I dagsläget betalar Sverige i genomsnitt 35 miljarder kronor i medlemsavgift brutto årligen enligt Ekonomistyrningsverket, ESV, och får tillbaka 11 miljarder kronor i EU-bidrag. Det ger en svensk nettoavgift på igenomsnitt 24 miljarder kronor per år. 

Men Sverige får mer pengar från EU än de 11 miljarder som anges ovan. Europaportalen jobbar på att få fram en slutlig siffra och återkommer.

AKTUELLT – Vad händer?

Sverige får flera miljarder i rabatt på sin medlemsavgift till EU, 2017 uppgick den till 6,1 miljarder kronor. Men i och med brexit riskerar rabatterna att försvinna och den svenska avgiften att öka. EU:s nya flerårsbudget från 2021, som styr Sveriges medlemsavgift, ska enligt plan antas under 2020.

 

4 FRÅGOR OCH SVAR

1. Hur mycket betalar Sverige i medlemsavgift till EU?

35 miljarder kronor. I genomsnitt har Sverige betalat 35 miljarder kronor per år mellan 2014-2018.  

Medlemsavgiften består av fyra delar: tullavgift, momsbaserad avgift, avgift för att täcka den brittiska rabatten samt en avgift baserad på bruttonationalinkomsten BNI.  

Tullavgift: 80 procent av svenska tullintäkter går till EU:s finansiering.   

Momsavgift: Den uppgår till 0,15 procent av den så kallade momsskattebasen, det vill säga beloppet som moms baseras på.    

Brittisk EU-rabatt: Sverige betalar även en extra EU-avgift för att täcka upp för den rabatt som Storbritannien får på sin avgift.

BNI-avgift: Den BNI-baserade avgiften beräknas som en restpost som ska täcka EU-budgetens återstående finansieringsbehov efter att alla EU-länder betalat in momsavgiften, den brittiska rabatten och tullar.

Då BNI är ett mått på ekonomisk aktivitet betyder det att länder där det sker mycket ekonomisk aktivitet betalar mer till EU jämfört med länder med mindre ekonomisk aktivitet. Med andra ord betalar rikare länder mer än fattigare. 

Att avgiften varierar år från år beror på olika engångseffekter som förskottsinbetalningar, ändringsbudget, oväntade överskott som betalats tillbaka till EU-länderna, retroaktiva EU-rabatter och sena utbetalningar för EU-projekt i olika länder. Det är därför svårt att beräkna vad EU-avgiften ska bli år från år.

En genomgång, se nedan, av regeringens beräkningar av EU-avgiften i respektive års budgetförslag och faktisk avgift. Det är sällan som beräkningarna stämmer med vad som blir den faktiska avgiften när Sverige har betalt sin del av EU:s gemensamma utgifter.

Sveriges faktiska EU-avgifter jämfört med beräkningar mellan 2014 - 2018 (räknat i miljoner kronor)

 

2014

2015

2016

2017

2018

Beräkning året innan

37 700

40 126

31 827

29 586

39 511

Skillnad

+3 853

+4 106

-1 477

-5 362

-4 551

Faktisk EU-avgift

41 553

44 232

30 350

24 224

34 960

Källa: Beräkningarna finns i svenska statens budget presenterad hösten före aktuellt budgetår, avgiften till Europeiska unionen 2014, 2015, 2016, 2017 och 2018. Sveriges slutliga EU-avgift återfinns i tabeller hos Ekonomistyrningsverket ESV.

Den svenska medlemsavgiften under EU:s nuvarande sjuåriga budgetperioden var i genomsnitt per år 2014-2018: 35 063 miljoner kronor.

Sveriges beräknade EU-avgifter 2019 -2021 (räknat i miljoner kronor)

EU-avgiftens olika delar

Beräknat

2019

Beräknat

2020

Beräknat

2021

Tullavgift

5 791

6 007

6 225

Momsavgift

3 293

3 416

7 080

BNI-avgift

31 373

37 963

40 080

Brittisk rabatt

457

473

493

SUMMA

40 914

47 859

53 878

Källa: Regeringens beräkningar för 2019, 2020 och 2021 statens budget 2019, sid 13. Observera att beräkningarnas träffsäkerhet kan variera stort mellan åren.

