317 mot 315, röstade även EU-parlamentarikerna för att det bör föras in ett socialt protokoll nästa gång EU-fördraget öppnas för omförhandling.

Sociala pelaren inte först  
Deklarationen om den sociala pelaren från 2017 är en i raden av intiativ sedan den Europeiska sociala stadgan 1961 för att lyfta fram sociala frågor, i vid mening, i Europa.

Europeiska sociala stadgan antogs av Europarådet den 18 oktober 1961 i Turin i Italien. På Europarådets hemsida skriver man: Inget annat rättsligt instrument på paneuropeisk nivå kan tillhandahålla ett sådant omfattande och fullständigt skydd av sociala rättigheter som det som anges i stadgan, vilket också utgör en referenspunkt i EU-lagstiftningen.

EU:s grundlag Lissabonfördraget från 2009, artikel 151, bekräftar Europeiska sociala stadgan och 1989 års unionsstadga om arbetstagares grundläggande sociala rättigheter. I artiklarna 152–161 om socialpolitik återfinns vilka sociala frågor som EU i allmän mening kan och bör jobba med, medlemsländernas vetorätt i sammanhanget och vilken roll arbetsmarknadens parter kan spela på nationell och europeisk nivå. Här finns också den tvingade EU-regeln, artikel 157, om att män och kvinnor som har likvärdigt arbete ska ha lika lön.

I EU:s stadga om mänskliga rättigheter, som först proklamerades år 2000 och nu återfinns i Lissabonfördraget, finns ett avsnitt om jämlikhet och ett avsnitt om solidaritet. Artiklarna 20 till 38 innehåller en serie rättigheter som ska tillhandahållas medborgarna; allt från icke-diskriminering till arbetstagarnas rättigheter, föräldraledighet, sociala förmåner, hälso- och miljöskydd till konsumenträttigheter. Här beskrivs också hur besluten kring dessa rättigheter ska fattas.


Sidor


HETASTE ARTIKLAR

Annons


DEBATT I ANDRA MEDIER