På den här sidan reder vi ut hur mycket Sverige betalar och får tillbaka, hur det står sig jämfört med andra EU-länder, hur rabatten fungerar och vad Sverige får för pengarna.

2024 betalade Sverige närmare 43 miljarder kronor i EU-avgift och fick tillbaka drygt 25 miljarder i EU-bidrag. Det gav en svensk nettoavgift på drygt 17 miljarder kronor.  Sverige tillhör en liten grupp EU-länder som har rabatt på medlemsavgiften.  

FYRA FRÅGOR OCH SVAR OM SVERIGES EU-AVGIFT OCH EU-BIDRAG

1. Hur stor är Sveriges EU-avgift brutto och netto? 

   2024 betalade Sverige närmare 43 miljarder kronor i medlemsavgift och fick tillbaka drygt 25 miljarder kronor i EU-bidrag. Det betyder att Sverige betalade drygt 17 miljarder kronor netto i EU-avgift.

Medlemsavgiften består av fyra delar: tullavgift, momsbaserad avgift, avgift för icke återvunnen plast samt en avgift baserad på bruttonationalinkomsten, BNI. Läs mer längst ner på sidan om medlemsavgiftens fyra delar.

Tabell 1. Sveriges EU-avgifter, EU-bidrag och nettobetalning 2021-2024 i miljoner euro

Källa: EU-kommissionen. För att räkna om euro i kronor har vi använt ECB:s uppgifter: SEK per EUR 2021: 10,1465 kr, 2022: 10,6296 kr, 2023:11,4788 kr, 2024: 11,4325 kr. Sveriges nettoavgift 2024 var 1503  miljoner euro x 11,4325 kronor = 17 183 miljoner svenska kronor.
 

2. Hur mycket betalar Sverige till EU jämfört med andra medlemsländer?

I genomsnitt betalade Sverige per år 2013-2024 mer i nettoavgift till EU än de flesta länder, men inte mest: 0,4 procent av Sveriges BNI gick till EU.

Sverige är så kallad nettobetalare, det vill säga att Sverige betalar in mer till EU än vad landet får tillbaka i EU-stöd.

För att få perspektiv på vad medlemsländerna betalar i EU-avgift och vad de får i EU-bidrag kan man jämföra avgiften per capita (grafik 1) eller med ländernas bruttonationalinkomst, BNI (grafik 2). Per invånare betalar Sverige 213 euro per år i nettoavgift till EU. Det placerar Sverige på genomsnittlig femte plats i EU åren 2013-2024 över dem som betalade förhållandevis mest till EU när EU-bidragen är avräknade. Mest betalar nederländarna följt av belgarna.

För att få ytterligare perspektiv på vad länderna betalar i EU-avgift kan man jämföra nettoavgiften med medlemsländernas bruttonationalinkomst, BNI, se graf 2 nedan.

BNI mäter den totala inkomst som ett lands invånare och företag tjänar – oavsett var i världen inkomsten skapas. Det ger en bild av storleken på landets ekonomiska tillgångar och vilken relativ börda nettoavgiften är. 

Mest i förhållande till sin ekonomi betalar Nederländerna med en nettoavgift till EU på 0,67 procent av BNI i genomsnitt under åren 2013-2024. Sverige kommer på fjärde plats bland nettobetalarna med en avgift på motsvarande 0,43 procent av BNI.

Ungern är det EU-land där EU-bidragen betyder mest i förhållande till landets samlade ekonomi. EU-bidragen till Ungern 2013-2024 motsvarade netto 3,09 procent av BNI. 

En viktig förklaring till att svenskarna betalar relativt mer till EU-budgeten är att Sverige är rikare än många EU-länder och att Sverige inte har så fattiga regioner som andra länder eller har ett relativt stort bidragsberättigat jordbruk. Det finns olika politiska uppfattningar huruvida Sveriges nettoavgift är hög eller låg. 

3. Hur stor är den svenska rabatten på EU-avgiften?

Cirka 8 miljarder kronor per år mellan 2021-2027.

Sverige har likt fyra andra rika EU-länder förhandlat sig till rabatt på sin medlemsavgift. Ursprunget till rabatten är att Storbritannien som första land 1984 krävde och fick en. Det ledde senare till att andra länder ställde liknande krav. I dag har följande länder medlemsrabatt i varierande storlek: Sverige, Tyskland, Nederländerna, Österrike och Danmark. I Sveriges nettoavgift i tabell 1 även har vi räknat in rabatten.

Tabell 4. Sveriges rabatt på medlemsavgiften

Sveriges årliga bruttorabatt är 1 069 miljoner euro eller cirka 11 miljarder kronor med en kurs på 10,3 kronor per euro. Alla EU-länder betalar en del av de fem rabattländernas rabatter, i Sveriges fall cirka 3,1 miljarder. När avgiften är dragen återstår den svenska nettorabatten på cirka 7,9 miljarder. Rabatten betyder att Sverige betalar mindre i avgift än vad betalningsreglerna kräver av andra länder, exempelvis Finland.

4. Vad får Sverige för medlemsavgiften?

Fri tillgång till den inre marknaden och 70 internationella handelsavtal, EU-bidrag, ökad nationell säkerhet och mer forskning.

Svenska företag och medborgare har fritt tillträde till den inre marknaden. Värdet på det har tidigare beräknats och anger att Sverige varje år tjänar 29 miljarder euro, motsvarande närmare 300 miljarder kronor – en beräkning som även regeringen delar. Svenska företag kan också nyttja affärsmöjligheterna som erbjuds i ett 70-tal internationella handelsavtal som EU har tecknat.

Tabell 3. Vad Sverige beräknas tjäna på tillgången till den inre marknaden

Källa: Europaportalen 5 november 2019.

2024 fick Sverige 25 miljarder kronor i EU-bidrag. Av dessa gick mest till Sveriges bönder, forskning och sociala utgifter, se tabell 4 nedan. 

Den svenska landsbygden fick EU-bidrag i form av jordbruks- och regionalstöd. I ett mejl till Europaportalen skriver Lantbrukarnas riksförbund, LRF, 2023, att jordbruksstödet motsvarar 15 procent av böndernas intäkter på ett år. Enligt Jordbruksverket fick närmare 54 000 bönder (lantbruksföretag) EU-bidrag 2025.

Närmare 140 myndigheter och högskolor – antalet varierar år från år – kan ha fått EU-stöd från programmet Horisont.

Tabell 4. EU-bidrag till Sverige 2021-2024 i miljoner euro