Sverige i EU
Senast uppdaterad: 11 september 2025
Sveriges riksdag beslutar om EU-politiken.
Sveriges EU-politik avgörs i riksdagens EU-nämnd och den svenska regeringen för Sveriges talan i EU:s råd. Även Europaparlamentariker representerar svenska folket i en maktdelning mellan Europaparlamentet och regeringarna i rådet.
EU:s betydelse för Sverige
I regeringsförklaringen 9 september 2025 upprepade statsminister Ulf Kristersson (M) åter tidigare statsministrars uttalanden om EU:s viktiga roll för svensk utrikes- och säkerhetspolitik och ekonomi.
– Det europeiska samarbetet och dess värdegemenskap är viktigare än någonsin – för Sveriges säkerhet, konkurrenskraft, klimatarbete och globala inflytande, sade statsminister Ulf Kristersson (M) i riksdagen.
Det kan jämföras med förra regeringen under Magdalena Andersson (S) som 2021 var inne på samma linje med orden “EU är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena” och “Det handlar om jobben, eftersom EU är vår viktigaste marknad”.
Sammantaget, visar Europaportalens undersökningar, tycks syftet med det svenska EU-medlemskapet framför allt vara att stärka landets ekonomi och utrikes- och säkerhetspolitik.
Två andra utmärkande drag i svensk EU-politik är den relativt höga graden av enighet i riksdagen, se nedan, och att Sverige oavsett regering nästan alltid stödjer de nya EU-lagar som stiftas, se nedan.
Stor enighet i svensk EU-politik
Den ordinarie lagstiftningen i EU beslutas av det folkvalda Europaparlamentet och EU-ländernas regeringar i ministerrådet tillsammans. I riksdagsvalet 2022 valde svenska folket vilka partier som de kommande fyra åren ska styra svensk EU-politik i ministerrådet. Ordningen är att riksdagens EU-nämnd bestämmer EU-politiken och regeringen förhandlar.
I en stor kartläggning av Europaportalen visar att det råder en relativt stor politisk enighet i EU-frågor hos en majoritet av riksdagspartierna i Sverige. Under regeringen Kristerssons första år var sex partier S, M,C,KD,MP och L helt överens i 72 procent av samtliga 286 EU-frågor, stora som små. För första gången var Sverigedemokraterna det partiet utanför regeringen som minst gick emot riksdagens EU-politik, vilket är en tydlig förändring mot SD:s tidigare hållning.
Den höga graden av enighet står i kontrast till mediabilden som ibland rapporterar om stora konflikter och oenighet i EU-politiken. Därmed inte sagt att det inte bråkas i svensk EU-politik, se här.
Sverige röstar nästan alltid ja till EU-lagar
Mellan 2014 och 2023 antog EU-ländernas regeringar i ministerrådet 734 lagar. EU-ländernas regeringar, var oavsett politisk färg, nästan alltid överens om nya EU-lagar. Sverige röstade nej 14 gånger – knappt 2 procent av lagarna. I nästan 98 procent av omröstningarna röstade Sverige, efter beslut i riksdagens EU-nämnd, ja till nya EU-lagar. Läs mer om undersökningen.
Sverige kritiseras för rättsliga brister
Sverige röstar som regel för nya EU-lagar i ministerrådet, men i bland har man problem att följa dem. EU-kommissionen pekar i flera fall att införandet av lagarna i svensk rätt dröjt allt för länge, eller att de införts på felaktigt sätt. Vid årsskiftet 31 december 2024 hade kommissionen 43 pågående överträdelseförfaranden mot Sverige.
Sverige ofta bland de främsta
Sverige tillhör de rikare EU-länderna och är i regel bland de främsta länderna i jämförande studier eller statistik som rör demokrati, pressfrihet, lite korruption, rättsstatlighet, jämställdhet mellan könen, budgetbalans, EU:s social resultattavla, sysselsättningsgrad, klimatmål, forskning och utveckling och innovationsförmåga. Läs mer – se nedan.
Sämre går det när det gäller arbetslöshet. I 2024 var Sverige en av de fyra EU-länderna med högst arbetslöshet – 8,4 procent.
Sveriges EU-avgift
Det är inte ovanligt i svensk politik att peka ut Sveriges EU-avgift som för stor. Sverige ska vara snålast i EU sade dåvarande finansministern 2017 inför budgetförhandlingarna. Sveriges nettoavgift till EU låg på 0,4 procent av landets BNP i genomsnitt per år mellan 2000-2022. Nettoavgiften är en del Sveriges offentliga utgifter som totalt uppgick till över 47 procent av BNP 2022. Sverige hamnar på fjärde plats över de länder som betalade relativt mest till EU när EU-bidragen var avräknade. Sverige betalar inte full medlemsavgift utan har en ”rabatt” på 7,9 miljarder kronor per år. Även fem andra EU-länder har, enligt tidigare brittisk modell, krävt och fått en reducerad avgift.
Stödjer EU
Svenskarnas positiva syn på EU-medlemskapet har legat historiskt högt de senaste åren och i maj 2024 var drygt 64 procent positiva och 11 procent negativa, enligt Statistiska centralbyrån, SCB. Enligt SOM-Institutets undersökning stödde 62 procent av svenskarna EU-medlemskapet hösten 2023 medan 26 procent hade ingen bestämd åsikt och 12 procent av befolkningen var i huvudsak emot det svenska medlemskapet.
Euromotståndet minskar
Motståndet mot euron som svensk valuta är fortsatt stort även om det minskat markant sedan 2012 då över 82 procent sade nej. Nära 50 procent av väljarna sade i SCB-mätningen i maj 2025 nej till euron. Enligt SOM-Institutets undersökning ansåg 43 procent av svenskarna hösten 2023 att införa euron i Sverige vore ett dåligt förslag. 30 procent tyckte att det var ett bra förslag medan 27 procent av svenskarna var neutrala.
En annan sida
Samtidigt som svenskarna är positiva till EU som sådant, finns också en annan sida av Sverige. Olika svenska regeringar har som få i unionen kritiserat fel i EU-budgeten och sedan budgeten 2010 har Sverige vägrat att föreslå Europaparlamentet att ge ansvarsfrihet för EU-kommissionen.
Riksdagen klagar mest
Ingen annan folkvald församling i medlemsländerna väljer i så stor utsträckning som den svenska riksdagen att komma med invändningar mot att vissa nya förslag från EU-kommissionen inte är EU:s sak att besluta om. Sedan 2010 har Sverige 104 gånger velat ge EU-kommissionen ett så kallat gult kort, men bara två gånger har övriga medlemsländer hängt på.
