Sveriges EU-politik avgörs i riksdagens EU-nämnd.  Den svenska regeringens EU-politik beskrivs i regeringesförklaringen och i EU-deklarationen

EU:s betydelse för Sverige
I regeringsförklaringen från september 2020 sägs att "EU är vår viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena. Inget annat samarbete är så avgörande för svensk säkerhet och fred" Men också att EU är ”centralt för svensk ekonomi, välfärd och vårt klimatarbete”.  

Statsminister Stefan Löfven (S) beskrev vad EU betydde för Sverige inför riksdagens EU-nämnd 20 januari 2020.

– EU-medlemskapet är ett fundament för Sverige. Det är avgörande för så mycket, för vår ekonomi, för vår säkerhet, våra jobb. Det finns beräkningar som visar exempelvis att Sverige tjänar över 300 miljarder kronor bara på att vara med i den inre marknaden, sade Stefan Löfven.

Statsministern återkom till den inre marknadens stora ekonomiska betydelse i EU-nämnden i april 2020. "att den inre marknaden inte bara ska säkras utan också fördjupas.  Det vill vi, för det är där vi ser den stora ekonomiska fördelen med samarbetet."

För närvarande verkar alla riksdagens partier hålla med om beskrivningen att den inre marknaden har en stor betydelse för Sverige – ingen ledamot i riksdagens EU-nämnd har vänt sig emot den bilden. 

Sammantaget tycks syftet med det svenska EU-medlemskapet koka ner till frågor om ekonomi, säkerhet och på senare år även klimat.  

Stor enighet
Den ordinarie lagstiftningen i EU beslutas av både det folkvalda Europaparlamentet och EU-ländernas regeringar i ministerrådet tillsammans. I riksdagsvalet 2018 valde svenska folket vilka partier som de kommande fyra åren ska styra svensk EU-politik i ministerrådet. Ordningen är att riksdagen bestämmer EU-politiken och regeringen förhandlar.


I en stor kartläggning av Europaportalen framgår att  EU-ländernas regeringar oavsett politisk färg i relativt stor enighet i slutändan blir överens när det gäller nya lagar och avtal. Detsamma visar en annan kartläggning av riksdagens EU-nämnd som Europaportalen genomfört – att det råder en stor politisk enighet i EU-frågor hos en majoritet av partierna i Sverige.

 

Graden av enighet mellan M, KD, L, C, S och MP i alla EU-frågor 2007-2018:

2014-2018      91 procent
2010-2014      86 procent
2007-2010      74 procent

Källa: EU-nämndens protokoll 2007-2018.

 

Den höga graden av enighet står i kontrast till mediabilden som ibland rapporterar om stora konflikter och oenighet i EU-politiken. Därmed inte sagt att det inte bråkas i svensk EU-politik, se här. Flest invändningar mot Sveriges EU-politik kommer från Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.

 

Sverige röstade nej fem gånger
Mellan juli 2014 och december 2018 antog EU-ländernas regeringar i ministerrådet 330 lagar. I bara 15 procent av omröstningarna röstade ett eller flera medlemsländer nej. Storbritannien toppar nejlistan med femton nej. Av de 330 lagarna röstade Sverige nej fem gånger. I 98,5 procent av omröstningarna röstade Sverige, efter beslut i riksdagens EU-nämnd, ja.

 

330 omröstningar i EU:s ministerråd juli 2014 - december 2018
Om nya EU-lagar  JA NEJ AVSTÅR
Sveriges röster 325 5 0





Källa: Ministerrådets röstningsprotokoll. Se även Europaportalens detaljerade sammanställning

Grannländerna Finland, Estland och Tyskland är den svenska regeringens mesta bundsförvanter i EU om man ser till vilka stats- och regeringschefer som statsminister Stefan Löfven helst väljer att träffa enskilt, se Europaportalens sammanställning nedan.    
 

Sverige ofta i topp
Sverige tillhör de rikare EU-länderna och är i regel i toppskiktet på jämförande studier eller statistik som rör jämställdhet mellan könenbudgetbalans, EU:s social resultattavla, sysselsättningsgrad, andelen förnybar energi och innovationsförmåga. Läs mer – klicka nedan.

 

Sämre går det när det gäller arbetslöshet. I december 2020 var Sverige en av de sex EU-länderna med högst arbetslöshet. 

Stödjer EU
Svenskarnas positiva syn på EU-medlemskapet har legat historiskt högt de senaste åren trots en viss nedgång i EU-stödet, enligt Statistiska centralbyrån, SCB, från 62 procent i maj 2019 till 57 procent i november 2020.   

Kompakt euromotstånd
Men det svenska EU-stödet är inte oreserverat. Motståndet mot euron som svensk valuta är trots en viss försvagning fortsatt mycket stort. 64 procent av väljarna sade i SCB-mätningen i november 2020 nej till euron.  

Riksdagen klagar mest
Ingen annan folkvald församling i medlemsländerna väljer i så stor utsträckning som den svenska riksdagen att komma med invändningar mot EU-förslag.

Sverige tillhör också en liten grupp länder som återkommande protesterar mot att EU:s budget har en för hög felprocent det vill säga allt i från att delar av budget inte blivit korrekt hanterad när det gäller formaliteter till rena bedrägerier.

Svenskarna syn på EU
Svenskarnas syn på EU har blivit stadigt mer uppskattande och de anser att EU-medlemskapet haft en positiv påverkan på Sverige. Trots det man vill inte se steg mot ett större EU-samarbete. – Det är någon slags status quo som svenskarna vill ha, säger en av forskarna bakom 2021 års SOM-rapport.

När svenskarna i en opinionsundersökning från Eurobarometern i december 2020 fick peka ut vilka politiska prioriteringar som borde vara Europaparlamentets främsta toppade brottslighet, klimat och miljö.

Vad av följande bör vara Europaparlamentets främsta prioriteringar? 

Prioriterade EU-frågor

Svenskars prioritering

EU-genomsnittet

Terrorism och brottslighet

55 % (1)

35% (2)

Förnybar energi och koldioxidneutralitet

49 % (2)

23% (5)

Miljöskydd och biologisk mångfald

46 % (3)

32 % (4)

Minska fattigdomen och sociala ojämlikheter

42 % (4)

46 % (1)

Starkare EU i världen bättre samarbete och handel med globala aktörer ...

33 % (5)

21 % (6)

Bättre utbildning för alla

18 % (9)

33 % (3)

KällaEurobarometer 94.2 Sverige och EU. Siffrorna inom parentes anger rangordningen. Sammanlagt kunde de svarande välja på max 4 av 15 olika frågor. Klicka på källänken för att se hela undersökningen.

 

Hoppa till relaterade artiklar.

Sidor