Inför riksdagsvalet 2022 drar arbetsgivar- och branschorganisationen Teknikföretagen igång en kampanj som bland annat ska handla “om EU och de fördelar som ett välfungerande Europasamarbete kan ge, i termer av konkurrenskraft och tillgång till marknader”.

Valbevakarna från OSSE anklagar Georgiens regeringsparti Georgiska drömmen för att ha utnyttjat sin maktställning i helgens lokalval, rapporterar Ekot. Enligt rapporten ska det ha förekommit röstköp och att vissa oppositionskandidater ska ha avstått från att ställa upp.

Frankrikes tidigare president, högerpolitikern Nicolas Sarkozy, dömdes på torsdagen för att med hjälp av falska fakturor ha överskridit de lagliga utgiftsgränserna på 22,5 miljoner euro för kampanjkostnader under hans presidentvalskampanj 2012. Straffet blev ett års husarrest med elektronisk övervakning. Domen ska överklagas, rapporterar Politico. I våras dömdes Nicolas Sarkosy till tre års fängelse för korruption efter försök att muta en domare för att få ut hemligstämplad information.

Efter valet på Island såg det länge ut som att det nyvalda parlamentet skulle bli historiskt med en majoritet kvinnor. Men nu rapporterar Isländska public servicebolaget Ruv att en omräkning av en valkrets har lett till förändringar av det resultatet. Könsfördelningen i Alltinget blir nu 30 kvinnor och 33 män - inte tvärt om, rapporterar Ekot.

I en undersökning från tankesmedjan ECFR, som fokuserar på europeisk utrikes- och säkerhetspolitik, uppger 33 procent av svenskarna att de anser att Sverige och Kina befinner sig i ett kallt krig mot varandra. 39 procent av svenskarna menar dock att Sverige inte befinner sig i ett kallt krig mot Kina. Av de tolv EU-länder som ingår i undersökningen var svenskarna de som i störst utsträckning ansåg att det egna landet befann sig i kallt krig med Kina. När samma fråga ställs om relationen till Ryssland svarar nästa lika många svenskar, 32 procent, att det egna landet befinner sig i ett kallt krig medan 36 procent av svenskarna anser att inget kallt krig pågår med Ryssland. Enligt undersökningen var svenskarna de som var mest splittrade i frågeställningen om landet befinner sig i ett kallt krig eller inte. Med kallt krig menas en konflikt utan direkt militär konfrontation, där de fientliga handlingarna är politiska eller ekonomiska. 

Som väntat får maktens parti, Enade Ryssland, flest röster i det ryska "parlamentsvalet" som avslutades efter tre dagars röstning, rapporterar Ekot. Samtidigt rapporterar organisationen Golos, som övervakat ryska val i snart 20 år, om misstänkt valfusk och om valobservatörer som hindrats från att utföra sitt arbete.

Förbjudna organisationer, fängslade oppositionella och kontrollerade medier. Ingen tvivlar på att Vladimir Putins parti Enade Ryssland ska få omkring 50 procent av rösterna i parlamentsvalet. Största hotet – att fusket blir för uppenbart, skriver SvD.

I tre dagar hålls ryska nationella och lokala "val", 17 till 19 september. Men dumavalen väntas få rekordlågt valdeltagande - enligt olika opinionsundersökningar kan det blir under 25 procent som går och röstar, uppger Ekot. En förklaring är att människor inte känner att det spelar någon roll hur de röstar, valet är redan avgjort på förhand och alternativen är för få.

I Norge har nu socialdemokratiska Arbeiderpartiets ledare Jonas Gahr Støre utropat sig till segrare efter dagens val till Stortinget, rapporterar Ekot. Høyres partiledare avgående statsminister Erna Solberg har erkänt sig besegrad och sa i ett tal på partiets valvaka att det kommer bli en spännande regeringsbildning.

Allt tyder på att det blir regeringsskifte när Norge i dag måndag går till val, rapporterar Ekot. Opinionsläget är jämnt och spänningen handlar om vilka partier som ska kunna samarbeta i en rödgrön regering.

Tredje gången gillt? Det hoppas nog president Rumen Radev på sedan han meddelat att Bulgarien går till parlamentsval för tredje gången i år den 14 november, uppger TT/GP. Försöken att bilda regering har misslyckats efter de båda tidigare valen i april och juli. Det politiska dödläget försvårar för Bulgarien att ta del av EU:s återhämtningsfond efter pandemin och planerna på att införa euron 2024.

Sociala klyftor är en viktig fråga för väljarna i det norska valet på måndag. Precis före pandemin höll kustkommunen Horten i Oslofjorden på att nå målet om att få ned arbetslösheten till 3 procent, men under restriktionerna gick den upp till 11 procent, rapporterar Ekot.

Borgmästaren i Paris, Anne Hidalgo, utmanar Emmanuel Macron i kampen om presidentposten i Frankrike, rapporterar TT/SVT. Anne Hidalgo väntas formellt meddela på söndag att hon drar i gång en valkampanj med sikte att bli landets första kvinnliga president, uppger flera parlamentsledamöter i Socialistiska partiet.

Det går knackigt för den tyska förbundskanslern Angela Merkels kristdemokrater. Inför valet om några veckor har väljarstödet fallit till rekordlåga 19 procent, enligt en färsk opinionsmätning, rapporterar TT/SvD. Socialdemokraterna SPD är största parti med 25 procents stöd enligt mätningen, som har gjorts av institutet Forsa på uppdrag av tv-kanalerna RTL/N-TV.

Bland Frankrikes president Emmanuel Macrons allierade höjs röster för att han ska dumpa sitt parti Republiken på väg (LREM) och starta ett helt nytt parti, skriver TT/SvD. Det har spekulerats i ett sådant skifte en längre tid, då LREM har åkt på flera bakslag i mindre val och drabbats av en rad avhopp.

Tysklands socialdemokratiska parti SPD vill regera ihop med miljöpartiet De gröna vid en eventuell seger i det kommande parlamentsvalet, säger SPD:s ledare Olaf Scholz till Tagesspiegel, skriver TT/SvD. SPD leder över kristdemokratiska CDU i opinionsmätningar, men övertaget ser inte ut att bli tillräckligt stort för att SPD och De gröna ska få en majoritet av parlamentet bakom sig utan att söka stöd av ett tredje parti.

Inför ryska "valen" till lokala och nationella parlamenten i nästa vecka, är oppositionen hårt pressad av myndigheterna, rapporterar Ekot. Möten stoppas med hänvisning till coronapandemin och många kandidater avregistreras. Myndigheterna kräver att söktjänsterna Google och Yandex tar bort den så kallade smarta röstningsapp, som Navalnyjs anhängare skapat, eftersom de kan ge oppositionen ett visst inflytande inte minst i lokalval.

Efter år av kräftgång har vinden vänt för tyska Socialdemokraterna (SPD), som i mätning efter mätning befäster sin plats i topp inför förbundsdagsvalet den 26 september, skriver TT/SvD. Var fjärde väljare, 25 procent, skulle lägga sin röst på partiet med finansminister Olaf Scholz i spetsen, enligt en ny opinionsundersökning från Kantar. Det är en ökning med två procentenheter från förra mätningen. Angela Merkels kristdemokrater (CDU/CSU), med Armin Laschet som toppkandidat, rör sig på historiska bottennivåer och får nöja sig med 21 procent, ned två procentenheter.

Alar Karis fick 72 röster i den andra omgången av den estniska presidentvalet, det vill säga nio fler än i första omgången i måndags. Det är alltså över de två tredjedelar, 68 röster, som krävdes av Riigikogus 101 ledamöter. Karis är molekylärgenetiker och utvecklingsbiolog som för närvarande är chef för Estlands nationalmuseum.

EU:s tidigare brexitförhandlare och EU-kommissionären Michel Barnier vill bli Frankrikes näste president, bekräftar han i fransk tv. President och socialliberalen Emmanuel Macron har därmed fått en tung utmanare från höger, rapporterar TT.

Med en och en halv månad kvar till det tyska parlamentsvalet störtdyker förbundskansler Angela Merkels kristdemokrater i opinionen. Vinnarna i två färska opinionsmätningar är i stället Socialdemokraterna, SPD, som får sitt högsta stöd på flera år, rapporterar SvD/TT. Onsdagens opinionsundersökning från Forsa för tv-kanalen RTL ger följande utfall; kristdemokraterna CDU/CSU 23 procent, De gröna 20 procent, SDP 19 procent, liberala FDP 12 procent, högerpopulistiska AFD 10 procent och vänsterpartiet Die Linke 7 procent. 

Ungerns premiärminister Viktor Orbán utlovar en folkomröstning om ”barnskyddsfrågor”, uppger TT/SvD. Beskedet kommer efter ökad press från EU angående den nya lag som röstades igenom i Ungerns parlament i juni. Lagen, som landets regering hävdar är till för att skydda minderåriga, slår mot bland annat reklam och andra massmedieprodukter som visar ”avvikelser från någons biologiska kön och könsbyten och sprider eller porträtterar homosexualitet” för personer under 18 år.

I Bulgarien gick folket till vallokalerna för andra gången på tre månader. Den tidigare premiärministern Bojko Borisovs konservativa parti vann förra valet, men på grund av korruptionsanklagelser lyckades han inte bilda koalition. Det politiska dödläget verkar fortsätta, visar vallokalsundersökningarna, rapporterar Yle.

Moldaviens president Maia Sandus parti går mot seger i söndagens parlamentsval, skriver TT/GP. Nu väcks hoppet om att landet ska kunna röra sig mot ett EU-medlemsskap.

Det blev ingen valseger för Marine Le Pens högernationalistiska parti Nationell samling i den andra och avgörande omgången av de franska regionalvalen i helgen, rapporterar Ekot. Samtidigt visar vallokalsundersökningarna som presenterats under kvällen, att inga färger att bytas ut på den politiska kartan över Frankrikes 13 regioner: socialistpartiet och konservativa Republikanerna behåller samtliga sina fästen.

Högerextrema Nationell samling hade hoppats på framgångar i det franska regionalvalets första omgång. Väljarnas svar blev det motsatta. I stället har högerpartiet Republikanerna medvind i ett val med mycket lågt deltagande, skriver TT/SvD. Regionalvalen avgörs i en andra omgång nästa söndag. 

När drygt en tredjedel av valdistrikten i Armenien räknats utropade sig premiärminister Nikol Pasjinjan till segrare i extravalet, rapporterar SVT. Men den Rysslandsvänlige utmanaren ifrågasätter valresultatet och erkänner sig inte besegrad.

I oktober går tjeckerna till parlamentsval. Opinionsundersökningar pekar mot att en koalition mellan tjeckiska Piratpartiet och liberala STAN blir störst med drygt 25 procent av stödet. Premiärminister Andrej Babiš liberalpopulistiska ANO ligger tvåa med runt 20 procent av stödet i opinionen.

I Finland står det klart att konservativa Samlingspartiet och Sannfinländarna blev de stora vinnarna i kommunalvalet, rapporterar Ekot.  Resultat i procent (jämf med resultatet i kommunalvalet 2017): Samlingspartiet 21,4 (+0,7), Socialdemokraterna 17,7 (-1,7), Centern 14,9 (-2,7) Sannfinländarna 14,5 (+5,6), De Gröna 10,6 (-1,9) Vänsterförbundet 7,9 (-0,9) Svenska Folkpartiet 5 (+0,1) Kristdemokraterna 3,6 (-0.5)

De tyska kristdemokraterna CDU vann en viktig seger inför höstens val till förbundsdagen igår, när den lilla delstaten Sachsen-Anhalt i forna DDR gick till val. Efter att ha legat efter i opinionen i april och maj har kristdemokraterna gått upp i ledningen, med mindre än fyra månader kvar till valet. Högernationalistiska AFD kom tvåa i valet, rapporterar Ekot.

Svenskarna är nöjda med hur EU hanterat coronapandemin, och över 90 procent av svenskarna vill att EU ska få mera makt på hälsorådet, visar den senaste Eurobarometerundersökningen, enligt Ekot.

Med mindre än fyra månader kvar till tyska förbundsdagsvalet går invånarna i delstaten Sachsen-Anhalt till valurnorna. För Angela Merkels splittrade kristdemokrater väntar en svettig drabbning mot främlingsfientliga AfD – som mycket väl kan bli största parti, skriver TT/SvD.

Cyperns styrande parti leder Demokratisk samling leder mycket knappt enligt de första vallokalsundersökningarna, uppger TT/GP. Kommunistiska Akel väntas få omkring en fjärdedel av rösterna i parlamentsvalet på den grekcypriotiska sidan av ön.

Vetenskapsvärlden i Ryssland rasar efter förslag på ändringar i utbildningslagen. Allt från föreläsningar till podd-inspelningar kan behöva regeringens godkännande, skriver TT/SvD. Uppmuntran till självcensur, anser experter.

Det blev en jordskredsseger för högerpartiet Partido Popular i tisdagens regionalval i Madrid. Partiet mer än fördubblade sina platser i det regionala parlamentet, uppger Ekot.

"Rödingar", "fascister" och "demokratins fiender" – retoriken inför dagens regionval i Madrid ger historiska ekon i ett polariserat Spanien. Kampen om huvudstadsregionen sätter även djupa avtryck i den nationella politiken, skriver TT/SvD.

Redan i juli kan ett nyval äga rum i Bulgarien efter att man efter ett tredje och sista försök misslyckats att bilda regering, rapporterar Bloomberg. Vid det ordinarie parlamentsvalet den 4 april blev premiärminister Bojko Borisovs konservativa Gerb-parti störst trots falnande stöd.

Valrörelsen inför regionvalet i Madrid är ovanligt turbulent denna gång. Åtta toppolitiker har fått dödshot den senaste veckan, vänsterpartiet Podemos vägrar att debattera med högerextrema Vox och Socialistpartiet varnar för att demokratin är hotad. ”Demokratin är inte hotad men högern leder och vänstern försöker mobilisera sina väljare”, säger Pablo Simon statsvetare vid universitetet Carlos den tredje i Madrid, rapporterar Ekot.

I ett genomsnitt av den senaste veckans opinionsundersökningar inför höstens tyska parlamentsval får De Gröna 25,5 procent av stödet. Kristdemokratiska regeringspartiet, som varit störst i opinionen under många år, hamnar tvåa på 24 procent. Tredje parti är socialdemokratiska SPD på 13 procent.

På tisdagskvällen hölls den sista partiledardebatten inför valet till det skotska parlamentet nästa vecka, ett val som kan få stor betydelse för Storbritanniens framtid, rapporterar Ekot. Regeringspartiet SNP utlovar en ny skotsk folkomröstning om självständighet  redan om två år.

Albaniens sittande premiärminister Edi Rama utropar sig och sitt socialistparti till segrare i parlamentsvalet som hölls i söndags, skriver TT/Aftonbladet. Uttalandet följer på det nästan färdigräknade valresultatet som pekar mot att Rama snart kommer att få påbörja sin tredje mandatperiod som premiärminister, vilket skulle vara första gången i landets historia.

Valkampanjen inför söndagens parlamentsval i Albanien präglades av bittra korruptionsanklagelser i ett av Europas fattigaste länder, uppger Yle. De styrande socialisterna som hoppas få fortsatt förtroende för tredje gången i rad, utmanas av det borgerliga Demokratiska partiet. Vallokalsundersökning från Top Channel TV ger Socialistpartiet närmare 47 procent av rösterna, enligt TT/GP. Det ledande oppositionspartiet, Albaniens demokratiska parti, får drygt 43 procent.

Om det hade varit tyskt parlamentsval på söndag hade De gröna blivit störst med 28 procent av rösterna, visar en opinionsundersökning från RTL. En sammanvägning av olika sonderingar under de sju senaste dagarna visar dock att kristdemokratiska CDU/CSU fortsatt är störst med 28,4 procent av stödet och De gröna på 21,6 procent. I september äger det tyska parlamentsvalet rum.

I höst ska Tyskland välja nytt parlamentet. I dag måndag presenterade det tyska miljöpartiet De gröna sin kandidat till posten som förbundskansler, den tyska motsvarigheten till statsminister. Det blir ett av partiets språkrör Annalena Baerbock, rapporterar Der Spiegel. Opinionsundersökningar inför parlamentsvalet i september visar att De gröna har näst största stödet i Tyskland med mellan 20 och 25 procent. Störst stöd får alltjämt kristdemokratiska CDU/CSU även om det sjunkit markant under de senaste veckorna. De har ännu inte enats om sin kandidat till förbundskanslerposten.

Det polska regeringspartiet högerpopulistiska Lag och ordning har tappat i popularitet enligt opinionsundersökningar som publicerades på onsdag. Om det vore val idag skulle regeringen sakna 35 mandat för egen majoritet, uppger The Warsaw Voice. Även andra undersökningar visar på ett falla stöd för partiet Lag och ordning sedan september förra året till april, från 44 procent till 33 procent. Nästa parlamentsval blir hösten 2023.

De ska ha planerat attacker mot invandrare, muslimer och politiker, med målet att starta ett inbördeskrig. Nu ställs elva tyska högerextremister inför rätta i Stuttgart misstänkta för terrorplaner, uppger SvD/TT.

I Tyskland har det kristdemokratiska blocket kastats in i en strid om vem som ska få försöka axla Angela Merkels mantel som förbundskansler när landet går till val i september. Ledarna för de två partier som ingår i unionen gör nu båda anspråk på att utnämnas till de samlade kristdemokraternas kanslerkandidat, rapporterar Ekot.

Av Europas länder hade Turkiet 2019 den högsta graden av inrikes politisk polarisering. Det framgår av Demokratirådets rapport 2021: Polarisering i Sverige. Högsta graden av politisk polarisering betyder att samhället präglas av stor fientlighet mellan olika politiska åsikter, väljare, organisationer och företrädare. Andra europeiska länder med hög grad av politisk polarisering är i turordning Polen, Malta och Ungern. För Sverige, som hamnar i EU-mitten, beskrivs den politiska polariseringen som att olika politiska läger troligen interagerar mer vänligt än fientligt.

Bulgariens mäktige premiärminister Bojko Borisov ser ut att segra i söndagens parlamentsval, enligt TT/GP. Men hans högerparti backar, och hårda koalitionsförhandlingar lär vänta om han vill behålla makten.

Två svenska riksdagsledamöter, Margareta Cederfelt (M) och Yasmine Posio (V)  ingår i en internationell delegation som på söndag observerar parlamentsvalet i EU-landet Bulgarien. I opinionen leder det konservativa regeringspartiet GERB på 27 procent följt av socialdemokratiska BSP på 24 procent.

Munskyddskorruption, vaccinkritik, och frågetecken kring färdriktningen när Angela Merkel går i pension. Med mindre än ett halvår till tyska valet befinner sig regeringspartiet CDU i kris – och väljarstödet rasar, skriver TT/SvD.

Med 27 procents stöd i opinionen är CDU fortsatt största parti följt av De gröna 22% och Socialdemokraterna 17%. Liberalerna och högerpopulistiska AfD ligger runt 10 procent medan vänstern hamnar på sju procent.

I en ny opinionsmätning som tidningen Helsingin Sanomat har gjort får Sannfinländarna ett stöd på 21,5 procent och statsminister Sanna Marins Socialdemokraterna 20,5 procent. 

– Det rör sig om en slags coronatrötthet. Sannfinländarna är också det enda partiet som tydligt motsätter sig regeringens coronaåtgärder, säger Kim Strandberg, professor i statskunskap och politisk kommunikation vid Åbo Akademi, till Ekot.

I helgens två tyska delstatsval backade kristdemokratiska CDU. I Baden-Württemberg blir partiet tvåa efter miljöpartistiska Grüne och i Rheinland-Pfalz blir socialdemokratiska SPD störst. ”Den största krisen på flera år” och ”katastrof” beskrivs resultatet för CDU i tyska medier. Nationalistiska AfD gjorde samtidigt ännu större tapp i delstatsvalen. I höst går tyskarna till parlamentsval. CDU står då utan Angela Merkel.

EU-parlamentet har satt upp ett tillfälligt utskott som har till uppgift att samla in information på utländsk oacceptabel inblandning i demokratiska processer i medlemsländerna. Ledamöterna i utskottet ska även ta fram förslag på vilka åtgärder de vill se för att hantera hoten. 

