AKTUELLT – Vad händer?

Sverige får flera miljarder i rabatt på sin medlemsavgift till EU, 2017 uppgick den till 6,1 miljarder kronor. Men i och med brexit riskerar rabatterna att försvinna och den svenska avgiften att öka. Tidigt i höst inleds förhandlingar om EU:s nya flerårsbudget som ska gälla från 2021.

 

8 FRÅGOR OCH SVAR

1. Hur mycket betalar Sverige i medlemsavgift till EU?

Mellan 29-39 miljarder kronor per år har Sverige betalat i medlemsavgifter till EU de senaste sju åren. Att avgiften varierat år från år beror på olika engångseffekter som förskottsinbetalningar, ändringsbudget, oväntade överskott som betalats tillbaka till EU-länderna och retroaktiva EU-rabatter.

Medlemsavgiften består enligt EU:s definition av tre delar: momsbaserad avgift, avgift för att täcka den brittiska rabatten samt en avgift baserad på bruttonationalinkomsten BNI.

Momsavgiften uppgår till 0,15 procent av den så kallade momsskattebasen, det vill säga beloppet som moms baseras på.    

Sverige betalar även en extra EU-avgift för att täcka upp för den rabatt som Storbritannien får på sin avgift.

Den BNI-baserade avgiften beräknas som en restpost som ska täcka EU-budgetens återstående finansieringsbehov efter att alla EU-länder betalat in momsavgiften, den brittiska rabatten och tullar.

Sveriges BNI motsvarar ungefär tre procent av EU:s totala BNI. Därför utgör också Sverige BNI-bidrag ungefär tre procent av EU-ländernas totala BNI-avgifter.

Då BNI är ett mått på ekonomisk aktivitet betyder det att länder där det sker mycket ekonomisk aktivitet betalar mer till EU jämfört med länder med mindre ekonomisk aktivitet.

Sveriges EU-avgifter 2016

 Avgifter Miljarder SEK
 Moms   3,1
 Brittisk rabatt   0,6
 BNI-avgift   31,8
 Retroaktiv justering   0,3
 Justering rabatt   -1,7

 Justering för Danmark, Irland och Storbritannien

  0,04
Totalt   34,1

 


2. Betalar Sverige mer än medlemsavgiften till EU?

Ja. Utöver medlemsavgiften samlar Sverige in tull för EU:s räkning. EU är en tullunion där alla medlemsländer har samma tullavgift gentemot länder utanför unionen. Därför ses tullintäkterna inte som medlemsavgift utan som EU:s egna inkomster. Ju mer Sverige importerar tullbelagda varor desto mer ökar EU:s tullinkomster.

Medlemsländerna får dock behålla 20 procent av tullintäkterna för att täcka administrativa kostnader för att samla in tullavgifterna till EU.  

Tullavgifterna är tillsammans med medlemsavgiften de pengarna som går till EU:s budget.

Sveriges bidrag till EU:s budget 2015   

Område                         Miljarder SEK      
BNI-avgift  27,5
Moms  5,4
Brittisk rabatt  0,5
Tull  4,8
Totalt  38,2

 

Rent praktiskt betalar Sverige in pengar på ett konto hos svenska Riksgälden som tillhör EU-kommissionen. Det sker två gånger per månad eftersom olika svenska myndigheter betalar in olika delar av avgiften.

Den första bankdagen varje månad betalar Kammarkollegiet och Skatteverket in BNI-avgiften, momsen och avgiften för Storbritanniens rabatt. Den första bankdagen efter den 19:e varje månad betalar Statens jordbruksverk och Tullverket in olika tullavgifter.

Utöver detta bidrar Sverige med pengar som ligger utanför EU:s budget. Sverige gav till exempel motsvarande 1,2 miljarder kronor till EU:s biståndsfond EDF 2015.

De två senaste åren har Sverige också bidragit med närmare 600 miljoner kronor för att hjälpa flyktingar i Turkiet inom ramen för EU:s stödprogram till landet som syftar till att stoppa flyktingar på väg till Europa.

Sedan 2005 har 60 miljoner kronor har också betalats från Sverige till andra stödfonder för Afrika, Syrien och Colombia.

 

3. Hur mycket väntas Sverige betala de kommande åren?  

Sveriges EU-avgifter väntas öka markant. I förslaget till statsbudget för 2018 visar prognosen för EU-avgifter på 39,5 miljarder kronor för 2018, 43,0 miljarder 2019 och 44,5 miljarder 2020.

Summorna omfattar BNI-avgift, momsavgift, brittisk rabatt och tull.

Det finns dock en osäkerhet i beräkningarna på grund av brexit.

“...eventuella konsekvenser för Sveriges EU-avgift är beroende av förhandlingarna om villkoren för Storbritanniens utträde och dess möjliga följdeffekter på EU:s inkomster och utgifter”, skriver regeringen.

 

4. Hur stor är den svenska rabatten?

6,1 miljarder kronor var den sammanlagda svenska EU-rabatten 2017.