Utöver medlemsavgiften bidrar Sverige med pengar som ligger utanför EU:s budget. Sverige gav till exempel motsvarande 1,2 miljarder kronor till EU:s biståndsfond EDF 2015.

Sverige har också bidragit med att hjälpa flyktingar i Turkiet inom ramen för EU:s stödprogram till landet som syftar till att stoppa flyktingar på väg till Europa.

Sedan 2005 har Sverige bidragit till stödfonder för Afrika, Syrien och Colombia.

Rent praktiskt betalar Sverige in EU-avgiften på ett konto hos svenska Riksgälden som tillhör EU-kommissionen. Det sker två gånger per månad eftersom olika svenska myndigheter betalar in olika delar av avgiften.

Den första bankdagen varje månad betalar Kammarkollegiet och Skatteverket in BNI-avgiften, momsen och avgiften för Storbritanniens rabatt. Den första bankdagen efter den 19:e varje månad betalar Tullverket in olika tullavgifter.


2. Vad får Sverige för medlemsavgiften?

Fri tillgång till den inre marknaden, EU-bidrag, bättre miljö, ökad säkerhet och forskning.

Svenska företag och medborgare har fritt tillträde till den inre marknaden. Värdet på det har beräknats av bland andra EU-kommissionen, det tyska forskningsinstitutet IFO och den tyska Bertelsmannsstiftelsen. Kommissionens sammanvägning av de tre beräkningarna anger att Sverige varje år tjänar 29 miljarder euro motsvarande närmare 315 miljarder kronor. Svenska företag kan också fritt nyttja affärsmöjligheterna i ett 70-tal internationella handelsavtal som EU har tecknat.


Vad Sverige beräknas tjäna på tillgången till den inre marknaden:

Utredare  

Euro

Kronor (kurs 10,7)

EU-kommissionen

45,7 miljarder

489 miljarder

IFO

25,0 miljarder

267,5 miljarder

Bertelsmanns

17,5 miljarder

187,3 miljarder

Genomsnitt av de tre beräkningarna

29,4 miljarder

314,6 miljarder

Källa: Europaportalen 5 november 2019.


Av de 35 miljarder kronor som Sverige betalat i genomsnittlig medlemsavgift under år 2014-2018 har drygt 11 miljarder kronor kommit tillbaka som bidrag främst till den svenska landsbygden i form jordbruks- och regionalstöd. Det gör att den svenska nettoavgiften blir 24 miljarder kronor per år.   

Men Sverige får mer pengar från EU än de 11 miljarder som anges ovan. Europaportalen jobbar på att få fram en slutlig siffra och återkommer.


EU-bidrag till Sverige 2014-2018 (räknat i miljoner kronor)

EU-bidrag

2014

2015

2016

2017

2018

Jordbruk

8 110

8 221

8 852

7 779

8 886

Fiske

38

103

58

15

237

Regioner

1 395

509

721

1 213

1 557

Socialfond

1 982

524

324

578

1 312

Infrastruktur

294

123

383

215

104

Övrigt

45

253

642

675

272

SUMMA

11 864

9 733

10 980

10 475

12 368

Källa: EU-bidragen återfinns i tabeller hos Ekonomistyrningsverket ESV.

Värdet på de ekonomiska EU-bidragen var i genomsnitt per år 2014-2018: 11 084 miljoner kronor.

Svensk landsbygd har under fem år 2014 - 2018 årligen fått 8,4 miljarder kronor i stöd via EU:s jordbruksfonder.

Svenska regioner har under fem år 2014 - 2018 årligen fått 1,1 miljarder kronor i stöd via EU:s regionalfond.

Svensk arbetsmarknad har under fem år 2014 - 2018 årlig fått 0,9 miljarder kronor i stöd via EU:s socialfond

Statsminister Stefan Löfven (S) beskrev vad EU betydde för Sverige när riksdagens EU-nämnd godkände regeringens linje inför budgetförhandlingarna på det extra EU-toppmötet 20 januari 2020.