– Hittills har reaktionen [från EU-håll] varit rätt svag. Vi står under hot. Det finns utländska aktörer – fientliga regimer – som organiserar en attack på våra institutioner, civilsamhälle och val, sade utskottet ordförande, den franske socialdemokratiske EU-parlamentarikern Raphaël Glucksmann på tisdagen.

Kina och Ryssland pekas ut som de största hoten. Om ett år väntas rapporten vara klar och gå till omröstning i Europaparlamentet.

Europeiska rådets ordförande Charles Michel besökte på måndagen Georgien för att med premiärminister Irakli Garibasjvili diskutera landets partnerskap med EU och Georgiens politiska kris.

– Jag är djupt oroad över den fördjupade politiska krisen i Georgien. Den riskerar att undergräva Georgiens hårt vunna och unga demokrati i denna komplexa region, sade Charles Michel i ett uttalande. Han manade opposition och regering att starta om den politiska dialogen.

Vallokalsutfrågningar tyder på att det är de tre separatistpartierna som vinner en majoritet i söndagens val till parlament i den spanska regionen Katalonien, rapporterar Yle. Separatistpartierna, som alla på olika sätt stöder ett mer självständigt Katalonien, har redan sedan tidigare makten i regionen. Socialistpartiet PSC ser ut att få en stor del av rösterna. 

Vänstermittenpartiet Vetëvendosje får 48 procent i söndagens parlamentsval i Kosovo efter att 89 procent av rösterna räknats, skriver Süddeutsche Zeitung. Stödet för tidigare regeringspartiet, konservativa PDK, föll till 17 procent.

På torsdagen möttes politiska företrädare från S, MP, V, C och L i Europaparlamentet för att diskutera hur de ska ta initiativ och agera i EU-parlamentet för ett mer demokratiskt Europa.  – Vi var sex kvinnor som alla har viljan att leda kampen mot högernationalistiska krafter. Det är frågor som sträcker sig över partigränserna, något vi på mötet kunde enas om, säger Evin Incir i ett uttalande och utlovade ett nytt möte framöver.

I morgon torsdag har de svenska Socialdemokraterna i EU-parlamentet kallat övriga partier utom SD till ett möte om hur de tillsammans kan stå upp för demokratin i Europa. Fyra partier; L, C, MP och V har valt att delta medan Kristdemokraterna och Moderaterna avstår.

– Jag upplever att detta var ett partipolitiskt utspel mer än en omsorg om demokratin. Därför väljer jag att inte delta på mötet, säger Tomas Tobé (M) till Europaportalen.

Portugals president 72-åriga Marcelo Rebelo de Sousa har blivit omvald, rapporterar AFP/Yle. Då rösterna från nästan alla valdistrikt räknats ser de Sousa ut att ha fått 61,6 procent av rösterna. Valdeltagande låg på 35,4 procent.  

Den 4 februari har Socialdemokraterna bjudit in M, KD, L, C, MP och V till ett digitalt möte för att diskutera hur de tillsammans kan säkra demokratin i Europa.

– Jag hoppas vi tillsammans ska ta en stark svensk position där vi står upp för de demokratiska värdena i en svår tid, säger Heléne Fritzon (S) som menar att de inbjudna partier ofta har en samsyn i vad som är en fullt fungerande demokrati, något som kan användas i Europaparlament.

2021 års viktigaste val i Europa blir det tyska parlamentsvalet i höst. Men även i Nederländerna, Skottland och Tjeckien hålls val att hålla ögonen på. Europaportalen har som vanligt sammanställt alla planerade val för det kommande året.

27 procent av amerikanerna anser att de gör ”radikala förändringar i sin livsstil” för att minska sina bidrag till klimatförändringarna. Motsvarande siffra i EU är 19 procent och i Kina 10 procent. Det visar en opinionsundersökning som Europeiska investeringsbanken låtit genomföra.

Rumäniens sittande premiärminister, liberalkonservative Ludovic Orban, avgår efter att det står klart att oppositionella Socialdemokratiska partiet får flest röster i parlamentsvalet, uppger TT/SVT. President Klaus Iohannis väntas tillfälligt lämna över ansvaret till någon minister medan han sonderar vilka som har störst möjlighet att samla en majoritet bland parlamentsledamöterna och senatorerna.

I Rumäniens parlamentsval har sittande premiärministern Ludovic Orban utropat sig till segrare, uppger TT/SVT. Hans liberalkonservativa parti PNL ser ut att med stöd av mittenhöger-partiet USR-Plus kunna styra landet.

Den EU-vänliga utmanaren Maia Sandu har vunnit söndagens presidentval i Moldavien och hennes anhängare samlades under natten utanför oppositionens högkvarter för att fira. Valresultatet lär inte tas emot väl av Ryssland, skriver TT/SvD.

Efter att först ha legat efter knappade EU-vännen Maia Sandu in och visade sig sedan ha vunnit första omgången i Moldaviens presidentval. Sandu fick 36 procent mot 32 procent för den sittande proryske presidenten Igor Dodon, skriver TT/GP. Nu väntar en andra omgång mellan de båda den 15 november.

Efter söndagens val i Georgien planeras det protester, uppger Ekot. Oppositionen motsätter sig valresultat och uppmanar folk att demonstrera. Enligt landets valkommission så innebär preliminära valresultatet att regeringspartiet Georgisk dröm fått 49,3 procent, medan oppositionspartiet Förenade nationella rörelsen på 44,5 procent.

I presidentvalet i Moldavien ser den proryske sittande presidenten Igor Dodon ut att ha samlat mest röster i söndagens presidentval. Men enligt preliminära resultat klarar han inte att få en majoritet av rösterna utan måste möta sin rival, den förra premiärministern och EU-vännen Maia Sandu, i en andra valomgång den 15 november, skriver TT/GP.

En mittenhöger allians ser ut att ha vunnit gårdagens parlamentsval i Litauen, rapporterar Yle. Det styrande miljöpartistiska lantbrukspartiet LVŽS går mot valförlust medan Ingrida Šimonytės Kristdemokratiska Fosterlandsparti är den stora valsegraren tillsammans med två liberala partier, som också leds av kvinnor.

Då vallokalerna i Ukraina stängde på söndag kväll visar en vallokalundersökning att president Volodymyr Zelenskyjs parti Folkets tjänare har sannolikt förlorat stort i väljarstöd och att intresset för valet var oerhört litet, skriver Yle. Det kommer att ta mellan tre och fem dagar innan det slutliga resultatet i lokalvalen blir klart.

Turkietstödda kandidaten Ersin Tatar segrar i presidentvalet i den internationellt icke erkända utbrytarregionen på norra delen av Cypern, uppger TT/GP. Hans seger kan innebära slutet på försöken att ena den delade ön.

Stödet för att Skottland ska bryta sig ur Storbritannien och åter gå med i EU har aldrig varit så högt som nu, skriver TT/GP. I en opinionsundersökning gjord av Ipsos Mori säger 55 procent ja till självständighet, vilket är 58 procent av dem som har bestämt sig. Det kan jämföras med de 45 procent som i folkomröstningen 2014 röstade för ett uttåg ur Storbritannien.

Oppositionen ser ut att gå mot seger i den första rundan av parlamentsvalet i Litauen, uppger TT/SvD. Med drygt 85 procent av rösterna räknade har kristdemokratiska Fosterlandsförbundet (TS-LKD) fått 23,2 procent av rösterna, mot premiärminister Saulius Skvernelis styrande Bonde- och miljöpartiet (LVZS), som har fått 18,3 procent.

För första gången sedan premiärminister Boris Johnson tog över som ledare för konservativa Tory i Storbritannien är nu stödet för socialdemokratiska oppositionspartiet Labour större: 42 mot 39 procent. Det skriver The Guardian.

Drygt 60 procent röstade i söndagens folkomröstning för att behålla Schweiz avtal om fri rörlighet för personer med EU, rapporterar radio och tv SRF. 

Extremhögern hoppades på seger i den strategiskt viktiga regionen Toscana i Italien, som länge styrts av vänstern, uppger TT/GP. Men socialdemokratiska PD verkar ha avvärjt oppositionshotet. Val hölls i flera regioner på söndagen och måndagen. Lega behåller makten i Venetien och Ligurien, enligt de första beräkningarna, medan PD verkar ha segrat i Kampanien och Apulien.

Skolor och föreningslokaler runt om i Italien har gjorts om till vallokaler inför det två dagar långa regionalvalet som påbörjades under söndagen och kommer att pågå fram till måndagen, skriver TT/SvD. Mycket står på spel i valet där den italienska högern ser ut att vinna mark.

I Montenegro räknar man ännu röster efter söndagens parlamentsval som blev ytterst jämnt. President Milo Đukanović västorienterade Demokratiska socialistparti DPS har ännu en knapp ledning över den konservativa, pro-serbiska oppositionsalliansen För Montenegros framtid, uppger Ekot.

SPD, det tyska socialdemokratiska partiet som samregerar med kristdemokratiska CDU/CSU, valde på måndagen finansminister Olaf Scholz till sin kandidat till posten som förbundskansler i nästa års tyska parlamentsval, skriver Die Welt. SPD får enligt de senaste opinionsmätningarna runt 15 procent av stödet.

“Jag värdesätter goda arbetsrelationer och personlig vänskap med dig”, underströk den kinesiska ledaren Xi Jinping i ett uttalande till Belarus ledare och diktator Alexandr Lukasjenko efter att han ska ha segrat i landets val. Det rapporterar statskontrollerade  nyhetsbyrå BelTA på måndagen. Enligt det internationella demokratiindexet, som rankar graden av demokrati och frihet i världens länder, står står länderna nära varandra. Belarus och Kina hamnar på plats 150 respektive 153 av sammanlagt 167 länder, där Nordkorea för närvarande innehar jumboplatsen.  

När USA i förra veckan meddelade att man drar bort en tredjedel av de 36 000 soldater man har stationerade i Tyskland, väckte det bestörtning bland tyska politiker. Annorlunda är stämningen i befolkningen, det visar en opinionsmätning som YouGov gjort på uppdrag av nyhetsbyrån DPA, rapporterar Ekot. En majoritet, 47 procent, av de tillfrågade medborgarna tycker det är helt ok att USA minskar sin soldatstyrka i Tyskland med 12 000 man.

Flera fall av oegentligheter – men ett giltigt valresultat. Det är kontentan av Polens högsta domstols utredning av landets presidentval 12 juli.

– Högsta domstolen bekräftar giltigheten i valet av Andrzej Sebastian Duda till det polska presidentskapet, sade domaren Ewa Stefanska, enligt TT/SvD.

En fjärdedel av finländarna motsätter sig EU:s nya återhämtningsfond på 750 miljarder, medan resten anser att fonden är antingen bra, ett "nödvändigt ont" eller svarar att de inte vet. Det framgår i en enkät som Hufvudstadsbladet, Maaseudun Tulevaisuus och Verkkouutiset låtit göra. 

Det högerradikala partiet Hemlandsrörelsen kan få en vågmästarroll, om inte de regerande konservativa eller den socialdemokratiska oppositionen får egen majoritet, rapporterar Ekot. Opinionsundersökningar i Kroatien visar på en knapp ledning för den socialdemokratiska oppositionen över premiärminister Andrej Plenkovic konservativa parti Kroatiska demokratiska unionen, HDZ.

Georgiens parlament antog på måndagen tillägg till grundlagen och reformerar därmed landets vallagar, rapporterar TT/GP. Oppositionen har krävt att ett proportionerligt röstsystem införs, och lagen antogs med 117 röster för och 3 emot. Spärren för att komma in i parlamentet sätts på en procent, och för att få bilda regering måste ett parti få minst 40 procent.

Stödet för den franske presidenten Emmanuel Macrons kandidater i de franska lokalvalens andra omgång på söndagen var svalt, enligt preliminära resultat. Miljöpartistiska EELV rönte en rad framgångar i stora städer som Lyon, Strasbourg och Bordeaux.

Två tredjedelar av EU-befolkningen säger att deras syn på USA har förvärrats under pandemin, enligt en opinionsundersökning från tankesmedjan ECFR. Bara en procent av svenskarna tycker att USA varit en ”nyttig samarbetspartner”, skriver DN.

Med över 90 procent av rösterna fick Islands sittande president Guðni Jóhannesson fortsatt stöd efter att valet avslutats i helgen, rapporterar RUV.

“Covid-19-pandemin utgör inte bara ett hot mot människors liv och försörjning runtom i världen, utan är även en politisk kris som hotar den liberala demokratins framtid.” Så inleds ett internationellt upprop undertecknat av 500 person och ett antal organisationer. Fyra svenskar har skrivit under uppropet: tidigare utrikesministrar Carl Bildt och Margot Wallström, förre EU-kommissionären Cecilia Malmström och forskningsinstitutets Ratios vd Nils Karlson.

Söndagens val i Serbien gick som väntat. Det styrande konservativa partiet SNS såg enligt vallokalundersökningar ut att få över 60 procent av rösterna.Därmed stärker president Aleksandar Vucić sin position i landet som bedömare tvekar att kalla demokrati, skriver TT/GP.

Med drygt en vecka kvar till det polska presidentvalet väljer den sittande presidenten den nationalkonservative Andrzej Duda att gå till hård attack mot hbtq-rörelsen och bland annat jämföra den med kommunism. Hbtq-rörelsen har utmålats av den sittande presidenten och regeringspartiet Lag och Rättvisa som ett av de största hoten mot den polska nationen. Kritiker är oroande att utspelet spär på homofobin i landet, rapporterar Ekot.

Den 28 juni hålls den första omgången i presidentvalet i Polen, meddelade underhusets talman Elżbieta Witek på onsdagen, uppger Ekot. Presidentvalet var tidigare planerat till 10 maj, men ställdes in på grund av coronapandemin. Det tidigare starka stödet för regeringens kandidat, sittande president Andrzej Duda, har under pandemin minskat samtidigt som stödet för den främste oppositionskandidaten ökat markant. Opinionsläget pekar mot en jämn och oviss valutgång.

Förbundskansler Angela Merkels kristdemokratiska union och dess traditionella samarbetspartner liberala FDP skulle få majoritet i förbundsdagen om det var val i Tyskland i dag, enligt en mätning publicerad av tyska Bild, rapporterar TT/SvD. I mätningen fick kristdemokraterna 40 procent och liberalerna 8 procent. Socialdemokraterna fick 16 procent , Miljöpartiet 15 procent, främlingsfientliga AFD 9 procent och vänstern 7 procent.

Tre månader före det vitryska presidentvalet har oppositionspolitikern socialdemokraten Mikola Statkevitj gripits, rapporterar den ryska nyhetsbyrån Interfax. Han fördes bort av civilklädda personer på söndagseftermiddagen, berättar hans hustru för människorättscentret Vesna, enligt Interfax. Hon har anmält sin make som kidnappad, skriver TT/SvD. Vitryssland är en diktatur och styrs sedan 90-talet av Alexandr Lukasjenko.

Ungern planerar att den 20 juni avsluta den krislag som ger regeringen rätt att styra landet med dekret, det meddelade Ungerns justitieminister på tisdagen, enligt Ekot. När coronakrislagen infördes fick det stor internationell kritik eftersom det ansågs ge premiärminister Viktor Orbán för stor makt.

En sång som implicit kritiserar det polska regeringspartiets ledare Jarosław Kaczyński har tagits bort från den statliga radion, skriver FT. Även nyheter om låten och länkar till topplistan där låten spelades har tagits bort. Två journalister på radiokanalen hävdar att radiochefen Tomasz Kowalczewski tryckt på för att låten skulle tas bort. Han själv hävdar att låten togs bort på grund av ”manipulering” av rösträkningen på topplistan.

Den 26 maj kommer Ungerns regering att lägga ett förslag till parlamentet om att avsluta sina utökade maktbefogenheter under coronapandemin, uppger premiärminister Viktor Orbáns talesperson enligt nyhetskanalen Hir tv. Det rapporterar TT/SvD.

Oppositionens främsta kandidat i sommarens polska presidentval, Małgorzata Kidawa-Błońska, hoppar av. I hennes ställe har den liberala Medborgarplattformen, PO, utnämnt Rafał Trzaskowski, borgmästare i Warszawa och tidigare EU-parlamentariker, till partiets kandidat och den som ska utmana den sittande presidenten Andrzej Duda, skriver DN.

Kroatiens parlament kommer att lösas upp nästa vecka för att man ska kunna utlysa nya val, säger premiärminister Andrej Plenković från partiet HDZ. När parlamentet är upplöst måste presidenten bestämma ett valdatum inom 30 till 60 dagar. Det betyder att landet kommer att gå till valurnorna en söndag mellan den 21 juni och den 12 juli, skriver TT/SvD.

"Även i ett nödläge måste rättsstatsprinciperna gå först", manar Nordens utrikesministrar i ett oroligt brev om läget i Ungern.

Sluta sprida lögner och falska nyheter, kontrar deras kollega i Budapest som kallar upp de fem ländernas ambassadörer, enligt TT/SvD.

Inom två veckor måste polska parlamentets talman prestera ett nytt datum för presidentvalet, skriver TT/SvD. Detta efter att söndagens planerade val i sista stund ställts in på grund av coronopandemin.

Polska regeringspartiets ledare, Jarosław Kaczyński, försöker förvandla landet till en romersk-katolsk diktatur, säger Polens tidigare utrikesminister.

– [Kaczyński] vill skapa en katolsk stat i den polska nationen. Hans vision är Salazar, eller snarare Franco, men med starkt stöd från USA, säger Radek Sikorski, tidigare polsk utrikesminister men nu  EU-parlamentariker för det polska oppositionspartiet Medborgarplattformen, till EUobserver. Salazar och Franco var tidigare diktatorer i Portugal respektive Spanien.

Att den sociala kontakten har försvunnit under coronapandemin är tungt, framförallt för personer under 35, visar EU-enkät. Av svaren framkommer det att livskvaliteten har sjunkit för personer i alla åldrar men framförallt personer under 35 säger att de känner sig ensamma och ledsna, rapporterar Yle.

På söndag skulle första omgången i det polska presidentvalet hållas, något som kritiserats hårt av oppositionen som även bojkottat valet med hänvisning till att det skulle ska under landet coronarestriktioner. I går onsdag bytte regeringspartiet PiS fot och meddelade att valet skjuts upp. När det ska hållas istället är ännu oklart.

På söndag är den första omgången i det polska presidentvalet planerad att äga rum. Trots coronakrisen har regeringspartiet PiS insisterat på att valet ska äga rum. Oppositionen har samtidigt bojkottat valet. Men nu kommer signaler från regeringen att valet kan skjutas upp, rapporterar Bloomberg. 

Flera tyska politiker, åklagare och journalister har under den senaste veckan fått brev från högerextrema med mordhot, något som nu utreds av kriminalpolisen, skriver Der Spiegel.

Polens regering tillåter hotell och shoppingcenter att öppna igen efter coronakrisen. Striden är samtidigt het om nästa veckas omdiskuterade presidentval, rapporterar TT/GP.

Det polska presidentvalet bör skjutas upp från nästa månad till 2022 på grund av coronaviruset, anser den polska hälsoministern, enligt TT/GP. Trots påtryckningar från flera håll, både från allmänhet och från oppositionen, har regeringen vägrat att skjuta upp valet som är planerat till den 10 maj.

Både Ungern och Polen får skarp kritik av EU-parlamentet för några av de åtgärder som länderna drivit igenom under kampen mot coronaviruset, uppger TT/GP. Kritiken gäller främst den ungerska regeringens rätt att styra med dekret och nya polska regler för att kunna hålla presidentval mitt under krisen. "Totalt oförenligt med europeiska värderingar" heter det bland annat i en icke bindande resolution som parlamentsledamöterna på fredagen röstade igenom med 395 röster mot 171.

Just nu finns det 15 öppna EU-samråd som allmänheten kan ge sin syn på. De spänner från frågor om hur du tycker att EU:s arbetsförmedlingstjänst, EURES, fungerar till arbetet med cancerbekämpning,  tull på handeln mellan EU och Kina och djurskydd. Det kan handla om helt nya idéer som senare kan bli EU-lagar eller synpunkter på befintliga lagar och arrangemang. 

Det polska nationalkonservativa regeringspartiet, vars kandidat den sittande presidenten leder stort i opinionen,  fick på måndagskvällen ett förslag godkänt i parlamentets underhus om att det planerade presidentvalet den 10 maj ska ske genom poströstning, rapporterar Politico. Oppositionen, som vill att presidentvalet skjuts upp till efter coronapandemin, anklagar regeringen för att genomföra en statskupp. Förslaget går nu till överhuset där oppositionen har en liten majoritet av ledamöterna.

