Den svenska regeringens EU-politik framgår delvis i regeringesförklaringen och dels i EU-deklarationen. Sveriges EU-politik avgörs dock i riksdagens EU-nämnd.  

När statsminister Stefan Löfven (S) läste upp regeringsförklaringen i september 2019 kopplade han ihop EU-politik med säkerhetspolitik där hoten från Ryssland betonades.  

 

Även klimat- och miljöfrågor, en ny asylpolitik, kampen mot terrorism, fler jobb och nya nattåg till andra EU-länder nämndes i regeringsförklaringens EU-delar. Samma frågor återkom i regeringens EU-deklaration i november.


Statsminister Stefan Löfven beskrev vad EU betydde för Sverige när riksdagens EU-nämnd godkände regeringens linje inför budgetförhandlingarna på det extra EU-toppmötet 20 januari 2020.

– EU-medlemskapet är ett fundament för Sverige. Det är avgörande för så mycket, för vår ekonomi, för vår säkerhet, våra jobb. Det finns beräkningar som visar exempelvis att Sverige tjänar över 300 miljarder kronor bara på att vara med i den inre marknaden, sade Stefan Löfven.

Statsministern återkom till den inre marknadens stora ekonomiska betydelse i EU-nämnden i april 2020. "att den inre marknaden inte bara ska säkras utan också fördjupas.  Det vill vi, för det är där vi ser den stora ekonomiska fördelen med samarbetet."

För närvarande tycks alla riksdagens partier hålla med om beskrivningen att den inre marknaden har en stor betydelse för Sverige – ingen i riksdagens EU-nämnd har vänt sig emot den bilden. 

I de pågående förhandlingarna om EU:s nästa flerårsbudget är Sveriges positioner: att utgifterna inte får överstiga en procent av EU:s bruttonationalinkomst, BNI och att den svenska avgiften ska hållas nere.

 

Trots att Sverige får stora rabatter på sin medlemsavgift betalar landet mest i avgift räknat per invånare i unionen när EU-bidragen är avräknade. Men jämfört med hur stora skatteintäkter den svenska staten får in blir EU-avgifterna relativt sett mindre än de flesta andra medlemsländer. Jämfört med de flesta EU-länder är Sverige ett rikt land.


Den ordinarie lagstiftningen i EU beslutas av både det folkvalda Europaparlamentet och EU-ländernas regeringar i ministerrådet tillsammans. I riksdagsvalet 2018 valde svenska folket vilka partier som de kommande fyra åren ska styra svensk EU-politik i ministerrådet. Maktupplägget är att riksdagen bestämmer och regeringen förhandlar i EU.

I en stor kartläggning av Europaportalen framgår att  EU-ländernas regeringar oavsett politisk färg nästan alltid blir överens med varandra när det gäller nya lagar och avtal. Mellan juli 2014 och december 2018 hade EU-ländernas regeringar i ministerrådet röstat och antagit 330 rättsakter. I bara 15 procent av omröstningarna röstade ett eller flera medlemsländer nej. Av de 330 lagarna röstade Sverige nej fem gånger bland annat i en fråga om handel med sälprodukter och skydd mot dumpad eller subventionerad import från länder som inte är medlemmar i EU. I 98,5 av omröstningarna röstade Sverige ja. 

330 omröstningar i EU:s ministerråd juli 2014 - december 2018
Om nya EU-lagar  JA NEJ AVSTÅR
Sveriges röster 325 5 0






I takt med att EU-toppmötena blir fler lägger statsministern allt mer av sin tid på EU-frågor jämfört med tidigare. Regeringskansliet vill inte uppge hur mycket av statsministerns tid som går till EU-frågor men de anger att "det går i vågor" och att "man med säkerhet [kan] säga att tiden som statsministrar lägger på EU-frågor ökar hela tiden". 

Grannländerna Finland, Estland och Tyskland är den svenska regeringens mesta bundsförvanter i EU om man ser till vilka stats- och regeringschefer som statsminister Stefan Löfven helst väljer att träffa enskilt, se Europaportalens sammanställning nedan.   

Sverige i topp
Sverige tillhör de rikare EU-länderna och är i regel i toppskiktet på jämförande studier eller statistik som rör jämställdhet mellan könentillväxt, budgetbalans, social rättvisa, sysselsättningsgrad och innovationsförmåga. Läs mer – klicka nedan.

Sämre går det när det gäller arbetslöshet. I augusti 2019 var Sverige en av de fem EU-länderna med högst arbetslöshet. 

Stödjer EU
Svenskarnas syn på EU-medlemskapets vara eller icke vara tycks inte ha påverkats negativt under det senaste året tvärtom har EU-motståndet minskat och stödet har ökat. I maj 2019 uppmätte Statistiska centralbyrå, SCB, den högsta andelen EU-positiva svenskar någonsin på 61,9 procent.  

Kompakt euromotstånd
Men det svenska EU-stödet är inte oreserverat. Motståndet mot euron som svensk valuta är trots en viss försvagning fortsatt mycket stort. 66 procent av väljarna sade i SCB-mätningen i maj 2019 nej till euron.  

Riksdagen klagar mest
Ingen annan folkvald församling i medlemsländerna väljer i så stor utsträckning som den svenska riksdagen att komma med invändningar mot EU-förslag.

Sverige tillhör också en liten grupp länder som återkommande protesterar mot att EU:s budget har en för hög felprocent det vill säga allt i från att delar av budget inte blivit korrekt hanterad när det gäller formaliteter till rena bedrägerier.

Svenskarna syn på EU
När svenskarna i en opinionsundersökning från Eurobarometern i juni 2019 fick peka ut EU:s viktigaste frågor hamnade klimatet (48 %) i topp följt av migrationen (35 %) och miljön (26 %).

Svensk EU-kunskap växer
När Eurobarometern 2017 mätte medborgarnas EU-kunskaper genom att ställa tre enkla frågor om Europaparlamentet visade det sig att svenskar hade bäst koll. Annat var det 2016 då svenskar efter ett likande test hamnade på 19:de plats i kunskapsligan. Tidigare samma år kunde även en svensk statlig utredning visa att kunskapsbristerna i Sverige om EU var utspridda och “nästan pinsamt låg i vissa grupper” som universitetslärare i statsvetenskap.


Sidor


HETASTE ARTIKLAR

Annons


DEBATT I ANDRA MEDIER