Sverige har likt fem andra EU-länder förhandlat till sig flera olika rabatter på sin medlemsavgift.

Under nuvarande långtidsbudget som gäller mellan 2014-2020 reduceras den svenska BNI-avgiften med 185 miljoner euro, motsvarande 1,8 miljarder kronor, varje år.

När det gäller den brittiska rabatten får andra EU-länder gå in och täcka upp för den med en extra avgift. Sverige får dock rabatt på britternas rabatt och betalar bara 25 procent av sin andel.

Sverige betalar också in 0,15 procent av sin momsskattebas jämfört med den gängse nivån som ligger på 0,3 procent.

Sveriges tre EU-rabatter 2017

Område                                         Miljarder SEK   
BNI-rabatt    1,6*
Rabatt på brittisk rabatt 1,5
Momsrabatt 3,0
Totalt: 6,1

 

*BNI-rabatten på 185 miljoner euro, motsvarande 1,8 miljarder kronor beräknas i fasta priser från år 2011. Siffran skrivs därför upp med inflationen. Att siffran för 2017 är lägre än 1,8 miljarder beror på att alla EU-länder är med och bekostar rabatten, inklusive Sverige.

 

5. Hur mycket betalar Sverige i EU-avgift jämfört med andra medlemsländer?

Det beror på hur man räknar. Vi har jämfört Sveriges avgift med skatteintäkter samt räknat ut nettoavgift per invånare.

Svenskar betalar mest

Sverige är så kallade nettobetalare, det vill säga Sverige betalar in mer till EU än vad landet får tillbaka i EU-stöd.

Tittar man på den faktiska nettoavgiften, alltså medlemsavgift minus mottaget EU-stöd per invånare, betalar svenskarna mest. Mellan åren 2010-2015 har svenskens nettobidrag uppgått till 183 euro, motsvarande 1 700 kronor, per år i snitt.

 

Sverige betalar minst

Jämför man medlemsavgiften med storleken på EU-ländernas statskassor hör dock Sverige till dem som betalar minst.

De senaste åren har Sverige betalat 1,8 procent av de samlade skatteintäkterna i årlig EU-avgift. Endast Storbritannien och Luxemburg har betalat mindre.

De som betalade mest i förhållande till sina skatteintäkter var Litauen, Lettland och Bulgarien: över tre procent.

För de länderna utgör dock EU-stöd en stor del av statskassan. Stödet som Litauen har tagit emot de senaste åren har till exempel motsvarat över 17 procent av landets skatteintäkter. Stödet som Sverige har tagit emot uppgår endast till 0,9 procent av skatteintäkterna.

 

 

6. Hur mycket pengar får Sverige tillbaka i EU-stöd?

EU-stödet som Sverige har fått de senaste åren har legat på mellan 10-15 miljarder kronor.

Sveriges EU-stöd 2015

Område                                                                                     Miljarder SEK           Andel       
Lantbruksstöd 8,6 62 %
Regionalstöd 1,3 9 %
Jobb och tillväxtskapande 2,8 20 %
Säkerhet / medborgarskap (gränsskydd, asylsystem, mm) 0,9 6 %
Administration 0,3 2 %
Totalt 13,9 100 %

 

Jämfört med andra EU-länder gick en relativt stor andel av det svenska stödet 2015 till lantbrukare samt jobb och tillväxtskapande åtgärder som innefattar forskning och utveckling. Däremot gick en mindre andel i Sverige till regionalstöd jämfört med EU-snittet.

 

7. Tjänar Sverige på EU-medlemskapet?

Utöver rena in- och utbetalningar till och från EU kan ett medlemsland dra nytta av fördelar som EU-medlem. Till exempel genom att ta del av den fria rörligheten av varor, tjänster, kapital och människor på den inre marknaden.

Exempelvis gick nästan 70 procent av Sveriges varuexport 2016 till EU:s tullfria inre marknad och närmare 80 procent av Sveriges varuimport kom därifrån.

Fördelar är svåra att sätta siffror på men studier tyder på att samtliga EU-länderna har dragit ekonomisk nytta av sitt medlemskap och att även nettobetalare har tjänat på att ge stöd till fattigare länder.  

 

8. Hur kan Sveriges avgift påverkas av brexit?

Brexit kan få stor påverkan på Sveriges medlemsavgift till EU. Storbritannien är nettobetalare och när landet lämnar unionen blir det ett bortfall i EU:s budget på 120-150 miljarder kronor per år.

Kan man inte täcka det hålet genom att minska utgifterna lika mycket behöver de kvarvarande 27 medlemsländerna skjuta till mer pengar.

Samtidigt kan Storbritanniens utträde innebära att Sverige förlorar sina rabatter då de är kopplade till att Storbritannien har rabatt. EU:s budgetkommissionär Günther Oettinger har sagt att alla länders rabatter ska försvinna i och med brexit.

 


HETASTE ARTIKLAR

Annons


DEBATT I ANDRA MEDIER