Tidigare i veckan uttryckte 13 EU-länder, däribland Sverige, i ett gemensamt uttalande ”djup oro” för att vissa åtgärder som vidtagits i coronakrisen riskerar att ”bryta mot rättsstatsprinciperna, demokrati och grundläggande rättigheter”. Uttalandet anspelar tydligt på den nyklubbade kritiserade ungerska coronakrislagen men nämner inte uttryckligen Ungern. På torsdagskvällen meddelade den ungerska regeringen att man ställer sig bakom uttalandet.

– Jag förstår att medlemsländerna kan behöva vidta nödåtgärder för att hantera den direkta hälsokrisen. Men jag är bekymrad för att vissa åtgärder går för långt. Jag är i synnerhet bekymrad för situationen i Ungern. Vi kommer att vidta nödvändiga åtgärder som vi tidigare gjort, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på torsdagen apropå den kritiserade ungerska coronakrislagen som klubbades tidigare i veckan.

Enligt von der Leyen måste sådana krisåtgärder vara begränsade till det nödvändiga, strikt proportionerliga, inte gälla utan en bortre tidsgräns och kunna granskas av ländernas parlament.

I ett gemensamt uttalande på onsdagen uttrycker 13 EU-länder, däribland Sverige, Tyskland och Frankrike, ”djup oro” för att den ungerska coronakrislagen som antogs tidigare i veckan riskerar att ”bryta mot rättsstatsprinciperna, demokrati och grundläggande rättigheter”.

I ett argt brev till det tyska kristdemokratiska CDU:s ledare Annegret Kramp-Karrenabauer går den ungerske premiärministern Viktor till attack mot det europeiska konservativa och kristdemokratiska paraplypartiet EPP:s ordförande, polacken Donald Tusk. Han anser att Tusk, efter att ha kritiserat den ungerska coronakrislagen, ställt sig på liberalers och mittenvänsterpolitiers sida i frågan om den demokratiska utvecklingen i Ungern.

”Jag uppmanar dig [Kramp-Karrenbauer] att uppmana och övertala ordförande Tusk att sluta så ett tvistefrö i vår politiska familj och [istället] börja fokusera på vad som behöver göras just nu”, skriver Orbán, enligt Financial Times som läst brevet.

EU-minister Hans Dahlgren (S) kommenterade Ungerns senaste utspel under en intervju i Svt-Fourm. – Vi får inte bekämpa någonting genom att avskaffa vår demokrati eller några principer för hur vårt rättssystem ska vara uppbyggt. De grundläggande värdena är inte förhandlingsbara, sade Dahlgren. 

Reaktionen kommer efter en ny ungersk lag som har gett regeringen svävande befogenheter att styra landet under coronakrisen, vilket Europaportalen har rapporterat om tidigare.

Över 27 000 personer i EU-länderna fick frågan i en Eurobarometer genomförd i december om hur allvarligt de anser att klimatförändringarna är för tillfället på en skala från ett till tio. 78 procent av de tillfrågade satte minst sju (”ett väldigt allvarligt problem”). Endast 6 procent satte högst 4 på skalan (”inte ett allvarligt problem”).

Konservativa anti-korruptionspartiet OĽaNO blev störst med 25 procent av rösterna i lördagens slovakiska parlamentsval, enligt landets valmyndighet. Samtidigt tappade socialdemokratiska Smer tio procentenheter till 18,3 procent. Nynazistiska L’SNS stod kvar på 8 procent. OĽaNO väntas försöka bilda regering med andra borgerliga partier.

I morgon lördag går slovakerna till parlamentsval. De senaste opinionsundersökningarna visar att det socialdemokratiska regeringspartiet Smer tappar mark till fördel för en koalition av fem mittenhögerpartier som samarbetar för ett regeringsskifte.

Socialdemokratiska SPD fick 39 procent av rösterna i söndagens regionalval i Hamburg, visar det färdigräknade valresultatet. Näst flest röster fick de Gröna med 24 procent vilket är en fördubbling jämfört med förra valet 2015. Kristdemokratiska CDU fick 11 procent och högerpopulistiska AfD klarade precis valspärren på 5 procent.

Svenskarna har en mer positiv syn på Nato än invånare i 16 medlemsländer, visar en ny undersökning. I Natoländerna har 53 procent en positiv inställning till Nato motsvarande för svenskarna är 63 procent. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) som på onsdagen närvarar vid ett Natomöte i Bryssel avböjer att kommentera resultatet, enligt SvD.

Vänsternationalistiska Sinn Féin ser efter helgens irländska parlamentsval ut att få ett något större stöd än landets traditionella maktpartier, liberala Fianna Fáil och kristdemokratiska Fine Gael. Premiärminister Leo Varadkar från Fine Gael säger enligt The Irish Times att en regeringskoalition med Fianna Fáil är en möjlighet då han utesluter samarbete med Sinn Féin. Den liberala ledaren Micheál Martin öppnar dock för ett samarbete med Sinn Féin, skriver The Independent. 

Det styrande partiet i Azerbajdzjan är segrare i det nyval som förutspåtts stärka president Ilham Aliyevs auktoritära styre, enligt TT/SvD. Aliyevs stödparti YAP får majoritet i parlamentet med 69 av 125 platser, enligt vallokalundersökningar. Oppositionen dömer ut valet.

– Valet var fullständigt förfalskat, säger Arif Gadjily, ledare för turknationalistiska och islamistiska oppositionella partiet Müsavat.

Azerbajdzjan hör till de mest auktoritära länderna i Europa.

På söndag väljer irländarna nytt parlament. Tre partier får i opinionsundersökningarna mellan 20 och 25 procent av rösterna. Liberala Fianna Fáil, konservativa Fine Gael och vänsternationalistiska Sinn Féin.

I italienska Emilia-Romagna misslyckades Matteo Salvinis parti Lega i helgens regionalval ta makten, uppger Ekot. Istället vann den liberala vänsterns kandidat regionen Emilia-Romagna och partiledaren för Socialdemokraterna, Nicola Zingaretti.

2020 bjuder på få planerade val i de större EU-länderna. Ett undantag är Polen där en ny president ska väljas. Se Europaportalens sammanställning över planerade parlaments- och presidentval i Europa under 2020.

Irlands liberalkonservative premiärminister Leo Varadkar väntas inom kort upplösa parlamentet för att utlysa nyval, vilket kan äga rum så snart som den 7 februari, rapporterar The Irish Independent.

En opinionsundersökning visar att 54 procent av turkarna är för ett EU-medlemskap medan 35 procent är emot, skriver EUobserver. Turkiet är formellt sett ett kandidatland men medlemskapsförhandlingarna ligger sedan många år på is och inget talar i dagsläget för att de skulle återupptas inom överskådlig tid.

Kroatiens sittande president Kolinda Grabar-Kitarović förlorade söndagens val. Ny president blir socialdemokraten och tidigare premiärministern Zoran Milanović, rapporterar TT/SVT. Presidentposten har mest en ceremoniell funktion, även om presidentvalet ger en antydan om den politiska utvecklingen i Kroatien.

I förra veckans brittiska parlamentsval fick premiärminister Boris Johnsons konservativa Tory 43,6 procent av rösterna. Det är bara 1,2 procentenheter mer än vad hans företrädare Theresa May fick vid förra valet 2017. Det brittiska valsystemet gör dock att Johnson får 48 fler platser i parlamentets underhus – och därmed en klar majoritet av ledamöterna – jämfört med vad Theresa May fick.

I dag torsdag går britterna till nyval. Opinionsundersökningar har visat på en ledning för konservativa Tories men de senaste dagarna har socialdemokratiska oppositionspartiet Labour knappat in. De första preliminära resultaten väntas klockan 22:00 på torsdagskvällen. På fredagen ska EU-ländernas stats- och regeringschefer diskutera valresultatets inverkan på brexitförhandlingarna.

I en viktig opinionsmätning inför torsdagens brittiska nyval minskar regeringspartiet Tories ledning inför valet, rapporterar Ekot. Enligt mätningen av institutet YouGov, som låg närmast valresultatet i förra valet, får Tories visserligen fortfarande en egen majoritet men marginalerna är små och den sista dagens kampanjaktiviteter kan bli avgörande för valutgången.

Nu har valveckan i Storbritannien inletts och bara några dagar före valet behåller Tories och premiärminister Boris Johnson sin ledning men ledningen varierar mycket utifrån vilken opinionsmätning man tar del av, rapporterar Ekot. Se även Politicos sammavägda opinonsmätningar.

65 procent av invånarna i de 19 euroländerna anser att valutan är en bra sak, enligt opinionsundersökningen Eurobarometern. Det är den högsta andelen sedan euron infördes 2002.

I Finland går landets största oppositionsparti Sannfinländarna starkt framåt i opinionen och är det klart populäraste partiet med ett stöd på över 22 procent, enligt Ekot. Två frågor ska ha hjälpt fram partiet till att bli landets populäraste: dels invandringskritiken, dels att man menar att Finland inte behöver göra något mer för att bekämpa klimatförändringarna.

Den brittiska politiken har länge överskuggats av turerna kring landets utträde ur EU. Men nu när valet närmar sig har frågan fått stå tillbaka. Vården, brottsligheten och klimatet seglar i stället upp som viktiga valfrågor för britterna, uppger TT/GP. 

Två av fem anser att klimatet bör vara den tillträdande EU-kommissionens viktigaste prioritering enligt drygt 12 000 tillfrågade EU-invånare i en opinionsundersökning genomförd av tyska Bertelsmannsstiftelsen, skriver Die Zeit.

En ny opinionsundersökning visar att stödet för premiärminister Boris Johnson och hans konservativa parti Tories minskar något, rapporterar TT/SVT. Enligt mätningen får det konservativa partiet får 43 procent, vilket är två procentenheter mindre än i förra veckan. Samtidigt växer stödet för oppositionspartiet Labour. Partiet får i samma mätning 32 procent av väljarnas stöd, vilket är en ökning med 5 procentenheter. Se även Politicos grafiska sammanställning över den brittiska opinionen.

I presidentvalet Rumänien på söndagen valdes sittande president Klaus Iohannis om för en ny mandatperiod. I valet fick den liberalkonservative och EU-vänlige Iohannis 65 procent av rösterna jämfört med motståndaren, socialdemokraten Viorica Dăncilă, som fick 35 procent, uppger Ekot.

Socialdemokratiska Labour lanserade på torsdagen sitt manifest inför det brittiska nyvalet den 12 december. Manifestet har en rad långtgående förslag som att inom tio år införa en fyra dagars arbetsvecka med samma lön,  förstatliga ett antal stora företag och förhandla om utträdesavtalet med EU på tre månader.

Kärnkraftsmotståndet bland svenskarna är på rekordlåg nivå och sedan slutet av 1990-talet har 

aldrig så många varit öppna för ny kärnkraft som nu. Senaste mätningen, genomförd av Novus, visar att rekordlåga elva procent av de tusen svarande vill avveckla kärnkraften, skriver TT/SvD.

Larm om valfusk ljöd från flera håll när det auktoritära Vitryssland höll parlamentsval på söndagen, skriver TT/GP. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, har hittills inte godkänt ett enda val i landet som demokratiskt. 

Brittiska premiärministern Boris Johnsons konservativa parti – Tories – leder i opinionsmätningarna med 41 procent över socialdemokratiska Labour på 29 procent. Det två partierna har ökat i opinionen samtidigt som Liberaldemokraterna, 14 procent,  och Brexitpartiet, 5 procent, fortsätter att minska. Det framgår av Politicos sammanställning.

I Storbritannien kommer Brexitpartiet inte att konkurrera med premiärminister Boris Johnsons Tory-parti i parlamentsvalet som hålls den 12 december, enligt partiledaren Nigel Farage som därmed vänder från sitt tidigare löfte att ställa upp i alla valkretsar. Det uppger Ekot.

Inför det kommande brittiska parlamentsvalet i december tappar både brexitpartiet BP och brexitmotståndarna i Liberaldemokraterna stöd i väljaropinionen medan inte minst det konservativa partiet men även socialdemokratiska Labour ökar. Enligt en sammanställning av alla aktuella opinionsmätningar var läget i fredags: Konservativa 39 procent, Labour 28 procent, Liberaldemokraterna 16 procent och Brexitpartiet 8 procent. Det kan jämföras med mätningar i juni då de fyra partierna låg jämsides i opinionen mellan 19 och 23 procent, enligt Politicos, Poll of polls.

Valdeltagandet i söndagens rumänska presidentval är preliminärt beräknat till 47 procent vilket skulle vara det lägsta sedan demokratin infördes efter 1989. Den sittande liberalkonservative presidenten Klaus Iohannis fick 37 procent medan den främsta utmanaren, socialdemokraten och tidigare premiärministern, Viorica Dăncilă fick 23 procent. Båda går vidare till sista valomgången 24 november, rapporterar Politico.

Det liberala partiet Ciudadanos förlorade stort i det spanska parlamentsvalet och tappade 47 mandat av sina tidigare 57 mandat. Samtidigt gick högerextrema Vox fram starkt och mer än fördubblade sina mandat från 24 till 52. Även konservativa PP gick fram. Socialdemokratiska PSOE backade något men behåller positionen som Spaniens största parti. Én minoritetsregering ledd av PSOE är mest sannolikt, enligt spanska politiska bedömare på söndagskvällen, rapporterar TT/GP.

På söndag går spanjorerna till nyval efter att ingen har kunnat bilda regering efter parlamentsvalet den 28 april i år. Opinionsundersökningar inför nyvalet pekar dock inte mot att dödläget kan brytas.

På söndag går även rumänerna till valurnorna i den första omgången i presidentvalet. Sittande president, liberalkonservative Klaus Iohannis, ser där ut att gå vidare till nästa och avgörande omgång tillsammans med socialdemokraternas kandidat Viorica Dăncilă.

Ryssar med koppling till president Putin har skänkt motsvarande miljontals kronor till Boris Johnsons Tories, skriver SvD. Samtidigt anklagas partiet för att dölja utredningen om Rysslands inflytande över brexitomröstningen. Storbritanniens premiärminister Boris Johnsons konservativa parti får allt fler donationer från ryska givare, avslöjar Open Democracy, en organisation som bevakar ekonomiska donationer inom politiken.

Den brittiske premiärministern Boris Johnson inledde igår kväll sitt partis valkampanj inför det brittiska nyvalet den 12 december. Därmed har alla partier officiellt inlett valrörelsen i ett oförutsägbart val, rapporterar Ekot.

Sverige var det enda landet i EU där den främsta anledning till att man inte valde att rösta i EU-valet är bristen på kunskap om EU, rapporterar SVT. Detta enligt en opinionsundersökning som nyligen släpptes av EU-parlamentet.

Stödet för ett självständigt Skottland har ökat markant sedan Storbritannien röstade för att lämna EU för drygt tre år sedan. Enligt den senaste mätningen av tidningen The Sunday Times Scotland vill hälften av skottarna bryta sig ut ur Storbritannien just nu, uppger Yle.

Storbritanniens största oppositionsparti Labour har på tisdagseftermiddagen meddelat att man redo att gå med på ett nyval i december, enligt BBC. Premiärminister Boris Johnson förlorade på måndagen en omröstning, som krävde två tredjedelars majoritet, i underhuset om att utlysa nyval den 12 december. Han lovade därefter att i dag tisdag hålla en ny omröstning om nyval genom ett lagförslag som endast kräver en enkel majoritet för att godkännas. 

I Slovakien har den socialdemokratisk-nationalistiska regeringen med stöd av högerextrema ĽSNS röstat genom en lag om att förlänga den period inför ett val som opinionsundersökningar inte får publiceras från dagens 14 dagar till 50, vilket skulle bli en av de längsta i världen, skriver Sme. Oppositionspartier anklagar lagen för att innebära censur och uppmanar president Zuzana Čaputová att inte underteckna lagen vilket krävs för att den ska börja gälla. Slovakerna går till parlamentsval i februari nästa år-

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson gör ett nytt försök med nyval i dag måndag, skriver TT/SvD. Men om inget dramatiskt händer under dagen ser han ut att förlora omröstningen, som kräver två tredjedelar av alla röster för att gå igenom.

Väljarna i delstaten strömmade till politikens ytterkanter. Största parti blir vänsterpartiet Die Linke, och näst störst blir det högerradikala AFD, Alternativ för Tyskland, som mer än fördubblar sitt resultat från förra valet, rapporterar Ekot. Det är första gången sedan murens fall som vänsterpartiet Die Linke blir största parti i en tysk delstat, partiet ser ut att hamna på strax under 30 procent av rösterna.

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson föreslår nyval den 12 december efter beskedet att EU går med att ge britterna uppskov med Brexit. Labourledaren Jeremy Corbyn säger att partiet bara kan stödja ett nyval om ett avtalslöst Brexit försvinner ur diskussionerna för gott, skriver DN.

Gröna partier har nått stora framgångar i söndagens nationella val i Schweiz, men det högerpopulistiska och invandrarfientliga partiet SVP förblir störst, skriver TT/SVT. Valresultatet visar att en grön våg svept fram i det nationella valet. Klimatförändringar har kommit i fokus, bland annat på grund av smältande glaciärer, och klimatet har ersatt migrationen som den viktigaste frågan för väljarna.

EU-länderna kunde i förra veckan inte enas om att inleda medlemskapsförhandlingar med Nordmakedonien. Som en konsekvens av detta har landets partier enats om ett nyval 12 april för att avgöra vilken riktning landet ska ta.

Under torsdagen röstade Europaparlamentet om en resolution som tar upp utländsk inblandning i val.  

– Vi måste ta krafttag mot den desinformation och manipulation av val som vi sett i EU de senaste åren. Vi kan inte acceptera att ryska eller andra totalitära regimer försöker störa utövandet av vår demokrati. En kraftfull gemensam europeisk policy behövs, sade Evin Incir (S) som sitter i det ansvariga Libe-utskottet i ett uttalande.

Premiärminister António Costa kommer få fortsätta styra Portugal. Hans socialdemokratiska PS blev största parti med 36,6 procent i söndagens parlamentsval, skriver TT/SVT. Partiet går från 86 till 106 mandat i det 230 stolar stora parlamentet och premiärminister António Costa måste därmed säkra stöd från mindre partier. 

Då över 90 procent av rösterna efter söndagens nyval i Kosova var räknade så hade vänsternationalistiska Vetevendosje (Självbestämmandepartiet) fått 26 procent av rösterna, rapporterar Yle. Ett annat oppositionsparti, mittenhögerpartiet Kosovos demokratiska förbund (LDK), låg tvåa med ungefär 25 procent av rösterna.

I Spanien har valkampanjen inför nyvalet den 10 november inletts och Socialistpartiet tros bli största parti även denna gång. Även om Socialistpartiet högst troligt blir största parti igen, så utmanas båda partierna nu av en ny konkurrent, det regionala socialdemokratiska Más Madrid, rapporterar Ekot. En av det partiets ledare är Iñigo Errejón, en av grundarna av partiet Podemos, som han lämnade i början av året. 

Kristdemokratiska ÖVP blev det klart största partiet i söndagens österrikiska nyval och partiledaren Sebastian Kurz har nu inlett sökandet på en koalitionspartner. Det första partiet ÖVP närmar sig för regeringsförhandlingar är miljöpartistiska Grüne, enligt FT.

"Ibizaskandalen" blev för mycket – i våras sprack ännu en regering i Österrike i förtid. I söndagens nyval kommer väljarna sannolikt ge konservative Sebastian Kurz en ny chans som förbundskansler, skriver TT/SvD.

Den spanske premiärministern Pedro Sánchez’ socialdemokrater ser ut att misslyckas med att bilda regering. Det blir då sannolikt nyval 10 november, uppger El País.

Valdeltagandet var lågt i Moskvas lokalval som hölls under dagen — inte mer än drygt var femte väljare ser ut att ha röstat. Samtidigt sprids videoklipp på sociala medier som visar öppet valfusk, skriver TT/SvD.

Stora protester har präglat spurten inför valet till stadsduman i Moskva på söndag. Men aktivisternas krav, att tillåta oberoende kandidater att ställa upp, har fallit på regimens döva öron, skriver TT/SvD.