– EU-medlemskapet är ett fundament för Sverige. Det är avgörande för så mycket, för vår ekonomi, för vår säkerhet, våra jobb. Det finns beräkningar som visar exempelvis att Sverige tjänar över 300 miljarder kronor bara på att vara med i den inre marknaden, sade Stefan Löfven.

Statsministern återkom till den inre marknadens stora ekonomiska betydelse i EU-nämnden i april 2020. "att den inre marknaden inte bara ska säkras utan också fördjupas.  Det vill vi, för det är där vi ser den stora ekonomiska fördelen med samarbetet."

EU-kommissionen beskriver vidare vad Sverige tjänar på EU-medlemskapet: Sverige får tillgång till forskar- och innovationsnätverk och bidrag. Här nämns Grafenprojektet  där Chalmers i Göteborg under tio år leder 1000 forskare i olika europeiska länder för att utveckla supermaterialet grafen. Men också ESS och Max IV vid Lunds universitet samt Northvolts batteriutveckling i Västerås och Skellefteå.

Kommissionen tar också upp saker som de säger är “svårare att mäta, men är ännu viktigare och potentiellt mycket mer kostsamma om de inte fanns. 70 år av fred, ett politiskt stabilt grannskap, bättre luftkvalitet i spåren av en utfasning av fossila bränslen räknas inte in i EU-budgetens återflöden, men är ändå ovärderliga positiva effekter av EU-medlemskapet och som också ger avsevärt mindre kostnader för försvaret och sjukvården.”


3. Hur stor är den svenska rabatten?

6,1 miljarder kronor var den sammanlagda svenska EU-rabatten 2017.

Sverige har likt fem andra EU-länder förhandlat till sig flera olika rabatter på sin medlemsavgift.

Under nuvarande långtidsbudget som gäller mellan 2014-2020 reduceras den svenska BNI-avgiften med 185 miljoner euro, motsvarande 1,8 miljarder kronor, varje år.

När det gäller den brittiska rabatten får andra EU-länder gå in och täcka upp för den med en extra avgift. Sverige får dock rabatt på britternas rabatt och betalar bara 25 procent av sin andel.

Sverige betalar också in 0,15 procent av sin momsskattebas jämfört med den gängse nivån som ligger på 0,3 procent.

Sveriges tre EU-rabatter 2017

Område                                         Miljarder SEK   
BNI-rabatt    1,6*
Rabatt på brittisk rabatt 1,5
Momsrabatt 3,0
Totalt: 6,1

*BNI-rabatten på 185 miljoner euro, motsvarande 1,8 miljarder kronor beräknas i fasta priser från år 2011. Siffran skrivs därför upp med inflationen. Att siffran för 2017 är lägre än 1,8 miljarder beror på att alla EU-länder är med och bekostar rabatten, inklusive Sverige.

 

4. Hur mycket betalar Sverige i EU-avgift jämfört med andra medlemsländer?

Det beror på hur man räknar. Vi har jämfört Sveriges avgift med skatteintäkter samt räknat ut nettoavgift per invånare.

Svenskar betalar mest

Sverige är så kallade nettobetalare, det vill säga Sverige betalar in mer till EU än vad landet får tillbaka i EU-stöd.

Tittar man på den faktiska nettoavgiften, alltså medlemsavgift minus mottaget EU-stöd per invånare, betalar svenskarna mest. Mellan åren 2010-2015 har svenskens nettobidrag uppgått till 183 euro, motsvarande 1 700 kronor, per år i snitt.

 

Sverige betalar minst

Jämför man medlemsavgiften med storleken på EU-ländernas statskassor hör dock Sverige till dem som betalar minst.

De senaste åren har Sverige betalat 1,8 procent av de samlade skatteintäkterna i årlig EU-avgift. Endast Storbritannien och Luxemburg har betalat mindre.

De som betalade mest i förhållande till sina skatteintäkter var Litauen, Lettland och Bulgarien: över tre procent.

För de länderna utgör dock EU-stöd en stor del av statskassan. Stödet som Litauen har tagit emot de senaste åren har till exempel motsvarat över 17 procent av landets skatteintäkter. Stödet som Sverige har tagit emot uppgår endast till 0,9 procent av skatteintäkterna.


Sidor


HETASTE ARTIKLAR

Annons


DEBATT I ANDRA MEDIER