Den svenska regeringens EU-prioriteringar 2018 kretsar som förra året kring jobb-, klimat- och migrationspolitik.

Till skillnad mot 2016 och 2017 väljer regeringen att tona ner kravet på omfördelning av asylsökande mellan EU-länder.

Nytt för i år är också delen som handlar om EU:s nästa långtidsbudget där regeringen klargör sina positioner: att utgifterna inte får överstiga en procent av EU:s bruttonationalinkomst, BNI och att den svenska avgiften ska hållas nere.

Trots att Sverige får stora rabatter på sin medlemsavgift betalar landet mest i avgift räknat per invånare i unionen när EU-bidragen är avräknade. Men jämfört med hur stora skatteintäkter den svenska staten får in blir EU-avgifterna relativ sett mindre än de flesta andra medlemsländer. 

I år väljer svenska folket vilka som ska styra svensk EU-politik de kommande fyra åren, där upplägget är att riksdagen bestämmer och regeringen förhandlar i EU. I takt med att EU-toppmötena blir fler lägger statsministern sannolikt allt mer av sin tid på EU-frågor jämfört med tidigare. Regeringskansliet vill uppge hur mycket av statsministerns tid som går till EU-frågor men de anger att "det går i vågor" och att "man med säkerhet [kan] säga att tiden som statsministrar lägger på EU-frågor ökar hela tiden"

Finland och Frankrike är den svenska regeringens mesta bundsförvanter i EU om man ser till vilka regeringschefer som statsminister Stefan Löfven väljer att träffa enskilt, se Europaportalens sammanställning nedan.   

Sverige i topp
Sverige tillhör de EU-länder som ligger bättre till ekonomiskt och är i regel i toppskiktet på jämförande studier eller statistik som rör tillväxt, budgetbalans, social rättvisa, sysselsättningsgrad och innovationsförmåga. Läs mer – klicka nedan.

Fullt lika bra är det inte när det gäller arbetslöshet. Sverige ligger bättre till en genomsnittet men har en bit kvar till toppen som landet med EU:s lägsta arbetslöshet år 2020, vilket är regeringens uttryckliga mål.

Stödjer EU
Svenskarnas syn på EU-medlemskapets vara eller icke vara tycks inte ha påverkats negativt under det senaste året tvärtom har EU-motståndet minskat och stödet har ökat. I november 2017 uppmätte Statistiska centralbyrå, SCB den högsta andelen EU-positiva svenskar någonsin på 54,5 procent. En ny SCB-mätning presenteras i juni 2018.

Kompakt euromotstånd
Men det svenska EU-stödet är inte oreserverat. Motståndet mot euron som svensk valuta är trots en viss försvagning fortsatt mycket stort. Nästan 70 procent av väljarna säger nej till euron. I samtliga partiers väljarkårer finns en majoritet emot euron, från 55 procent nej bland liberaler till 85 procent nej hos vänsterpartister.

Ingen annan folkvald församling i medlemsländerna väljer i så stor utsträckning som den svenska riksdagen att komma med invändningar mot EU-förslag. Sverige tillhör också en lite grupp länder som återkommande protesterar mot att EU:s budget har en för hög felprocent det vill säga allt i från att delar av budget inte blivit korrekt hanterad när det gäller formaliteter till rena bedrägerier.

Svenskarna syn på EU
Till skillnad från invånarna i många andra medlemsländer anser inte svenskarna att ekonomisk tillväxt är det bästa med EU. I en stor opinionsundersökning som Europaparlamentet har gjort 2017 får EU:s invånare frågan på vilket sätt deras länder tjänat på medlemskapet i unionen. Den ekonomiska aspekten hamnar inte ens på topp tre för svenskarna. Istället är det det stärkta samarbetet mellan medlemsländerna som toppar, därefter fred och säkerhet och på tredje plats möjlighet till ny arbetstillfällen.

Svensk EU-kunskap växer
När Eurobarometern 2017 mätte medborgarnas EU-kunskaper genom att ställa tre enkla frågor om Europaparlamentet visade det sig att svenskar hade bäst koll. Annat var det 2016 då svenskar efter ett likande test hamnade på 19:de plats i kunskapsligan. Tidigare samma år kunde även en svensk statlig utredning visa att kunskapsbristerna i Sverige om EU var utspridda och “nästan pinsamt låg i vissa grupper” som universitetslärare i statsvetenskap.

Sidor