Färöarna ser ut att få en ny, borgerlig regering efter parlamentsvalet i helgen, rapporterar Ekot. Ledaren för det konservativa partiet Folkeflokken Jørgen Niclasen väntas bli ny regeringschef, efter att partiet blev valets stora vinnare med 24,5 procent av rösterna. Färöarna är liksom Grönland en i stor utsträckning självstyrande del av den danska då kallade Riksgemenskapen.

I Tyskland hålls det i veckan delstatsval i de östra delarna av landet, val som kan rita om kartan också för rikspolitiken. Dåliga resultat för Kristdemokraterna och Socialdemokraterna kan leda till att Angela Merkels regering faller, det menar Hans Vorländer, professor i statsvetenskap vid det Tekniska universitetet i Dresden, i en intervju med Ekot.

Landets parlamentsledamöter har röstat för att upplösa parlamentet, rapporterar Yle. Det leder till att president Hashim Thaçi måste utlysa nyval som ska hållas inom loppet av 45 dagar. Opinionsmätningar tyder på att inte ett enda parti kommer att få tillräckligt mycket stöd för att bilda regering ensam. Efter valet väntas svåra regeringsförhandlingar.

Inrikesministern och partiledaren för högerpopulistiska Lega, den segervissa Matteo Salvini, har redan dragit igång valrörelsen – trots att det ett nyval inte är spikat. Om opinionen står sig och det blir ett nyval kan Lega tillsammans med den nya parhästen, det högerextrema Italiens bröder, få egen majoritet i parlamentet, skriver Ekot.

Ryska åklagare vill frånta ett föräldrapar vårdnaden av deras ettåriga son för att de hade tagit med sig barnet till protesterna i Moskva för två veckor sedan. Beskedet får kritik från landets barnombudsman, skriver Ekot.

Tyskland och Frankrike fördömde gripandena av demonstranter i Moskva i lördags. "Ryssland borde försvara sina medborgares rättigheter", skriver den tyska regeringen i ett uttalande. Det uppger Ekot.

President Volodymyr Zelenskyjs parti Folkts tjänare går mot en övertygande seger i partiets första parlamentsval, uppger Yle. Zelenskyj bjöd genast in det andra splitternya partiet Rösten till regeringsförhandlingar. Partierna har inte en enda sittande ledamot i sina led.

Omkring 2 000 människor samlades under söndagen till en demonstration i centrala Moskva, rapporterar TT/SvD. Bakgrunden var att flera oppositionspolitiker, allierade med regeringskritikern Aleksej Navalnyj, hävdar att de på felaktiga grunder nekats kandidera i stadens lokalval i september.

På söndag hålls parlamentsval i Grekland och vänsterpartistiska regeringspartiet Syriza ser ut att tappa makten. De flesta opinionsundersökningar pekar på att konservativa oppositionspartiet Ny Demokrati får runt 40 procent av rösterna vilket enligt grekiska valregler skulle ge partiet egen majoritet i parlamentet.

Söndag 7 juli går Grekland till parlamentsval. Enligt opinionsmätningarna talar det mesta för att premiärminister Alexis Tsipras får lämna sin post efter fyra turbulenta år, enligt Ekot.

Kommunalvalen i Albanien på söndagen, som bojkottades av oppositionen, kunde genomföras utan våldsamheter, skriver TT/GP. Sedan flera månader protesterar oppositionspolitiker från högerpartiet på gatorna mot den socialdemokratiska premiärministern Edi Rama, som anklagas för korruption och fusk i ett tidigare val. 

Folket har röstat fram Ekrem Imamoğlu till Istanbuls borgmästare. AKP:s kandidat Binali Yıldırım har erkänt sig besegrad och gratulerar CHP:s Ekrem Imamoğlu till borgmästartiteln, enligt Ekot.

Först kom beskedet om en omtumlande regeringsöverenskommelse i Moldavien. Sedan trasade en domstol sönder den genom att sparka den socialistiske presidenten Igor Dodon. Hans tillfällige ersättare Pavel Filip har i sin tur upplöst parlamentet och utlyst nyval, skriver TT/GP.

Framgångarna för De gröna i Tyskland fortsätter även efter EU-valet. I två färska opinionsundersökningar får partiet ungefär lika mycket stöd som kristdemokraterna CDU och deras systerparti CSU. Samtidigt backar socialdemokratiska SPD till nya bottennivåer, rapporterar TT/GP.

Klimat, invandring, välfärd och regeringsfrågan har varit dominerande ämnen under valrörelsen, rapporterar Ekot. Statsministern och ledaren för det stora borgerliga partiet Venstre Lars Lökke Rasmussen släppte en bomb i valrörelsen i samband med en intervju med danska TV2 när han sa att han nu satsar främst på att försöka bilda en mittenregering, inte en borgerlig. 

Greklands största oppositionsparti, konservativa Ny demokrati, går mot storseger i den andra omgången i de grekiska lokalvalen, skriver TT/SvD. Om resultatet står sig innebär det ytterligare ett bakslag för premiärminister Alexis Tsipras. Den 7 juli hålls nyval i Grekland.

Allt tyder på att det röda blocket med Socialdemokraterna i spetsen kommer bli störst vid det danska valet på onsdag. Men regeringsbildningen spås bli komplicerad, enligt Ekot.

Den grekiske premiärminister Alexis Tsipras meddelade på söndagskvällen att landet ska hålla nyval 30 juni, rapporterar Kathimerini.

Supersöndagen i Belgien tyder på ett land som vill åt olika håll. I de fransktalande delarna socialdemokratiska PS framåt i parlaments- och regionalvalen, medan högerextrema separatister växer kraftigt i Flandern, skriver TT/SvD.

Ekonomen Gitanas Nauseda har segrat i söndagens andra omgång av presidentvalet i Litauen, rapporterar Yle. Nauseda har lovat att fortsätta på den linje som nuvarande president Dalia Grybauskaitės har följt. Grybauskaitė - Litauens "järnlady" - har bland annat varit kritiskt inställd till Kreml. 

Krav kommer nu på att omständigheterna i det brittiska EU-valet måste utredas då hundratals EU-medborgare nekades att rösta i vallokalerna, enligt Financial Times. Bland annat skriver belgaren Guy Verhofstadt, ledare för partigruppen Alde i EU-parlamentet, på Twitter att omfattningen måste undersökas. Samtidigt uppger Labourledamoten Catherine West att hon redan i april slog larm i underhuset om att något liknande kunde ske.

I dag fredag röstar irländare och tjecker i EU-valet. I Tjeckien kan väljarna också rösta imorgon lördag, då även letter, malteser och slovaker går till valurnorna. I Storbritannien och Nederländerna har man röstat, medan medborgare i övriga EU-länder, liksom i Sverige, röstar på söndag. 

Säkerhetspolisen är involverad i att skydda EU-valet på söndag. Exempelvis genom att förhindra att hot från extremister stör valrörelsen eller själva valet och genom att skydda EU-parlamentariker. Enligt Säpo agerar främmande makt troligtvis på samma sätt nu som inför riksdagsvalet 2018 i syfte att påverka valet, främst genom att försöka påverka politiska frågor.

– Risken för påverkan från främmande makt har inte minskat, utan de här frågorna är minst lika aktuella i dag och i morgon, säger Säpochefen Klas Friberg i ett uttalande.

Den 21 juli får ukrainarna gå till valurnorna igen, enligt TT/SvD. Den nye presidenten Volodomyr Zelenskyj har meddelat att han upplöser parlamentet och har nu också offentliggjort datum för parlamentsvalet. Den 41-årige Zelenskyj och hans nybildade parti Folkets tjänare vann en jordskredsseger över rivalen Petro Porosjenko i presidentvalet i april. Men partiet saknar representation i parlamentet.

Premiärminister Volodymyr Hrojsman sade på en presskonferens på måndagen att han officiellt lämnar in regeringens avskedsansökan på onsdag, skriver Yle. Beskedet kom strax efter att landets nyvalde president Volodymyr Zelenskij i sitt installationstal sade att han upplöser det ukrainska parlamentet. Ukraina skulle gå till nyval i oktober, men nu är uppskattningen att valet hålls redan i sommar.

Klimatet är den viktigaste frågan för många danskar inför valet till Folketinget den 5 juni – och frågan tar mycket plats i valrörelsen. Det borgerliga partiet Venstre vill från 2030 förbjuda försäljning av nya bensin- och dieselbilar, Socialdemokraterna vill införa en förpliktigande klimatlag, Radikale Venstre vill satsa på ett klimatvänligt jordbruk och Liberal Alliance vill att 0,2 procent av BNP ska investeras i en klimatforskningsfond, uppger Ekot.

Förändringarna är stora i opinionen med bara en vecka kvar till EU-valet. I den senaste mätningen från SvD/Sifo har fyra partier förändrat sitt väljarstöd signifikant.

– Det är ovanligt med så här många förändringar på så kort tid, säger Toivo Sjörén på Sifo.

EU-kommissionen beslutade på onsdagen att registrera ett så kallat medborgarinitiativ om att rädda bin och andra insekter i medlemsländerna och skydda biologisk mångfald. Om minst en miljon personer skriver under insamlingen måste EU-kommissionen besluta huruvida och i sådan fall hur man vill gå vidare med initiativtagarnas krav om att bland annat insatser för biologisk mångfald ska vara ett övergripande mål för den gemensamma jordbrukspolitiken och minska användningen av bekämpningsmedel.

De sex kandidaterna till posten som EU-kommissionens ordförande drabbar ikväll onsdag samman i en valdebatt i Europaparlamentet med start kl 21.

Debattörerna är Nico Cué, Europeiska vänsterpartiet, Ska Keller, De gröna, Jan Zahradil, Alliansen av konservativa och reformister, Margrethe Vestager, Alliansen liberaler och demokrater, Manfred Weber, Europeiska folkpartiet och Frans Timmermans, Europeiska socialdemokraternas parti.

Du kan antingen se parlamentets livesändning här. Eller lyssna på en svensk översättning av debatten på fredag i SVT 2 kl 12.03–14.10, med Europakorrespondenterna Rolf Fredriksson och Erika Bjerström.

En opinionsundersökning i The Guardian visar att det nybildade brexitpartiet under ledning av EU-skeptikern Nigel Farage kan få 34 procent av rösterna i det kommande EU-valet i Storbritannien. Det är mer än socialdemokratiska oppositionspartiet Labour (21 procent) och konservativa regeringspartiet Tory (11 procent).

Det gick inte vägen för premiärminister Saulius Skvernelis i presidentvalets första omgång i Litauen. Nu avgår han från premiärministerposten, rapporterar Yle. Den före detta finansministern Ingrida Šimonytė och den oberoende ekonomen Gitanas Nausėda går till den avgörande rundan i presidentvalet.

Nästan 90 procent av svenskarna mellan 16–29 år vill att Sverige ska stanna kvar i EU. Det framgår av en undersökning där myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor frågat 6 000 slumpvis utvalda unga.

Danmarks statsminister, liberalen Lars Løkke Rasmussen, sade på tisdagen att han har meddelat drottningen att nyval till folketinget ska hållas den 5 juni. Det betyder att danskarna får två val inom två veckor då EU-valet genomförs den 26 maj. Det rapporterar Jyllandsposten.

Rumänien kommer i samband med EU-valet den 26 maj att hålla två folkomröstningar samma dag. Den ena frågan lyder: Går du med på att förbjuda amnesti eller förlåtelse för korruptionsbrott? Och den andra: Går du med på att förbjuda att regeringen antar nöddekret när det gäller brott, straff och rättssystemet, vilket inkluderar rätten att överklaga dekret direkt till konstitutionsdomstolen? Det uppger tidningen The Parliament.

Nästan hälften rankar klimat- och miljöfrågorna i topp inför EU-valet, visar en ny mätning från Aftonbladet/Inizio. Men även flyktinginvandring och terrorbekämpning hamnar högt upp.

Högsta valmyndigheten i Turkiet har beslutat att lokalvalet i Istanbul ska göras om, rapporterar statlig media och en AK-partirepresentant enligt Reuters/Yle. Oppositionspartiet CHP, som med knapp majoritet vann borgmästarplatsen i staden, säger att beslutet är "tydligt diktatorskap".

– Det är olagligt att vinna över AK-partiet i valet, twittrade Republikanska folkpartiet CHP:s vice ordförande Onursal Adiguzel.

Ett parti som bland annat vill förbjuda Islam och utvisa ett stort antal personer ur Danmark har nu officiellt fått tillstånd att ställa upp i det kommande valet till Folketinget, uppger Ekot. Partiledaren för Stram Kurs, Rasmus Paludan, brukar anordna demonstrationer i områden där det bor många muslimer, demonstrationer där han ibland bränner den koran han har med sig.

Stevo Pendarovski, från regerande socialdemokraterna, har utropat sig som segrare i det nordmakedonska presidentvalet. Det innebär att de som hoppats på en försvarare av landets nya namn kan pusta ut. Frågan är infekterad och har överskuggat andra frågor i valkampanjen, enligt TT/SVT.

De första resultaten efter lokalvalen i Storbritannien har under natten börjat trilla in. Och det är Labour och Konservativa partiet som har fått ta smällarna efter vårens brexitkaos. Som väntat tappar partierna stort, skriver TT/SvD.

Efter sitt besök i förra veckan i Ungern, som av EU utreds för att bryta mot unionens principer, säger den svenske EU-ministern Hans Dahlgren (S) till Europaportalen att ungerska regeringsrepresentanter uttryckt att de är öppna för en procedur där alla EU-länder systematiskt granskas för demokratiska brister. Istället för dagens system som av ungrarna uppfattas som politiskt motiverat.

Dahlgren besökte också Polen i måndags och mötte bland annat EU-ministern Konrad Szymanski för att diskutera den kritiserade polska domstolsreformen.

– De svar vi får är att de anser att de behöver ha ett mer effektivt domstolsväsende och därför behöver föryngra och ändra rekryteringen. Men i dialogerna har det också funnits frågor om detta inte minskar domstolens oberoende.

Dahlgren har bjudit in såväl den ungerske som polske EU-ministern till Stockholm för fortsatta samtal.

Storbritanniens premiärminister Theresa May stålsätter sig för rejäla bakslag i dagens lokalval i England och Nordirland. Cirkusen kring brexit väntas göra Konservativa partiet till den stora förloraren, skriver TT/SvD.

Slovakiens högsta domstol avvisade på måndagen ett mål där chefsåklagaren i landet begärt att domstolen ska upplösa det högerextrema och invandrarfientliga partiet ĽSNS, vars ledare Marian Kotleba förnekar förintelsen och anklagas för flera brott. Enligt åklagaren uppvisar partiet –som får runt tio procent i opinionsmätningar – fascistiska tendenser. Men enligt domstolen utgör partiet inget överhängande hot mot landet, rapporterar Euractiv.

Nio procent av 27 500 tillfrågade EU-medborgare tror inte att vaccination är ett effektivt sätt att förebygga smittsamma sjukdomar som mässling, stelkramp och polio, visar en stor undersökning som EU-kommissionen låtit genomföra. Mest skeptiska till vaccination är letterna där en av fyra avfärdar dem. Svenskarna tillhör de mest positivt inställda till att vaccination kan förebygga sjukdomar: 95 procent. EU-kommissionen har tidigare varnat för att allt fler väljer att inte vaccinera sig i medlemsländerna.

Socialdemokratiska PSOE blev största parti i det spanska parlamentsvalet på söndagen med 29 procent av rösterna och det blir dess ledare Pedro Sánchez som får uppdraget att bilda en koalitionsregering, rapporterar Ekot. Samtidigt tar högerextrema Vox plats i parlamentet med tio procent av rösterna.

59 procent av svenskarna känner inte till att EU-valet äger rum i slutet av maj, enligt Europaparlamentets senaste Eurobarometer.

– Märkligt nog, med tanke på att vi varit medlemmar i ett kvarts sekel nu, så har EU-systemet inte riktigt inlemmat sig i hur vi svenskar tänker på politik – och här hjälper ju partierna heller inte riktigt till, säger statsvetaren Magnus Blomgren till TT/Aftonbladet.

I dag fredag reser EU-minister Hans Dahlgren (S) till Budapest för att träffa representanter från den ungerska regeringen och diskutera demokrati och rättsstatens principer, EU:s framtid, Brexit och förhandlingarna om EU:s budget. Han kommer även att träffa företrädare för oppositionspartierna och civilsamhället, bland andra Human Rights Watch, Amnesty International, UNICEF.

Det drar ihop sig till EU-val. Redan om en vecka, torsdagen den 2 maj, kan utlandssvenskarna börja att förtidsrösta på ambassader och konsulat runt om i världen, och från den 8 maj och fram till och med valdagen kan man förtidsrösta via bland annat postlokaler i Sverige, uppger Valmyndigheten.

Trött på filterbublor och åsiktsmängden på twitter? Genom nya appen sverigepratar.se – en del av det europeiska projektet Talking Europe –  får meningsmotståndare i olika EU-länder hjälp att hitta varandra och diskutera dagsaktuella politiska frågor i en chatt. Vissa språk liveöversätts och syftet är att stärka nätbaserade samtal. En av de frågor som släpps dagligen med start på fredag är: Är EU-valet viktigare än riksdagsvalet?

EU-ledarna Donald Tusk och Jean-Claude Juncker gratulerade på söndagen segraren i det ukrainska presidentvalet, Volodymyr Zelenskij. I ett gemensamt brev uppger de sig vara mycket nöjda med att valet präglats av demokrati och rättsstatlighet. Samarbetsorganisationen OSSE uppgav på en presskonferens i går måndag också att valet, enligt deras preliminära observationer, ser ut att ha gått rättvist till. En talesperson för den ryske presidenten Vladimir Putin sade också,  enligt Le Monde, att Ryssland respekterar det ukrainska folkets val.

Skådespelaren och komikern Volodymyr Zelenskij blir ny president i Ukraina. Enligt den stora vallokalsundersökningen får han över 73 procent av rösterna, när röstningslokalerna har stängt, rapporterar TT/SVT. Redan nu öppnar den nye presidenten för återuppta fredssamtalen om östra Ukraina.

Tjeckien hamnar ofta nära botten när stödet för EU-medlemskapet mäts. Men i en undersökning för Český rozhlas svarar 64 procent att medlemskapet lönat sig. Den första maj är det 15 år sedan landet gick med i EU.

Vad gjorde egentligen Ryssland för att påverka den amerikanska valrörelsen 2016? I dag torsdag kommer fler detaljer i den så kallade Muellerutredningen att bli kända i samband med att en maskad version skickas till kongressen och blir känd för allmänheten. Flera frågor återstår att få svar på, enligt TT/GP.

 

 

Det råder stor osäkerhet kring hur det ska gå i valet till Europaparlamentet den 23-26 maj. Enligt en rapport från parlamentets egen tankesmedja kan så många som 70 procent av väljarna byta parti, uppger Politico.

En majoritet av svenskarna bedömer att Brexit kommer att få negativa effekter för både Sverige och EU. Det visar en mätning från DN/Ipsos. Försvårad handel pekas ut som det största problemet och det är de högutbildade som är mest bekymrade.

I Finland har Socialdemokraterna vunnit riksdagsvalet, rapporterar Ekot. Valet avgjordes med ett mandats skillnad. Socialdemokraterna fick 40 mandat av de 200 i riksdagsvalet i Finland, bara ett mer än Sannfinländarna. Se hela resultatet här.

Det konservativa regeringspartiet sjunker i opinionsmätningarna medan brexitprocessen fortsätter dra ut på tiden. Och i ett hypotetiskt EU-val beräknas regeringspartiet få bara drygt hälften så stort stöd som i ett inhemskt val, rapporterar TT/GP.

EU-medlemskapet är vägen till välstånd. Det anser unga människor i de fattigaste delarna av Europa enligt ny internationell forskning, rapporterar SVT. Många av de tillfrågade vill även ha starka ledare som kan ge ökad social trygghet.

Inför det kommande EU-valet har Novus gjort en undersökning åt Ekot och SVT som visar att 48 procent av svenskarna har ganska litet, eller mycket litet, förtroende för EU. Men 65 procent vill ändå att Sverige ska vara kvar i unionen.

För första gången i Schweiz historia har högsta domstolen ogiltigförklarat en folkomröstning, skriver NZZ. Det handlar om en folkomröstning 2016 om huruvida gifta par skulle betala samma skatt som par i registrerade partnerskap. Domstolen motiverar beslutet med att väljarna var för dåligt informerade av regeringen för att kunna göra ett informerat val.

Vårdskandaler, klimatfrågan och en uppmärksammad sexualbrottshärva har påverkat opinionen inför söndagens riksdagsval i Finland, som ovanligt nog ser ut att stå mellan två politiska block, skriver TT/GP.

De senaste årens brexitdebatt har påverkat även i Sverige – åt motsatt håll. Svenskarna är mer positiva än någonsin till EU, enligt den senaste Som-undersökningen.

– Det finns ingen efterfrågan på någon "swexit" just nu, säger forskaren Linda Berg, enligt TT/SvD.  68 procent av de tillfrågade vill stanna kvar i EU, medan bara 14 procent tycker att det är ett bra förslag att gå ur unionen.

28 april hålls nyval i Spanien. En opinionsundersökning visar att socialdemokratiska regeringspartiet PSOE skulle bli störst med ett stöd på drygt 30 procent, rapporterar El País. Näst störst skulle konservativa PP bli med drygt 17 procent. Högerpopulistiska Vox ser ut att för första gången kunna komma in i det spanska parlamentet med drygt tolv procent av rösterna.

Den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdoğans parti AKP överklagar valresultatet i 39 distrikt i storstaden Istanbul efter att ha förlorat helgens lokalval, rapporterar TT/SvD. Beskedet kommer sedan rösträkningen visat en knapp seger med omkring 25 000 röster för oppositionens Ekrem Imamoğlu, CHP.

Enligt en vallokalsundersökning tar skådespelaren och komikern – den politiskt oprövade 41-åringen Volodymyr Zelenskyj – hem segern i första valomgången med bred marginal, rapporterar TT/SVT. Han får 30,4 procent av rösterna, enligt landets valkommission. Den sittande presidenten Petro Porosjenko får 17,8 procent i undersökningen, medan den politiska veteranen Julia Tymosjenko får 14,2 procent. Om resultatet står sig när rösterna räknats går Zelenskyj och Porosjenko vidare till en andra avgörande valomgång den 21 april.

Den 45-åriga EU-orienterade miljöjuristen Zuzana Čaputová blir Slovakiens första kvinnliga president, skriver Yle. Hon segrade i lördagens val och kammade hem drygt 58 procent av rösterna mot den socialdemokratiske utmanaren, den slovakiske EU-kommissionär Maroš Šefčovič. Presidentposten i Slovakien är främst en ceremoniell befattning.

President Recep Tayyip Erdoğan medger att hans parti AKP förlorat makten i Turkiets största stad Istanbul, rapporterar Reuters/TT/SVT. Tidigare under söndagskvällen erkände Erdoğan sig även besegrad i huvudstaden Ankara.

Vid sin partikongress i helgen föreslog Socialdemokraterna att EU bör införa ett nytt system för att granska tillståndet för demokratin och rättsstatens principer i medlemsländerna. Förslaget, som bygger på en FN-mekanism men som ännu inte tagit konkret form, går ut på att medlemsländerna själva regelbundet ska granska demokratiläget i medlemsländerna. Det är det tredje förslaget på kort tid om hur den demokratiska utvecklingen i EU-länderna bättre ska kunna granskas.

Preliminära siffror visar att den nederländska borgerliga regeringskoalitionen förlorar sin knappa majoritet i parlamentets överhus, senaten, efter regionalvalet på onsdagen. En viktig förklaring till det minskade stödet för regeringspartierna är att det nya EU-kritiska och Rysslandsvänliga Forum för Demokrati och miljöpartistiska GroenLinks går fram. Den nederländska senaten kan godkänna eller förkasta lagförslag men inte ändra dem eller föreslå nya lagar.

Tidigare premiärministern Julia Volodymyrivna Tymosjenko och parlamentsledamoten Jurij Volodymyrovyj Tymosjenko kandiderar i ukrainska presidentvalet. Namnen har samma initialer och riskerar att förvirra väljarna när de ska kryssa för sin kandidat, skriver TT/HD. Det är precis det som är den sittande presidentens avsikt, hävdar Julia Tymosjenko.

Den politiska nykomlingen Zuzana Čaputová, som kandiderar på en EU-vänlig och anti-korruptionsplattform, fick över 40 procent i första omgången i det slovakiska presidentvalet i helgen, enligt landets valmyndighet. Näst flest röster fick EU-kommissionären Maroš Šefčovič som stöds av det socialdemokratiska regeringspartiet Smer. Andra och avgörande omgång äger rum 30 mars. Presidentposten i Slovakien är främst ett ceremoniellt uppdrag.

I Danmark närmar sig valet till Folketinget. I nästan alla opinionsmätningar de senaste månaderna har trenden varit tydlig. Det röda blocket med Socialdemokraterna i spetsen har haft ett övertag med ett par procentenheter över det blåa regeringsblocket, och under året har gapet vidgats, rapporterar Ekot. Enligt den senaste opinionsmätningen från Voxmeter som presenterades i söndags var försprånget för de röda 10 procentenheter.

Volodomyr Zelenskij, som bland annat spelat president i den populära ukrainska TV-serien ”Folkets tjänare”, ligger bäst till i en opinionsundersökning inför första omgången i ukrainska presidentvalet sista mars, rapporterar Yle. Han stöds av drygt 17 procent av de tillfrågade medan sittande president Petro Porosjenko som ligger tvåa får 13 procents stöd. Om ingen av kandidaterna får minst hälften av stödet i första omgången äger en andra omgång rum mellan de två med flest röster 21 april.

Det marknadsliberala Reformpartiet vann överraskande Estlands parlamentsval som ägde rum på söndagen med 28,8 procent av rösterna, enligt Reuters. Även valtvåan Centerpartiet, 23 procent, är ett liberalt parti som dock tappade jämfört med tidigare resultat. Valets andra segrare blev nationalistiska och EU-kritiska Ekre som blir det tredje största partiet med 17,8 procent av rösterna.

Tre svenska kommuner planerar att i samband med vårens val till Europaparlamentet den 26 maj hålla folkomröstningar. I Svedala får man rösta om en planerad fängelsebyggnad, och Ölandsborna ska få rösta om Borgholm och Mörbylånga ska bli en kommun, uppger TT/GP.

Moldaviens president Igor Dodon varnar för att landet snart kan behöva gå till valurnorna igen, sedan helgens val utfallit så att inget parti har fått egen majoritet i landet. Det ryssvänliga socialistpartiet, som leds av Dodon, fick 35 av 101 platser i parlamentet när nästan alla röster räknats medan det regerande Demokratiska partiet fick 30 platser, och EU-vänliga Acum 26 platser, enligt TT/GP.  

Moldavien röstade på söndagen i ett parlamentsval där EU- och Rysslandsvänliga partier utmanar det sittande styret. I väntan på ett resultat, som kommer under måndagen, har bägge sidor riktat fuskanklagelser mot det socialdemokratiska regeringspartiet Demokratiska partiet rapporterar TT/GP.

EU:s hälsokommissionär, socialdemokraten Vytenis Andriukaitis, ställer upp i det litauiska presidentvalet i maj, skriver The Baltic Times. Posten som president i Litauen är ett tungt politiskt uppdrag – bland annat är det presidenten som representerar landet på EU-toppmöten. Sedan tidigare kandiderar en annan EU-kommissionär, Maroš Šefčovič, till att bli president i Slovakien.

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez kallade i dag, fredag, till nyval den 28 april. Socialdemokraten Sánchez har lett en minoritetsregering i mindre än nio månader och tvingades till beslutet efter att regeringens budgetförslag röstades ner i veckan när de katalanska separatistiska partierna, ERC och PDeCAT, valde att inte stödja det.
– När några partier blockerar beslutsfattandet måste man kalla till val, sade Sánchez enligt El País.

En av tre romer i EU har någon gång upplevt diskriminering. Nu vill Europaparlamentet stärka arbetet mot sådan diskriminering och föreslår att medlemsländerna senast 2020 skaffar sig strategier för att bekämpa antiziganism.

– Med dagens resolution tar Europaparlamentet krafttag för att förpassa antiziganism och främlingsfientlighet mot romer till historien en gång för alla, säger parlamentarikern Cecilia Wikström (L) i en kommentar

Fria moderata studentförbundets motion om att Europeiska folkpartiet, EPP, bör förespråka att det ungerska nationalkonservativa och illiberala partiet Fidesz ska tvingas lämna EPP, föll i helgens omröstning när EPP:s studentorganisation EDS höll stämma i Barcelona.

Även förslagen om att Fidesz studentorganisation Fidelitas ska lämna EDS och att EDS ska stödja EU-parlamentets artikel 7-process mot Ungern stoppades vid utskottsbehandlingen, enligt Gustaf Reinfeldt, det svenska studentförbundets internationelle sekreterare.

Vid söndagens regionval i Abruzzo i centrala Italien vann mittenhögerkandidaten Marco Marsilio med 48 procent av rösterna, rapporterar Reuters. Regeringspartiet Femstjärnerörelsen fick 20 procent, vilket är en kraftig minskning jämfört med de 40 procent partiet fick i regionen vid förra årets parlamentsval. Det andra regeringspartiet – högerpopulistiska Lega – ingick i den vinnande mittenhögerkoalitionen och fick 28 procent av rösterna i Abruzzo, vilket är en fördubbling från de knappt 14 procent som man fick i regionen vid parlamentsvalet 2018.

Den spanske premiärministern Pedro Sánchez överväger att utlysa nyval den 14 april, rapporterar Reuters. Sánchez socialdemokratiska PSOE är i minoritet i regeringen och har enligt nyhetsbyrån haft svårt att få stöd för sitt budgetförslag. Nästa ordinarie parlamentsval måste hållas senast juli 2020.

På söndag är det regionalval i den italienska regionen Abruzzo som traditionellt fungerat som pålitlig valbarometer för det politiska klimatet i landet. I valet kommer de två regeringspartierna, högerpopulistiska Lega och populistiska Femstjärnerörelsen kämpa för att få makten i regionalregeringen, skriver Politico.

Ett nybildat parti i Polen har fått en rivstart och gått upp som landets tredje största i en opinionsmätning med ett stöd på 14 procent. Mittenvänsterpartiet Wiosna (Vår), lett av den öppet homosexuelle Robert Biedron skulle kunna orsaka reella problem för det nationalkonservativa regeringspartiet Lag och rättvisa, skriver TT/GP.

Den franske presidenten Emmanuel Macron planerar enligt JDD att hålla en folkomröstning i samband med EU-valet i maj. Folkomröstningen ska vara en del i arbetet att hanterade de ”gula västarna” som demonstrerat mot honom i flera månader. Vilken eller vilka frågor som folkomröstningen ska ställa är ännu inte klart.

Polens förste öppet homosexuelle parlamentsledamot Robert Biedroń invigde på söndagen ett nytt parti: Wiosna (som i årstiden ”vår”), skriver Polskie Radio. Partiet väntas ställa upp i EU-valet i maj och det polska parlamentsvalet i höst. Enligt en opinionsundersökning skulle partiet få 6,4 procent av rösterna i ett parlamentsval.

Ukrainas president Petro Porosjenko försöker bli omvald genom att omge sig med generaler och präster. Valspråket lyder: Armén, språket och tron, skriver DN.

Nätjättar som Facebook, Google och Twitter måste anstränga sig mer för att motverka politisk desinformation och falska budskap på sina plattformar. Det uppgav EU-kommissionärerna Mariya Gabriel och Julian King i Bryssel på tisdagen efter att bolagen lämnat in sina första lägesrapporter.Att exempelvis avlägsna falska konton och stoppa bottar, räcker inte för att säkra framtida val från desinformation, anser kommissionen.

Över 10 000 demonstranter marscherade i Paris på söndagen och krävde ett stopp för våld, oroligheter och hatangrepp i samband med Gula västarnas protester, enligt , enligt Franceinfo. Demonstranterna sade sig vilja värna den franska republiken och kom från de nybildade rörelserna Röda sjalarna, Blå västarna och kollektivet: ”Stopp, nu räcker det”, uppger Euronews, som också rapporterar att Gula västarna är splittrade i frågan om rörelsen ska ställa upp i valet till Europaparlamentet i maj eller fortsätta som i dag.

Den franska proteströrelsen Gula västarna lanserade i onsdags en lista med tio kandidater inför Europaparlamentsvalet i maj. Listan kallar sig Samling för medborgarinitiativ och överst står en 31-årig sjukvårdare, Ingrid Levavasseur.

Gruppen saknar dock ännu medel för att föra en nationell kampanj, cirka 700 000 till 800 000 euro, enligt Le Figaro. Gula västarna är politiskt delade och en annan vallista, som också tar avstamp i rörelsen, är på väg.

Julia Tymosjenko ställer upp i det ukrainska presidentvalet. Det meddelade den tidigare premiärministern vid en sittning med sitt nationalistiska parti Fosterlandet, enligt TT/SvD. Presidentvalet äger rum i mars och april.

EU-kommissionens vice ordförande med ansvar för energifrågor, Maroš Šefčovič, har meddelat att han kandiderar i mars måndags slovakiska presidentval, rapporterar Sme.

En färsk opinionsenkät från undersökningsföretaget Yougov visar att 56 procent av britterna vill stanna kvar i EU medan 44 procent vill lämna unionen, skriver Reuters.

Slovakiens EU-kommissionär Maroš Šefčovič överväger enligt Denník N att bli socialdemokratiska Smers kandidat inför landets presidentval som äger rum i mars. Han väntas i veckan ge slutligt besked. Om han väljer att kandidera kan han komma att behöva lägga sitt uppdrag som EU-kommissionär på is.

Sveriges EU-minister Ann Linde (S) hyser oro för att högerpopulisten Steve Bannon, tidigare vice vd i det skandalomsusade analysföretaget Cambridge Analytica och före detta chefsstrateg hos USA:s president, ska använda sig av desinformation i syfte att påverka väljarna i valet till Europaparlamentet i maj, rapporterar Ekot.

 

I morgon onsdag hålls den andra valomgången av presidentvalet i Georgien. Den svenska riksdagsledamot Margareta Cederfelt (M) är på plats och leder den internationella observationen för OSSE:s parlamentariska församling.

I går söndag sade en klar majoritet, två av tre, av schweizarna nej till ett förslag från nationalistiska SVP om att nationell lag i framtiden ska trumfa internationell lag, rapporterar SRF. Schweizarna avvisade vid söndagens folkomröstningar samtidigt ett förslag om att ersätta lantbrukare som låter korna ha hornen kvar men godkände ett förslag om att detektiver ska få sättas in mot personer som man misstänker missbrukar olika bidrag.

64 procent av invånarna i euroländerna anser att euron är en bra sak för landet, enligt den senaste Eurobarometern. Det är den delat högsta andelen sedan valutan infördes 2002. Skillnaden mellan de enskilda euroländerna är dock betydande. Störst stöd har den gemensamma valutan på Irland (85 procent) medan endast 42 procent i Litauen anser att euron är bra för landet.

Sverigedemokraterna är inte beredda att samverka med amerikanen Steve Bannons EU-skeptiska och högerextrema nätverk “Rörelsen” inför valet till Europaparlamentet 2019. Det uppger EU-parlamentarikern Peter Lundgren (SD) för Europaportalen. ”Rörelsen” grundades 2017 av den belgiske politikern Mischaël Modrikamen som, enligt Lundgren, uttalat sig positiv om att samarbeta med SD.

– Det blir ingen valsamverkan. Bannon är en amerikansk rådgivare som inte vet något om Europa. Vi sköter vår valkampanj själva och behöver ingen amerikan för detta, säger han.

EU-parlamentet uppmanade på onsdagen kommissionen att inrätta en ny mekanism som kontinuerligt övervakar demokratin, rättsstatligheten och skyddet av grundläggande rättigheter i medlemsländer, något man anser inte görs tillräckligt väl i dag. Ledamöterna uttryckte även oro för en negativ demokratisk utveckling i länder som Malta, Slovakien och Rumänien.

Det är nu i praktiken klart att den franska presidenten Emmanuel Macrons parti En Marche kommer att ansluta sig till EU-liberalerna i gruppen Alde. Det uppger EU-parlamentarikern Fredrick Federley för Europaportalen efter Alde-stämman i Madrid nyligen.

– Vi kommer att bilda en allians under ett nytt namn, säger han. Partigruppens förhoppning är bli näst störst i valet till Europaparlamentet i maj 2019.

Vid 29-årsfirandet av kommunismens fall sade Bulgariens president Rumen Radev att ”demokratins grunder hotas till till en kritisk nivå” och att yttrandefriheten nu ”bara är ett minne”, rapporterar Euractiv.

Om det skulle bli en ny brexitomröstning skulle en majoritet av britterna rösta för att stanna i EU, visar en stor opinionsundersökning som publiceras av tv-kanalen Channel 4, rapporterar TT/SvD. 54 procent av de tillfrågade väljarna skulle rösta för att stanna och 46 för att lämna. Inom flera av de största geografiska fästena för lämnasidan har en stor del väljare ångrat sig. På sina håll har stödet för ett utträde fallit med upp emot tio procentenheter.

Två tredjedelar av medborgarna i de fem största EU-länderna tycker att det var bättre förr, enligt en rapport från Bertelsmannsstiftelsen. Nästan 80 procent av de som är nostalgiker anser att invandrare inte vill anpassa sig till samhället och det är även fler män än kvinnor som är nostalgiker. De som inte är nostalgiska, fler yngre än äldre, vill i större utsträckning stanna i EU jämfört med nostalgikerna.

Det franska främlingsfientliga och EU-kritiska partiet Nationell samling, tidigare Nationella fronten, har för första gången gått om president Emmanuel Macrons La république en marche i en opinionsmätning inför valet till Europaparlamentet nästa år med 21 respektive 20 procent av stödet, uppger TT/GP.

Valet i den tyska delstaten Bayern blev ett stort nederlag för maktpartiet CSU, systerparti till Angela Merkels kristdemokratiska CDU. Men drygt två veckor efter valet står det klart att CSU bildar koalitionsregering med konservativa Fria väljare, skriver TT/Corren.

Socialdemokratiska SPD och kristdemokratiska CDU, som utgör Tysklands federala regering, backade båda med över tio procentenheter i söndagens delstatsval i Hessen. Bättre gick det för De Gröna och Alternativ för Tyskland. Största parti är dock fortsatt CDU.

Europaparlamentet röstade på torsdagen igenom resolutionen som uppmanar EU:s nätsäkerhetsbyrå och Europeiska dataskyddsstyrelsen att genomföra en fullständig revision hos Facebook i syfte att granska huruvida det amerikanska bolaget följer EU:s dataskyddsregler.

Åtgärder föreslås också för att förhindra att politiska val i EU manipuleras framöver. Man vill bland annat att sociala medier ska märka robotgenererade inlägg eller tweetar. Läs mer här.

 

Söndagens val i den tyska delstaten Hessen kan innebära nya väljarförluster för regeringskoalitionen bestående av kristdemokraterna CDU och socialdemokraterna SP. Det visar opinionsundersökningar, rapporterar The Guardian.  

Spanien ser ut att sälla sig till utvecklingen i många andra europeiska länder. För första gången ger en opinionsmätning ett högerextremt parti, Vox, cirka fem procent vilket skulle ge platser i landets parlament om det vore val idag, enligt TT/GP.

Det polska nationalkonservativa regeringspartiet Lag och rättvisa gick framåt i söndagens lokalval, visar vallokalsundersökningar. Enligt Ipsos fick partiet 32,3 procent av rösterna. Det är en ökning med 5,4 procentenheter sedan de förra lokala valen för fyra år sedan, skriver TT/GP.

Elva svenskar har hittills uppgivit till Europaportalen att de kandiderar i EU-valet 2019. Följ den löpande sammanställningen här. Tre svenska Europaparlamentariker har samtidigt tackat nej till omval: liberalernas Jasenko Selimović och socialdemokraterna Marita Ulvskog och Olle Ludvigsson.  

77 procent av de tillfrågade svenskarna i Europaparlamentets Parlemeter anser att det är bra att Sverige är med i EU. I EU som helhet är 62 procent positiva till sina respektive länders medlemskap vilket är den högsta nivån på 25 år.

Konservativa CSU, den tyska förbundskanslern Angela Merkels systerparti i den tyska delstaten Bayern, gjorde på söndagen ett katastrofval när man bara fick 37, 2 procent av rösterna efter att ha tappat 10 procentenheter.

På andra plats kom De gröna som gjorde ett rekordval och fick 17, 5 procent av rösterna, och därefter regionala miljö- och paraplypartiet Bayerns fria väljare med 11, 6. Nykomlingarna, högerpopulistiska Alternativ för Tyskland, AFD, nådde 10, 2 procent och de tyska socialdemokraterna, SPD, backade till 9, 7 och liberala FDP 5,0 procent, uppger Deutsche Welle. 

Den sittande regeringskoalitionen bestående av liberaler, socialister och miljöpartister lyckades vid helgens val försvara sin majoritet i Luxemburgs parlament genom att vinna 31 av 60 platser, uppger Politico.

En stor majoritet Europarådets parlamentariska församling röstade på onsdagen ja till en rådgivande resolution som förbjuder alla typer av diskriminering av regnbågsfamiljer och hbtq-personer.

–Jag är otroligt nöjd och glad, detta betyder mycket för hbtq-personer i Europa, kommenterar rapportören Jonas Gunnarsson, S, resultatet som utföll med 67 ja och 14 nej. 

EU:s observatörer underkänner i en rapport som släpptes på onsdagen valet i Zimbabwe. Beskedet uppges vara ett stort bakslag för presidenten Emmerson Mnangagwa, rapporterar DN.

Söndagens folkomröstning i Rumänien om huruvida samkönade äktenskap ska kunna legaliseras är inte giltig på grund av det låga valdeltagandet. När vallokalerna stängde klockan 20 svensk tid hade bara 20,4 procent röstat, enligt Rumäniens valmyndighet. Ett resultat är bara giltigt om valdeltagandet når över 30 procent. Det uppger Ekot.

Det proryska, socialdemokratiska partiet Hamoni har vunnit lördagens parlamentsval i Lettland före två populistpartier som fick överraskande stort stöd, uppger Yle. Regeringsförhandlingarna kan bli svåra eftersom så få andra partier vill samarbeta med Harmon, som vill närma sig Ryssland på Natos bekostnad.

Nationalisten Milorad Dodik, som sagt sig vilja splittra Bosnien-Hercegovina, ser ut att bli en av landets tre presidenter. Enligt Milorad Dodik har han vunnit den serbiska platsen i det tredelade presidentskapet. Dodik vill folkomrösta om Republika Srpska ska bryta sig ur Bosnien, skriver NSD/TT.

På söndag är det val i det etniskt delade Bosnien-Hercegovina. I den del av landet där serberna är i majoritet, den Bosnienserbiska republiken, gror missnöjet, och valrörelsen beskrivs som den smutsigaste någonsin, enligt Ekot.

41 procent av de tillfrågade uppger sig stödja det polska nationalkonservativa regeringspartiet Lag och rättvisa, enligt en färsk opinionsundersökning, rapporterar Polskie Radio. Den oppositionella liberalkonservativa alliansen bestående av Medborgarplattformen och Nowoczesna stöds av 31 procent.

EU-parlamentet har beslutat att inte betala ut 70 miljoner euro i stöd till Turkiet sedan landet brustit i att uppfylla EU-krav på demokrati, pressfrihet och de mänskliga rättigheter. Pengarna går istället till olika migrationsprogram.

Steve Bannon, Trumps tidigare chefsstrateg, är inte ensam om att vilja bygga en klubb för högerextrema politiker i Europa, en stiftelse kallad Rörelsen, inför Europavalet 2019. Han krokar arm med den belgiske advokaten och extremhögerpolitikern Mischaël Modrikamen som startade stiftelsen redan 2016, rapporterar Politico.

Frankrikes liberale president Emmanuel Macron startar på lördag i Berlin officiellt sitt parti En Marches kampanj inför valet till Europaparlamentet i maj nästa år. Partiet är det första i raden som inleder sin valrörelse och dess motto är: “För ett progressivt Europa, mot nationalism”, uppger Euractiv.

Drygt 25 000 EU-medborgare har i en stor opinionsundersökning fått ranka tågtrafiken i sina länder. Svenskarna är i mitten på nöjdhetsskalan. Svenskarna är särdeles missnöjda med tågens punktlighet men däremot nöjdare med renligheten och tillgången till sittplatser på tågen. I helhet är österrikarna nöjdast medan bulgarerna är missnöjdast med tågtrafiken i sina länder.

Parlamentet i Makedonien har nu bestämt sig för att hålla en folkomröstning den 30 september om landets nya föreslagna namn, Nordmakedonien. Efter flera års bråk med Grekland om namnet Makedonien, kom parterna överens om det nya namnet Nordmakedonien. Vid sidan av att rösta om nationens namn ska folket också få rösta om huruvida man vill vara med i EU och i den västliga militära försvarsalliansen Nato.

Efter valet i Turkiet på söndagen har president Recep Tayyip Erdoğan befäst sin makt i landet. Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S) uttrycker oro och hon tror inte att Turkiet kommer gå i en mer demokratisk inriktning efter valet.

– Tyvärr har jag inte jättestora förhoppningar om detta. Det är en mycket oroväckande utveckling i Turkiet under senare år, sade Wallström i samband med EU:s utrikesministermöte i Luxemburg på måndagen.

Turkiets sittande president Recep Tayyip Erdoğan får fortsätta leda landet efter seger i söndagens turkiska president- och parlamentsval, rapporterar Ekot. Han fick över 50 procent av rösterna. Men oppositionen ifrågasätter valresultatet, och huvudmotståndaren Muharrem Ince har ännu inte erkänt sig besegrad.

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, kritiserar Turkiets beslut att inte släppa in två valobservatörer – en svensk, miljöpartisten Jabar Amin och en tysk vänsterpartist – i landet på grund av deras politiska åsikter, uppger skriver nyhetsbyrån AP. Enligt OSSE följer alla valobservatörer en strikt uppförandekod oavsett deras politiska hemvist, uppger Ekot.

86 procent av svenskar anser att landets ekonomi går bra visar den senaste Eurobarometern.

I bara fyra andra EU-länder anser en större andel av befolkningen att landets ekonomi går bra . och i EU som helhet anser i genomsnitt knappt hälften av de tillfrågade att deras länders ekonomier går bra. Klart negativast syn har grekerna där 98 procent anser den gå dåligt.

Det liberalkonservativa partiet SDS som kampanjat med en invandringskritisk plattform blev med 25 procent av rösterna det största partiet i söndagens slovenska parlamentsval, enligt landets valkommission. Partiet leds av den förre premiärministern Janez Janša som står Ungerns premiärminister Viktor Orbán nära. Janša har tidigare dömts till två års fängelse för att tagit emot mutor, han friades dock senare av landets författningsdomstol. SDS väntas enligt bedömare ha svårt att hitta andra partier för att bilda en regering, skriver BBC.

Juridikprofessorn Giuseppe Conte fick på torsdagen mandat att bilda regering av president Mattarella, skriver ANSA. Regeringsförhandlingarna bröt samman i måndags sedan presidenten vägrat godkänna eurokritikern Paolo Savona som finansminister. Savona som tidigare förespråkat att Italien ska lämna euron väntas nu istället bli EU-minister. Ekonomiprofessorn Giovanni Tria, som också riktat kritik mot EMU, uppges bli finansminister.

Marknadens förtroende för Italien har sargats rejält av det politiska kaoset i Rom. Det har blivit ordentligt dyrare för den italienska staten att finansiera sig och det spekuleras i om eurozonens tredje största ekonomi kan tvingas lämna valutasamarbetet, skriver TT/GP.

EU:s budgetkommissionär, tysken Günther Oettinger, ber om ursäkt efter ännu ett kontroversiellt uttalande där han ska ha sagt att ”marknaden kommer lära italienarna hur man röstar” efter de senaste dagarnas marknadsturbulens till följd av den politiska krisen i landet, skriver Euractiv.

Kommissionens talesperson sade på onsdagen att institutionen officiellt respekterar de italienska väljarnas val. Oettingers uttalandet har också kritiserats av Europeiska rådets ordförande Donald Tusk.

Det är osannolikt att den tidigare IMF-ekonomen Carlo Cottarelli får till en hållbar italiensk regering. Troligen stundar nyval i höst, ett val som ställer existentiella frågor om euron och Italien som EU-land på sin spets, skriver TT/GP.

Italiens tilltänkte premiärminister Guiseppe Conte ger upp försöken att bilda en ny regering, skriver TT/GP. Anledningen är att presidenten sagt nej till Contes förslag till ekonomiminister: ekonomen Paolo Savona som tidigare propagerat för att Italien ska lämna euron.

Bakslaget tar Italien närmare nyval vilket kan ske till sommaren. Enligt Euactiv väntas den före detta IMF-medarbetaren Carlo Cottarelli få i uppdrag att tekonokrat-leda Italien till dess.

Det blev en jordskredsseger för ja-sidan i omröstningen om Irlands abortlagstiftning, skriver SvD. Nästan 70 procent visade sig stödja en liberalisering och störst var stödet bland kvinnor och unga visar en vallokalundersökning.

Svenskarnas stöd för EU ökar och 68 procent av svenskarna tycker att det är bra att Sverige är med i unionen enligt en opinionsmätning, rapporterar SVT.

Även i EU som helhet ökar stödet för unionen, i genomsnitt 60 procent av de tillfrågade tycker att EU-medlemskapet är bra. Starkast stöd för EU finns i Luxemburg, Irland och Tyskland medan stödet är lägst i Tjeckien, Kroatien och Italien.

Den tilltänkta italienska premiärministern Giuseppe Conte beskylls för att ha kryddat sitt CV med falska uppgifter, skriver ANSA. Conte som föreslagits bli premiärminister av populistiska Femstjärnerörelsen och främlingsfientliga Lega säger sig ha fördjupat sina juridikstudier på framstående universitet som amerikanska Yale, New York University och Cambridge. Studierna har dock inte bekräftats av de prestigefyllda lärosätena.

Den 54-årige och politiskt oprövade juridikprofessorn Giuseppe Conte föreslås bli Italiens premiärminister. Det beskedet kom sedan antietablissemangspartiet Femstjärnerörelsen och främlingsfientliga Lega fört samtal med president Mattarella, skriver ANSA.

Femstjärnerörelsen och Lega är överens om en premiärminister till sin nya italienska regering, skriver TT/GP. Det är ingen av partiledarna, de väntas istället få ministerposter.

Innan namnet på premiärministern offentliggörs ska dock president Sergio Mattarella säga sitt under måndagen.

Främlingsfientliga Lega och anti-etablissemangspartiet Femstjärnerörelsen ska ha enats om ett regeringskontrakt skriver italienska ANSA. Parterna är dock inte ense om vem som ska bli premiärminister. Femstjärnerörelsens partiledare Luigi Di Maio tror att parterna kan föreslå ny premiärminister de kommande dagarna.

Det drar en orosvåg över marknaden sedan en rad kontroversiella förslag läckt ut från regeringsförhandlingarna mellan Italiens två ledande partier. Italienska obligationsräntor lyfter, medan bankaktier och euron pressas, skriver TT/GP.

En italiensk regering ledd av främlingsfientliga Lega och anti-etablissemangspartiet Femstjärnerörelsen ska jobba för att slopa EU:s sanktioner mot Ryssland, att Italien ska få skuldavskrivning på 250 miljarder euro från ECB samt omförhandling av EU:s fördrag och stabilitets- och tillväxtpakt som syftar till sunda offentliga finanser. Det skriver Politico med hänvinsing till italienska Huffington Post som ska ha fått ett läckt utkast till regeringsförklaring.

Främlingsfientliga Lega och anti-etablissemangspartiet Femstjärnerörelsen behöver mer tid för att sy ihop en möjlig regering efter det italienska valet i mars. Ett regeringsprogram skulle ha presenterats igår men enligt italienska ANSA kan det dröja en vecka då parterna är oense om bland annat ändring av EU:s fördrag.

Enligt uppgifter har förhandlingarna på söndagen mellan anti-etablissemangspartiet Femstjärnerörelsen och främlingsfientliga Lega till slut burit frukt. Tio veckor efter valet kan det vara en ny regering på gång i Italien. Enligt italienska nyhetsbyrån Ansa är de två partiledarna eniga när det gäller skattesäkningar, minskad invandring och reformer i välfärden.

Google och Facebook har beslutat att begränsa valannonsering på sina plattformar på grund av farhågor för att utländska lobbyorganisationer ska försöka påverka opinionen inför den stundande irländska folkomröstningen om abort, rapporterar SVT.

Aborträttsaktivister och abortmotståndare trappar upp sina ansträngningar för att försöka svänga den splittrade opinionen i Irland till sin fördel inför omröstningen 25 maj.

Tusentals ungrare protesterade på tisdagen när premiärminister Viktor Orbán nominerades för en tredje mandatperiod i landets parlament. Orbán väntas formellt sväras in på torsdag, skriver Euractiv.

De båda största partierna säger nej till president Sergio Mattarellas förslag om en teknisk övergångsregering som en lösning på den italienska regeringskrisen, rapporterar Ekot.

Det kan innebära nyval redan i juli. President Mattarella som föredrar att en teknisk övergångsregering verkar till och med december innan nyval utlyses ska göra utnämningar till övergångsregering senare i veckan.

Italiens president Sergio Mattarella ska påbörja en ny runda med samtal på måndag för att se om landet kan bilda regering efter valet i början av mars. Financial Times skriver att presidenten kan ta saken i egna händer och utse en teknokratregering som kan leda landet fram till ett potentiellt nyval i början av nästa år.  

Italiens förre premiärminister Matteo Renzi från det socialdemokratiska partiet säger nej till att regera tillsammans med Femstjärnerörelsen som fick flest röster i det italienska valet. Det politiska dödläget kvarstår därmed och det kan leda till nyval, skriver Financial Times.

President Recep Tayyip Erdoğan meddelade på onsdagen att det ska hållas val redan den 24 juni i år — i stället för som planerat i november 2019, rapporterar Ekot.

Valsystemet, dominans i media, splittrad opposition, aggressiv propaganda mot invandrare och nöjda tyska investerare är orsaker som förklarar varför den ungerska regeringskoalitionen fick förnyat förtroende i parlamentsvalet för drygt en vecka sedan, skriver forskaren Péter Balogh i en analys i Utrikesmagasinet.

Den tidigare premiärministern Milo Đukanovićs parti har utropat seger för sin kandidat i söndagens presidentval i Montenegro, uppger TT/GP. Đukanović gick till val på att föra landet närmre ett medlemskap i EU, medan flera av hans utmanare har velat se en närmare relation med Ryssland.

De två oppositionella samarbetspartierna Medborgarplattformen (liberalkonservativa) och Nowoczesna (liberala) får i en opinionsundersökning på fredagen 32 procent av stödet, rapporterar Reuters. Det är något mer än de 29 procent som nationalkonservativa regeringspartiet Lag och rättvisa får. Anledning till det minskade stödet för regeringspartiet är enligt Reuters en skandal där ministrar gett sig själva en bonus på motsvarande tio genomsnittliga månadslöner.

Europeiska rådets ordförande Donald Tusk gratulerade på måndagskvällen Ungerns premiärminister Viktor Orbán till segern i parlamentsvalet och uppmanade den nationalkonservative ledaren som tidigare gått på tvärs mot en majoritet av övriga EU-länder i olika frågor att vara konstruktiv.

”Under ditt förnyade mandat som premiärminister räknar jag att du spelar en konstruktiv roll i att behålla enigheten i EU”, skrev Tusk som representerar medlemsländernas stats- och regeringschefer.

Hotfull och främlingsfientlig retorik, partiska medier och oklar kampanjfinansiering. Det är organisationen OSSE:s ord om det ungerska valet är hårda, skriver TT/GP. Organisationen övervakar val, väpnade konflikter och pressfrihet i de 57 medlemsländerna.

Sedan EU:s medborgarinitiativ, där invånare kan föra upp olika frågor på unionens dagordning genom namnunderskrifter, började gälla 2012 har nio miljoner personer satt sin signatur på ett sådant upprop. Hittills har fyra namninsamlingar klarat kraven med bland annat en miljon underskrifter för att hamnar på EU-kommissionens dagordning.

Inför valet i Ungern lyfter regeringspartiet Fidesz upp migrationsfrågan som den allra viktigaste. De senaste veckorna har flera intervjuer med personer som utger sig för att vara svensk-ungrare lyft fram Sverige som ett avskräckande exempel i frågan, enligt Ekot.

På söndag går Ryssland till presidentval där det mesta pekar på att sittande president Vladimir Putin segrar stort. Det största hotet mot sittande makt är ett lågt valdeltagande och som aldrig förr uppmanas de ryska medborgarna nu att gå och rösta, rapporterar Ekot.

Italiens tidigare premiärminister Silvio Berlusconi är beredd att stötta det högerpopulistiska partiet Lega och dess ledare Matteo Salvini i ett försök att bilda regering. Berlusconi har tidigare sagt att han inte vill att Salvini ska bli ny premiärminister – men har nu ändrat sig. Det uppger TT/SVT.

Kommunistpartiets presidentkandidat är en kapitalstark jordbruksdirektör, som just nu ligger tvåa enligt opinionsmätningarna. Till skillnad från flera av de sju, som utmanar Vladimir Putin, anser Grudinin att han kan vinna, enligt Ekot.

Silvio Berlusconi har nu uttalat sig för första gången sedan hans parti Framåt Italien oväntat missade att bli högerkoalitionens ledande i söndagens parlamentsval. 

– Jag kommer att vara högerns regissör, sade den 81-årige tidigare premiärministern, enligt SVT.

I Italien har partiledaren för det socialdemokratiska regeringspartiet Demokratiska partiet, Matteo Renzi, avfärdat en koalition med såväl Femstjärnerörelsen som främlingsfientliga Lega. Själv kommer Renzi att avgå snart, meddelade han på en presskonferens på måndagskvällen, rapporterar Ekot.

Nationalförsamlingen på Malta har beslutat att sänka åldersgränsen för rösträtt från 18 till 16 år. Den nya åldersgränsen gäller för alla typer av val. Alla 64 representanter i nationalförsamlingen röstade för förslaget, skriver Malta Independent/TT/SvD.

EU-parlamentets talman Antonio Tajani meddelade på torsdagskvällen att han är villig att bli Italiens näste premiärminister om den tidigare premiärministern Silvio Berlusconis högerkoalition blir störst vid söndagens italienska parlamentsval.

Den tidigare italienske premiärministern och högerledaren Silvio Berlusconi sade på tisdagen att han planerar att föreslå EU-parlamentets talman Antonio Tajani till italiensk premiärminister om hans högerkoalition blir störst vid söndagens parlamentsval, rapporterar Reuters.

Det nederländska underhuset röstade i förra veckan för att skrota en lag om möjligheten att utlysa rådgivande folkomröstningar om minst 300 000 namnunderskrifter bland nederländare samlas in, skriver De Volkskrant. Sedan lagen klubbades 2014 har en sådan folkomröstning ägt rum, 2016 då en majoritet röstade mot EU:s samarbetsavtal med Ukraina. Överhuset i parlamentet väntas rösta i frågan någon gång i april.

En rappare döms till 3,5 års fängelse för grova texter. En provokativ konstnär får verk utrensade från en utställning. Trenden i Spanien oroar Amnesty International, rapporterar SVT.

Högerpopulistiska tyska partiet AfD har för första gången gått om tyska socialdemokraterna. Det visar en ny nationell opinionsmätning som gjorts på uppdrag av tidningen Bild. Enligt mätningen har AfD ökat med en procentenhet och ligger nu på 16 procent. Socialdemokraterna ligger däremot på 15,5 procent, rapporterar Ekot.

Stödet för den franske presidenten Emmanuel Macron har sjunkit sex procentenheter till 44 procent i den senaste månatliga sonderingen som genomförs på uppdrag av Le journal du dimanche. Siffran är dock högre än för motsvarande period för Macrons föregångare på posten, Nicolas Sarkozy och François Hollande.

Om en månad går Ryssland till presidentval och fortfarande gör annekteringen av Krim och en mer nationalistisk retorik att stödet för sittande president Vladimir Putin är fortsatt starkt. Opinionsmätningar visar ett stöd för Putin på omkring 70 procent trots att många ryssar fått det ekonomiskt betydligt sämre sedan förra presidentvalet, rapporterar Ekot.

EU-frågorna är väldigt lågt prioriterade i årets italienska parlamentsval och den antieuropeiska retoriken som finns är mest ett spel för galleriet, istället dominerar migrationsfrågan. Det sade Italienexperten Kristina Kappelin på torsdagen vid ett seminarium i Stockholm om italiensk politik. Enligt henne är förre premiärministern och högerpolitikern Silvio Berlusconi, 81 år,  ”nylyft och nybantad” och redo att med sin nya och opinionsledande koalition med högerextrema Lega Nord åter spela en roll i italiensk politik samtidigt som han är “väldigt EU-vänlig”.

Italien håller parlamentsval den 4 mars och medan det största partiet Femstjärnerörelsen, som ju gärna vill vara ett moraliskt föredöme, skakas av en skandal, så är det högerkoalitionen, ledd av Silvio Berlusconi som behåller en betryggande ledning enligt opinionsmätningarna. Men många väljare har ännu inte bestämt sig och så många som en tredjedel kan komma att avstå från att rösta, rapporterar Ekot.

Över tre av fyra ungrare anser att utvecklingen i landet går i fel riktning, skriver The Budapest Beacon med hänvisning till en Ipsos-sondering. Undersökningen visar även att ungrarna är mer oroade för korruption, fattigdom, social orättvisa och hälsovård än för invandring, terrorism och extremism.

En sondering bland 2 500 företagschefer i Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Spanien visar att en majoritet räknar med att Storbritannien efter brexit kommer vara kvar på EU:s inre marknad trots att den brittiska regeringen sagt att man avser lämna den, skriver Financial Times.

I helgen sköt en italiensk man sex afrikanska migranter i staden Macerata. Inför det italienska parlamentsvalet 4 mars lovade högerledaren och den tidigare premiärministern Silvio Berlusconi hårdare insatser mot migranter.

– All de här migranterna lever på bedrägerier och brott. När vi sitter i regeringen kommer det att vara en absolut prioritet att ta tillbaka kontrollen, sade Berlusconi, skriver Financial Times.

Under helgen sköt en italiensk man sex afrikanska migranter i staden Macerata. Mannen som har högerextrema sympatier ska enligt Reuters ha kandiderat i tidigare lokalval för högerpopulistiska Lega Nord som är en del av Silvio Berlusconis mitten-höger koalition vilken leder i opinionen inför valet 4 mars.  

Migrationsfrågan är känslig inför valet och EU-kommissionen drar sig därför att kommentera den tragiska händelsen.

– Jag kommer inte gå in i en debatt som har en sådan nära koppling till valet, sade EU-kommissionens talesperson Alexander Winterstein på måndagens presskonferens i Bryssel.

Den sittande konservative presidenten Nicos Anastasiades har kammat hem segern i presidentvalet i Cypern med nära 56 procent av rösterna. Vänsterutmanaren Stavros Malas som kämpade om makten i EU:s östligaste medlemsland har ringt sin motkandidat för att gratulera till valvinsten, rapporterar statlig cypriotisk tv. Det skriver TT/GP.

I slutet av maj kommer Irland att hålla en folkomröstning om abortfrågan, meddelar landets premiärminister Leo Varadkar. Det exakta datumet kommer att slås fast senare efter debatt i parlamentet, skriver SvD.

Närmare varannan britt vill se en ny folkomröstning om brexit, visar en opinionsundersökning från tidningen Guardian/ICM. 47 procent svarar att de vill ha sista ordet kring den uppgörelse Storbritannien och EU kommer fram till medan 34 procent inte vill ha någon ny omröstning. Det skriver SvD.

Sauli Niinistö har tagit en historisk seger i presidentvalet i Finland. Den sittande presidenten vann redan i en första omgång med knappa 63 procent av rösterna, rapporterar Ekot.

Den sittande mittenpopulistiske presidenten Miloš Zeman återvaldes i helgen efter en hård kamp mot det oberoende utmanaren Jiří Drahoš med 51,4 procent av stödet, motsvarande 152 000 rösters övervikt, rapporterar tn.cz.

Ledaren för den socialdemokratiska S&D-gruppen i EU-parlamentet, Gianni Pittella, meddelade i förra veckan att han ställer upp som senatskandidat i det italienska parlamentsvalet 4 mars.

I dag fredag inleds den andra och avgörande omgången i tjeckiska presidentvalet. Det är mycket jämt i opinionsundersökningarna mellan den sittande mittenpopulistiske presidenten Miloš Zeman och den politiskt oberoende utmanaren Jiří Drahoš

Ksenia Sobtjak är en av Rysslands mest inflytelserika kvinnor, tidigare societetslejon och programledare – nu utmanar hon Putin i presidentvalet. 

– Jag vet att jag inte har någon chans. Självklart vinner Putin, sade Sobtjak till SVT.

Söndag 28 januari hålls den första omgången i presidentvalet i Finland. Blir det en omgång till, ordnas det i mitten av februari. Opinionsundersökningarna ger sittande president Sauli Niinistö ett stort försprång till de andra kandidaterna och det är inte uteslutet att han vinner redan i den första omgången, vilket skulle vara historiskt i modern finländsk historia, enligt Ekot.

Milos Zeman vann den första omgången av landets presidentval med bred marginal. Men den Rysslandtillvände sittande presidenten kan få det svårare i nästa rond – om utmanarkandidaternas väljare går samman, skriver TT/GP.

Ungrarna går till parlamentsval 8 april. Det meddelade president János Áder på torsdagen. I de senaste opinionsundersökningarna får premiärminister Viktor Orbáns nationalkonservativa Fidesz över 50 procent av stödet.

En opinionsundersökning från årsskiftet visar att 59 procent av de tillfrågade fransmännen har en positiv syn på det kommande året, rapporterar RTL. Det är den högsta nivån under de senaste åtta åren.

Idag går katalanerna ännu en gång till valuronorna sedan premiärminister Mariano Rajoy avsatt den tidigare lokala regeringen och utlyst nyval. I praktiken är det ett val mellan ja och nej till självständighet.

Enligt Financial Times är det jämt mellan blocken och varken ja eller nej-sidan ser ut att få absolut majoritet.

Samtidigt skriver spanska El País att en miljon röstberättigade, nästan en femtedel, ännu inte bestämt sig.

På torsdag går Katalonien till nyval. Det har utlysts av Spaniens premiärminister Mariano Rajoy efter att han upplöste den katalanska regeringen och parlamentet i slutet av oktober. Opinionsmätningarna pekar på att partier som förespråkar att Katalonien ska fortsätta vara en del av Spanien blir störst, rapporterar Ekot.

I två år har EU-kommissionen och en rad internationella organisationer kritiserat den polska nationalkonservativa regeringen för att underminera rättsstatligheten i landet med flera lagar som urholkar rättsväsendets oberoende. Enligt Süddeutsche Zeitung förbereder nu EU-kommissionen att för första gången ta till sitt kraftigaste verktyg för att övertyga Polen om allvaret i frågan. I ett första skede måste fyra femtedelar av övriga medlemsländer rösta för att inleda artikelsjuförfarandet. I ett senare, där Polen riskerar bli av med sin rösträtt i EU, måste alla övriga medlemsländers rösta för, något som dock inte väntas görligt då Ungerns nationalkonservative premiärminister Viktor Orbán lovat att lägga sitt veto.

Det nationalkonservativa polska regeringspartier Lag och rättvisa får i en opinionsundersökning stöd av 50 procent av de tillfrågade, den högsta noteringen någonsin, enligt Polskie Radio.

Italien kommer att hålla parlamentsval antingen 4 eller 11 mars och inför det upplöses parlamentet någon gång mellan jul och nyår, skriver SvD med hänvisning till källor i parlamentet.

På onsdag inleds samtalen mellan Tysklands kristdemokratiska union och socialdemokratiska SPD om en möjlig koalitionsbildning. Samtidigt gör sig Socialdemokraterna redo för ett eventuellt nyval, enligt partiets nyvalde generalsekreterare Lars Klingbeil. Det uppger TT/GP.

64 procent av de 17 500 tillfrågade personerna i euroländerna anser att valutasamarbete är en bra sak. Det är den högsta siffran sedan eurons infördes 2002. Det visar den senaste Eurobarometern.

Vladimir Putin meddelar att han ställer upp för omval för en ny sexårsperiod som president i Ryssland, rapporterar AFP/Ekot. Presidentvalet äger rum i mars nästa år.

Nationalisterna på den franska ön Korsika fick nästan hälften av rösterna i den första omgången av regionalvalet som hölls i helgen. President Emmanuel Macrons parti La République en marche fick bara 11,3 procent av rösterna och hamnade på en fjärdeplats, uppger SVT.

Den nationalkonservativa polska regeringens många kontroverser med EU tycks nu börja sätta sina spår i opinionen. Polackerna har ända sedan EU-inträdet 2004 varit mycket förtjusta i sitt medlemskap. Men nu minskar den förtjusningen, visar en färsk mätning som gjorts för nättidningen Wirtualna Polska av opinionsinstitutet Ariadna. Om det vore folkomröstning om EU-medlemskapet idag skulle 54 procent  rösta för att stanna kvar i EU, vilket är sju procent färre än förra mätningen i juni. Det är framförallt hos regeringspartiet Lag och Rättvisas anhängare som EU-motståndet vuxit. Nu vill 36 procent lämna EU medan 49 procent vill vara kvar, rapporterar Webb-Bullentinen.

Socialdemokraterna är fortsatt Danmarks största parti på kommunnivå. Dansk Folkeparti hade hoppats på borgmästarposter, men tappar i stället stöd, skriver SvD.

Förbundskansler Angela Merkel är beredd att kandidera igen om det blir nyval i Tyskland. I sin första intervju efter att sonderingarna om en koalition med liberaler och gröna sprack, förklarade hon också ikväll att hon föredrar ett nyval framför en instabil minoritetsregering, uppger Ekot.

I dag tisdag går danskarna till valurnorna för att välja nya representanter i landets 98 kommuner och fem regioner, motsvarande landstingen. Valet förväntas bli ett nederlag för det största regeringspartiet, borgerliga Venstre. Det rapporterar Ekot.

Efter de misslyckade regeringsförhandlingarna mellan tyska kristdemokrater, liberaler och miljöpartister utesluter socialdemokraternas ledare Martin Schulz en ny bred koalition med Angela Merkel och säger sig samtidig vara beredd på nyval.

– Vi backar alltjämt inte för nyval, sade Schulz på måndagen, skriver Die Welt.

Bra eller dåligt? Nja, det är för tidigt att säga något ännu, tycker fransmännen efter ett halvår med Emmanuel Macron som president. Entusiasmen i hans nystartade parti verkar dock ha svalnat rejält, skriver SvD.

EU-parlamentet uppmanade på onsdagen EU-kommissionen att noga övervaka rättsstatligheten på Malta efter mordet på journalisten Daphne Caruana Galizia. Ledamöterna begärde dessutom en oberoende internationell utredning av mordet. Med hänvisning till olika rapporter slår de fast att den senaste utvecklingen på Malta ger upphov till allvarlig oro över landets förvaltning och friheter medan illegala aktiviteter underlättas av det nuvarande systemet.

Polens regeringsparti, nationalkonservativa Lag och rättvisa, får i en opinionsundersökning stöd av 45 procent av de tillfrågade. Näst störst är liberalkonservativa Medborgarplattformen som får 17 procents stöd, rapporterar Polskie Radio.

Sloveniens sittande president, socialdemokraten Borut Pahor, vann andra omgången i valet och får därmed en andra mandatperiod – men efter mycket svagt valdeltagande, uppger TT/SVT.

En handelsdelagation under ledning av handels- och EU-minister Ann Lindes statssekreterare Oscar Stenström inleder på onsdagen en tvådagarsvistelse i Azerbajdzjan. Syftet med resan är enligt regeringen att främja svenska företags exportchanser till Azerbajdzjan. Bland andra telekomföretaget Ericsson och säkerhetsföretaget Gunnebo ingår i delegationen.

– I dag planeras för stora investeringar inom energi- och transportsektorerna i Azerbajdzjan, vilket gör landet till en intressant marknad för svenska bolag, säger Oscar Stenström i ett uttalande på tisdagen. Enligt affärstidningen The Economists demokratiindex är Azerbajdzjan det mest auktoritära landet i Europa.

Trots flera inbjudningar har Polen inte velat träffa EU-kommissionen för att lösa frågan om de kontroversiella lagförslag som regeringen har lagt fram. Dialog har bara förekommit via brev.

Kommissionen, som har riktat skarp kritik och vidtagit rättsliga åtgärder mot landet, menar att regeringsförslagen hotar rättsväsendet i Polen då justitieministern skulle få makt över domare.

– Jag hoppas att vi snart kan börja prata med varandra, sade kommissionens första vice ordförande, Frans Timmermans, i en debatt i EU-parlamentet på måndagen, skriver EU Observer.

Ledaren för det slovakiska högerextrema ĽSNS förlorade vid söndagens regionalval sin post som ledare i Banská Bystrica-regionen. Partiet, som blev femte störst i fjolårets parlamentsval, fick endast två av de 416 platserna i regionparlamenten, rapporterar České noviny.

Närmare två tredjedelar av företag från EU-länderna uppger i en sondering att de planerar att flytta ut delar av sina distributionskedjor från Storbritannien till andra medlemsländer inför brexit, skriver The Guardian. Det är en tydlig ökning från maj då samma fråga ställdes och andelen var 44 procent.

Island tycks få en vänsterdominerad regering efter valet i lördags uppger Ekot. Gröna Vänsterns ledare Katrín Jakobsdóttir har formellt fått mandat att försöka förhandla fram en fyrpartiregering tillsammans med Socialdemokraterna, Piratpartiet och Framstegspartiet.

Oavsett vem som vinner valet i Ungern nästa år kommer taggtrådsstängslet som upprättades för att stoppa flyktingar 2015 att vara kvar. Enligt The Budapest Peacon har flera av oppositionspartierna, däribland socialdemokratiska MSZP, tonat ner sin kritik och inför valet sagt att de kommer ha kvar stängslet.

En kontroversiell lag som Tyskland införde under flyktingkrisen 2015 och som tillfälligt stoppar familjeåterförening har seglat upp som en viktig fråga i koalitionssamtalen efter valet 22 september. De två konservativa och det liberala partiet vill ha kvar lagen. De gröna vill få bort den, skriver The Financial Times.  

I Berlin har koalitionsförhandlingarna kört fast i de mest omstridda frågorna. På måndagen ska de fyra partierna göra nya försök att lösa knutarna i klimat- och flyktingpolitiken enligt Ekot.

Samtidigt skriver Politico att förloraren i valet, socialdemokraternas Martin Schulz, vill ha omval om Merkels koalitionssamtal faller.   

På Island är misstron mot politiker stor inför morgondagens parlamentsval, som är det andra på bara ett år. Det finns studier som visar att runt 70 procent av islänningarna tror att det är vanligt eller ganska vanligt att deras politiker är korrupta, uppger Ekot.

43 procent av de tillfrågade ungrarna tror inte att den så kallade Sorosplanen – att den ungerskamerikanske miljardären George Soros ligger bakom EU:s flyktingomfördelningsprogram – existerar medan 39 procent tror det, visar en undersökning i Magyar Nemzet. Endast 19 procent av dem som stödjer premiärminister Viktor Orbáns nationalkonservativa regeringskoalition, som ligger bakom det kontroversiella påståendet om en Sorosplan, tror att planen existerar. Samtidigt anser 57 procent att den enkät som regeringen skickat ut om Sorosplanen är en dålig idé medan 30 anser det är en bra idé, skriver The Budapest Beacon.

Österrikes valsegrare Sebastian Kurz lovar att en ny regering ska stå klar inom två månader, skriver SvD. Kurz, vars kristdemokratiska ÖVP tog hem 31,5 procent av rösterna, har fått i uppdrag av presidenten att bilda ny regering.

På söndag är det lokalval i Kosovo, och precis som i parlamentsvalet som hölls i somras väntas det radikala "Partiet för självbestämmande" gå starkt framåt, uppger Ekot.

Inför det isländska valet 28 oktober har myndigheter enligt Ekot förbjudit en tidning att publicera nyheter baserade på läckta dokument från en av landets kraschade storbanker.

Över en miljon EU-medborgare har skrivit under ett så kallat medborgarinitiativ om att stoppa den kontroversiella kemikalien glyfosat som ingår i vissa bekämpningsmedel. Det är det fjärde sådant initiativ som klarat kraven och EU-kommissionen ska nu bjuda in representanter för namninsamlingen för diskussioner om hur man kan gå vidare med deras begäran.

Med bara en dryg vecka kvar till det österrikiska parlamentsvalet, domineras slutspurten i valrörelsen av smutskastning och falska kampanjer. Bland annat ska en tidigare rådgivare till socialdemokratiska SPÖ ha satt upp två falska Facebook-konton som syftade till att väcka misstro mot ledaren för det konservativa partiet ÖVP Sebastian Kurz, rapporterar Ekot.

57 procent av de tillfrågade i euroländerna anser att en finansminister för valutasamarbetet vore lämpligt. 26 procent var emot. Det visar en opinionsundersökning från tyska Bertelsmannstiftelsen.

Dagen efter tyska högerextrema och nationalistiska AfD:s valframgång meddelade ledaren Frauke Petry att hon inte vill sitta i partiets grupp i förbundsdagen. Det offentliggjorde hon efter sex minuter på en presskonferens på måndagen och lämnade därefter rummet, skriver Süddeutsche Zeitung. Hon avser istället bilda en egen partigrupp, enligt FAZ.

EU-kommissionär Frans Timmermans informerade på måndagen medlemsländernas EU-ministrar om den pågående granskningen av den polska regeringens underminering av landets rättsväsende.

– Jag uppmuntrades av det faktum att den polska regeringen sa att de ville ha en dialog med EU-kommissionen, sade Timmermans som sade sig fått ett brett stöd bland medlemsländerna för sin linje.

Timmermans meddelade även att kommissionen nu ska analysera de två ändringsförslag som Polens president Andrzej Duda på måndagsmorgonen lagt fram för de två lagar om domstolsväsendet som han i somras lade in sitt veto mot.

På söndagen valde runt 76 000 franska lokalpolitiker fram en ny senat, första kammaren i parlamentet. Enligt preliminära resultat fick president Emmanuel Macrons liberala LREM bara mellan 23 och 27 av de 348 platserna. Störst blev konservativa Les Républicains med 143-159 platser. Den franska senaten har nästan lika stora maktbefogenheter som andra kammaren, nationalförsamlingen.

Riksdagsledamöterna Margareta Cederfelt (M) och Christian Holm Barenfeld (M) delar i en grupp parlamentariker från 25 europeiska länder som övervakar så att det tyska valet på söndag går korrekt till.

Stoppa sanktionerna mot Moskva och erkänn att Krim tillhör Ryssland. Högerpopulistiska AfD som väntas få omkring tio procent i valet den 24 september kritiseras för att fungera som Vladimir Putins förlängda arm, skriver SvD.

Den 28 oktober går islänningarna till val efter att den nuvarande regeringskoalitionen kollapsat till följd av en skandal.

Efter att ett av tre partier i Islands regering i natt valde att lämna koalitionen går landet mot nyval, uppger Ekot.

Falska nyheter sprids i Tyskland för att ifrågasätta förbundskansler Angela Merkel och hennes flyktingpolitik. Inför valet nästa söndag så varnar tyska säkerhetspolisen för försök från framförallt Ryssland att påverka valkampanjen, rapporterar SVT.

– Man får inte längre klandra oss för [vad som hände i Tyskland mellan 1933 och 1945]. Det berör inte längre vår identitet i dag. Vi har rätt att vara stolta över de tyska soldaternas insats i andra världskriget, sade medgrundaren till tyska högerpopulistiska AfD, Alexander Gauland, vid ett tal, rapporterar Buzzfeed. I opinionsmätningar får AfD runt tio procent av stödet.

I tyska valrörelsen har svartmålandet av dieseln växlat till ett omfamnade av bilindustrin. 800 000 biljobb är viktigare än miljöfrågorna så här i slutspurten, rapporterar SVT.

En opinionsundersökning visar att Polens nationalkonservativa regeringsparti Lag och rättvisa skulle få 38 procent av rösterna om det vore val i dag, rapporterar Polskie Radio. Näst största parti, liberalkonservativa Medborgarplattformen, skulle få 16 procent.

Tyskland rustar upp, och militären ställer om till att träna inför ett möjligt krig mitt i Europa. Men upprustningen är en stridsfråga i valkampanjen inför parlamentsvalet 24 september, rapporterar SVT.

De tyska socialdemokraternas ledare Martin Schulz har skrivit ett brev till förbundskansler Angela Merkel där han kräver en ny TV-debatt inför nästa veckas parlamentsval.

Måndagens val till Stortinget öppnar för fyra nya år med Høyres Erna Solberg som statsminister i Norge, rapporterar Ekot. Alla de fyra partierna på borgerlig sida backar lite i valet nu jämfört med 2013, men det räcker ändå för en majoritet med 89 av de 169 platserna i Stortinget.

Trots att det finns mycket få flyktingar och migranter i Ungern ser frågan ut att bli en av de stora inför parlamentsvalet nästa år, rapporterar Ekot. Den nationalkonservative premiärminister Viktor Orbán har starkt stöd bland väljarna.

Både nationalistiska Lega Nord och populistiska Femstjärnerörelsen har enligt Financial Times tonat ned sina tidigare krav på att Italien ska lämna valutasamarbetet inför nästa års parlamentsval. Femstjärnerörelsen är i många opinionsundersökningar största parti och Lega Nord det tredje populäraste.

I fem länder – Sverige, Tyskland, Danmark, Norge och Finland – vill fler att Storbritannien ska vara kvar i EU än lämna. I övriga två länder i sonderingen, Storbritannien och Frankrike, förespråkar fler motsatsen – att britterna bör lämna EU. I Storbritannien vill 47 procent att landet lämnar medan 43 procent vill stanna kvar i EU och 10 procent vet ej.

Den franska presidenten Emmanuel Macrons popularitet fortsätter att dala i flera opinionsmätningar i rad. Flera obekväma beslut antas bidra, enligt Ekot.

Vid valet i Norge kan miljöpartiet MDG för första gången nå över fyraprocentsspärren till Stortinget. Men partiets radikala oljepolitik där det omgående vill stoppa letandet efter ny olja och gas får de stora etablerade partierna att markera avstånd. Det rapporterar Ekot.

Tysklands biträdande förbundskansler tillika tidigare ledare för socialdemokratiska koalitionspartiet SPD, Sigmar Gabriel, säger i en intervju med Der Spiegel att han inte vill fortsätta regeringssamarbetet med Angela Merkels kristdemokrater efter parlamentsvalet i slutet av månaden.

– Det vore ingen idé eftersom SPD då inte kan få tillsätta en förbundskansler, sade Gabriel mot bakgrund mot att socialdemokraterna i opinionen åter ser ut att bli det mindre partiet.

De norska socialdemokraterna har tappat positionen som landets största parti, enligt en ny opinionsmätning inför det norska valet 11 september, rapporterar Ekot. Istället är konservativa regeringspartiet Høyre störst med drygt en fjärdedel av stödet.

Spanien har på Turkiets begäran sedan flera veckor tillbaka häktat den svenske författaren Hamza Yalçin och gripit den tyske författaren Doğan Akhanlı, båda med turkiskt ursprung och är kända kritiker av missförhållanden i Turkiet. Medan svensken är fortsatt häktad är tysken på fri fot i Spanien i väntan domstolens eventuella utlämningsbeslut. Även om de turkiska terroristanklagelserna skulle visa sig helt sakna grund, kan det dröja månader eller över ett år innan det spanska rättsmaskineriet är klart med sin utredning enligt Politico.

Den polska nationalkonservativa regeringen har något försenat svarat på de invändningar som EU-kommissionen har mot dess kontroversiella reformer av domstolsväsendet. Regeringen menar i sitt svar att kommissionen inte har rätt att lägga sig i frågan. En talesperson från kommissionen avvisade dock detta och tillade att svaret nu analyseras.

Frankrikes president Emmanuel Macron har tappat i popularitet, visar den senaste opinionsmätningen. Stödet för Frankrikes president Emmanuel Macron är nu 40 procent jämfört med 62 procent då han valdes till president i våras, enligt en opinionsundersökning, rapporterar Yle. Det är ett betydligt lägre stöd han hans föregångare, François Hollande och Nicolas Sarkozy, hade under samma skede av sina presidentperioder.

I en intervju med tyska Bild kritiserade utrikesministern socialdemokraten Sigmar Gabriel den turkiska president Recep Tayyip Erdogans styre. ”Erdogan och hans regering avlägsnar sig med enorm hastighet från allt som utgör Europa. Men hur skulle ett land som begränsar friheten, som sätter oskyldiga människor i fängelse och bekämpar oppositionen någonsin bli med i EU?, sade utrikesministern och varnade i sammanhanget semesterfirare att åka till Turkiet, rapporterar Die Welle.

 

En undersökning i 138 länder utförd av Gallup visar att den svenska acceptansen för migranter är bland den högsta i världen. Tio i topplistan som Island leder delas av lika många västländer som afrikanska länder. Sverige kommer på sjunde plats. I andra ända av listan, bland som har mycket liten acceptans för migranter, dominerar EU-länder eller kandidatländer till EU nästan helt. Nio av de tio mest migrantfientliga länderna i världen ligger i gamla Östeuropa. Makedonien, Montenegro och Ungern toppar listan över världens länder med minst acceptans för migranter. Se undersökningen.

 

Det högerpopulistiska Frihetspartiet i Österrike, FPÖ, bildat av nazister efter andra världskriget, kan efter valet i oktober komma att ingå i landets regering. De ”vill begränsa mänskliga rättigheter" och "visar gång på gång en tydlig närhet till den nazistiska ideologin”. Det säger Mauthausen-kommittén, som representerar offren från tredje rikets koncentrationsläger i Mauthausen Österrike.  I en broschyr har den samlat 60 FPÖ-aktiviteter de senaste fyra åren, som kommittén betecknar som högerextrema.

Ledaren för Tysklands socialdemokrater Martin Schulz lovade på tisdagen att han skulle begära att amerikanska kärnvapen tas bort från tyskt territorium om han vinner valet mot Angela Merkel i nästa månad, rapporterar Reuters.

En fjärdedel av de britter som röstade för att lämna EU tror att de blev vilseledda under Brexit-kampanjen, visar en undersökning från Opinium. Fram för allt nämns löftet att 350 miljoner pund som skickas till EU varje vecka efter brexit skulle satsas inom hälso- och sjukvården, något som dock visat sig inte bli fallet enligt hälsominister Jeremy Hunt. Undersökningen fann också att ett flertal av de brittiska väljare skulle välja att stanna kvar i EU om en folkomröstning hölls idag: 47 procent vill stanna kvar i EU mot 44 procent som sade att de skulle rösta för att lämna, rapporterar Independent.

”[Turkiets president] Erdoğans ständiga inblandning i andra länders inre angelägenheterna är något som jag klart avvisar," sade Österrikes utrikesminister  konservative Sebastian Kurz i en intervju med Die Welt på söndagen. "President Erdoğan försöker att manipulera turkiska samhällen, särskilt i Tyskland och Österrike. Han polariserar och importerar konflikter från Turkiet till EU ", sade Kurz, vars land går till val i oktober en månad efter det tyska valet, rapporterar Politico.

 

Turkiet är den senaste aktören som försöker påverka valutgången i ett annat land. Enligt landets president Recep Tayyip Erdoğan bör de tre miljoner tyskar med turkiskt ursprung inte rösta på kristdemokrater, socialdemokrater eller miljöpartister eftersom ”de är alla Turkiets fiender”, skriver Politico.

Mitt i den tyska valrörelsen har en intensiv debatt brutit ut om den förre tyske förbundskanslern Gerhard Schröder efter att han tackat ja till en styrelseplats i det mäktiga, statligt kontrollerade, ryska oljebolaget Rosneft. Schröder har fått hård kritik även internt inom det tyska socialdemokratiska partiet men i dag försvarar han sig, rapporterar Ekot.

 

Kampen om att bli tredje största parti i det tyska valet om drygt en månad är mycket jämn och den tyska förbundsdagen ser också ut att få in två nya partier i valet. Att bli tredje störst efter kristdemokrater och socialdemokrater kan få stor betydelse i den kommande regeringsbildningen, rapporterar Ekot.

De gröna har gått om Centern som Finlands näst största parti. 17,6 procent av finländarna uppger att de skulle rösta på De gröna om det var riksdagsval idag, skriver Yle. Störst i opinionsmätningen blev Moderaternas systerparti Samlingspartiet med 20,8 procent.

Under förra veckan sändes ett inslag i den polska public service-kanalen TVP där det angavs att 97 procent av svenskarna uttrycker stöd till den polska regeringens hårda migrationspolitik. Men siffrorna var hämtade från en läsarfråga på den högerpopulistiska sajten Nyheter Idag. Det handlar mer om en läsardialog än en opinionsundersökning säger Toivo Sjörén på Sifo, rapporterar SVT Nyheter Kultur.

Frågan om dieselbilarnas framtid har nu blivit den hetaste frågan i den tyska valrörelsen. Både förbundskanslern Angela Merkel och Socialdemokraternas kanslerkandidat Martin Schulz försöker vinna väljare med kritik mot den tyska bilindustrin. Samtidigt kritiserar miljöorganisationer båda politikerna, uppger Ekot.

Valrörelsen i Tyskland har dragit igång. Den starka tyska ekonomin kan rädda Merkel kvar vid makten. Hennes utmanare kritiserar att inte alla tyskar får del av framgången, skriver Ekot.

35 procent av polackerna skulle rösta på det nationalkonservativa regeringspartiet Lag och rättvisa om det vore val i dag, vilket är en uppgång med fyra procentenheter jämfört med fyra månader sedan, visar en sondering i Polskie Radio.

Under en månad har stödet för den franske presidenten Emmanuel Macron minskat med tio procentenheter från 64 till 54 procent, skriver Le Journal du Dimanche.

32 procent av de tillfrågade i tyska Bayern anser i en sondering i Bild att delstaten borde bli självständig från Tyskland.

Enligt tankesmedjorna Epicenter och  Timbros årliga index röstade 18,4 procent av väljarna i Europa i de senaste valen för ett populistiskt parti på antingen den politiska vänster- eller höger kanten.

EU-kommissionen beslutade på tisdagen att ge grönt ljus till ett medborgarinitiativ som vill stoppa det ännu inte existerande frihandelsavtalet med USA. Klartecknet följer på ett utlåtande från EU-domstolen som avslog kommissionens tidigare vägran att registrera det. Initiativtagarna har ett år på sig att samla in minst en miljon namnunderskrifter från minst sju medlemsländer för att kommissionen ska ta ställning till deras invändningar mot TTIP.

Med löften om bland annat full sysselsättning, höjda barnbidrag och fler poliser hoppas Tysklands förbundskansler Angela Merkels i höstens parlamenstval bli återvald som regeringschef, rapporterar Ekot.

Enligt preliminära resultat gick en högerkoalition med bland annat Forza Italia och Lega Nord starkt fram under söndagens andra omgång i de italienska lokalvalen, rapporterar Reuters. Femstjärnerörelsen fick ett oväntat lågt stöd. Valdeltagandet var 47 procent.

Socialistpartiet under ledning av premiärminister Edi Rama ser ut att behålla regeringsmakten i Albanien efter det parlamentsval som hölls på söndagen, uppger Ekot. Målet för såväl regering som opposition är ett framtida EU-medlemskap.

Invånarna i sju central- och östeuropeiska EU-länder fick svara på huruvida de skulle föredra liberal demokrati eller autokrati med en stark ledare. Ungrarna förespråka i störst utsträckning, 71 procent, liberal demokrati. Minst liberala var bulgarer där 42 procent vill se liberal demokrati medan 37 procent förespråkar autokrati. Det visar en opinionsundersökning från den icke-statliga organisationen Globsec.

89 procent av de tillfrågade svenskarna i en opinionsundersökning från Pewinstitutet har förtroende för den tyska förbundskanslern Angela Merkels utrikespolitik. Bland tyskarna är motsvarande siffra “bara” 81 procent.

Det ungerska parlamentet godkände på tisdagen en ny kontroversiell lag som tvingar icke-statliga organisationer att redovisa utländskt stöd, rapporterar AFP. Regeringen menar att det ökar transparensen medan kritiker anser att lagen riskerar att underminera civilsamhället.

Torsdagens brittiska val har skördat sitt första politiska offer efter att ledaren för EU-fientliga Ukips ledare Paul Nuttall på fredagen meddelat sin avgång, uppger BBC. Partiet förlorade sin enda parlamentsledamot.

På fredagsmorgonen stod det klart att inget av de brittiska partierna får egen majoritet i parlamentet efter torsdagens nyval. Premiärminister Theresa Mays konservativa Tories backar samtidigt som socialdemokratiska Labour går fram.

Den franske presidenten Emmanuel Macron ser ut att få en tydlig egen majoritet i nationalförsamlingen när fransmännen på söndag och en vecka därefter går till parlamentsval, enligt Le Journal du dimanche.

Vid lördagens nyval fick premiärminister Joseph Muscats socialdemokratiska Labour 55 procent av rösterna och han kan därmed sitta kvar på posten trots anklagelser om ekonomiska oegentligheter mot honom och hans fru.

En NSA-rapport, som har läckts till journalister, uppges slå fast att hackare från rysk underrättelsetjänst försökte ta sig in i IT-system inför det amerikanska presidentvalet, rapporterar TT/SVT.

Efter tysk förebild har de största italienska partierna enats om ett proportionerligt valssystem, skriver Die Zeit. Beslutet gör enligt tidning att ett nyval i höst ser allt mer troligt ut. Tidigare premiärminister och ledare för socialdemokratiska PD, Matteo Renzi, förespråkar att valet ska hållas samma dag som det tyska parlamentsvalet: 24 september.

Efter måndagens separata TV-debatter med konservativa premiärminister Theresa May och socialdemokratiske Labourledaren Jeremy Corbyn pekas den sistnämnde i många brittiska medier ut som vinnare.

I opinionsundersökningar knappar Labour in på Tories som nu bara har ett försprång på så lite som fem procentenheter i vissa sonderingar.

Svenskar har störst tilltro i Europa till papperstidningar, tv och radio. Men förtroendet för sociala medier är lägst i de nordiska länderna. Det visar en granskning från European Broadcasting Union som publiceras på tisdagen, skriver SvD.

I Storbritannien gjorde på måndagen premiärminister Theresa May en helomvändning om, de äldres självfinanseriering av vård och omsorg, en av de mest uppmärksammade vallöftena i partiets valplattform som presenterades i förra veckan. Reaktionerna blev för kraftigt negativa och fick partiets ledning i opinionssiffrorna att falla kraftigt, rapporterar Ekot.

EU-parlamentet röstade på onsdagen för att inleda ett artikelsjuförfarande mot Ungern för dess ”kraftiga inskränkningar i demokratin”.

Den ungerske ministern János Lázár menar i ett uttalande på torsdagen att den ungerskamerikanske miljardären George Soros ligger bakom beslutet.

– Soros lobby i Bryssel är stark. Soros har ett enormt inflytande över vänstern. Ungern kommer inte att ge efter för politiskt tryck, sade Lázár.

Runt 9 000 personer i nio EU-länder, däribland Sverige, tillfrågades vad de anser är det viktigaste målet med brexitförhandlingarna. 78 procent svarade att fokus bör ligga på en god framtid för de kvarvarande 27 EU-länderna. 22 procent förespråkar ”en ny ekonomisk relation med Storbritannien” och ge landet ”speciella priviligierade villkor”.

Den 15 oktober i år ska österrikarna rösta fram ett nytt parlament i ett extrainsatt val, skriver Die Presse. I dagsläget ger opinionsundersökningarna nationalistiska FPÖ 30 procent, socialdemokratiska SPÖ 28 procent och  kristdemokratiska ÖVP 22 procent.

Den tyska förbundskanslern Angela Merkels kristdemokratiska CDU blev större än socialdemokratiska SPD i söndagens delstatsval i Nordrhein-Westfalen. Socialdemokrater har traditionellt dominerat delstaten och CDU-segern är den tredje i år inför höstens tyska parlamentsval, skriver Der Spiegel.

Österrikes vice förbundskansler och ledaren för det kristdemokratiska regeringspartiet ÖVP, Reinhold Mitterlehner, avgick på torsdagen. Mot bakgrund av detta vill hans potentielle efterträdare, utrikesminister Sebastian Kurz, utlysa nyval. Det sade han vid en presskonferens på fredagen. Nästa ordinarie parlamentsval i Österrike måste äga rum innan oktober 2018. Enligt österrikiska medier är slutet av 2017 en möjlig tidpunkt för nyvalet.

Kosovos president Hashim Thaci har utlyst nyval 11 juni, skriver Balkan Insight. Nyvalet kommer efter att regeringen nyligen fälldes i en misstroendeomröstning.

Brittiska socialdemokratiska oppositionspartiet vill bland annat förstatliga järnvägen och posten, avskaffa universitetsavgifter och stärka fackföreningarna, rapporterar Ekot.

Den tyska förbundskanslern Angela Merkels kristdemokratiska CDU slog på söndagen socialdemokratiska SPD i den norra delstaten Schleswig-Holstein. Enligt preliminära siffror fick CDU 32 procent och SPD, 27,2 procent, enligt Die Welt. Det nationalistiska AfD fick 5,9 procent.

De senaste åren har andelen som anser att globaliseringen utgör en möjlighet för ekonomisk tillväxt ökat i EU, visar en opinionsundersökning från tankesmedjan Bruegel. Stödet är dock inte lika stort som det var 2009. Störst stöd för globaliseringen finns i de nordvästra EU-länderna.

Torsdagens lokalval i Storbritannien ser ut att bli en storseger för det konservativa regeringspartiet Tory. När runt en fjärdedel av de 4 851 platserna räknats hade Tories fått 553 platser, en ökning med 150 jämfört med tidigare. Oppositionella socialdemokratiska Labour hade 388 platser vilket innebär en förlust på 119 mandat. Även Liberaldemokraterna backar och EU-fientliga Ukip hade tappat alla sina 41 platser. De gröna hade fördubblat sina mandat från fem till tio. Det rapporterar BBC.

Stödet för den ungerske nationalkonservative premiärministern Viktor Orbáns Fidesz-parti har sjunkit från 37 procent i januari till 31 procent i en opinionsundersökning genomförd i slutet av april, rapporterar Reuters. Nästa ordinarie parlamentsval är planerat till 2018.

Orden brände rejält när Emmanuel Macron och Marine Le Pen på onsdagen möttes i den direktsända slutdebatten inför Frankrikes presidentval. Le Pen säger sig vara kandidaten som skyddar Frankrike medan Macron anser att hennes syn på världen är alltför negativ. Det mesta tyder nu på att Macron håller sin opinionsledning och blir landets yngste president hittills, rapporterar TT/SVT.

Mer än två tredjedelar av anhängarna till den franska vänsterkandidaten Jean-Luc Mélenchon kommer antingen att rösta blankt eller helt avstå från att rösta i den sista valomgången i presidentvalet på söndag, visare en aktuell opinionsundersökning inom Mélenchons vänsterparti. Det uppger TT/SvD.

EU:s ordförandeland Malta håller nyval den 3 juni, ett år i förtid. Anledningen är skandalen som seglat upp kring den socialdemokratiske premiärministern Joseph Muscat och hans hustru Michelle, som anklagas för ekonomiska oegentligheter, uppger TT/SvD.

För första gången sedan parlamentsvalssegern 2015 har en opinionsundersökning visat att den nationalkonservativa regeringspartiet Lag och rättvisa inte längre är störst. Partiet skulle få 29 procent av rösterna och oppositionella liberalkonservativa Medborgarplattformen 31 procent om det vore val i dag, rapporterar Polskie Radio.

Den svenska regeringen har tillsatt en särskild arbetsgrupp med ledande politiska tjänstemän inom regeringskansliet för att utreda och förbereda inför valutgången av presidentvalet i Frankrike nästa söndag. Orsaken är helt enkelt att förberedelserna och planeringen var för dålig när det gällde resultatet från den brittiska folkomröstningen i somras om ett framtida brittiskt EU-medlemskap.

– Det hade förmodligen varit bättre för både EU och Storbritannien om man hade haft förberedelser för hur det skulle gå med ett negativt utslag än som nu när man bara var helt oförberedd, sade Ann Linde (S), Sveriges EU-minister, till Ekot.

Den före detta presidentkandidaten i franska valet, Jean-Luc Mélenchons rörelse, uppmanar sina väljare att inte rösta på högernationalisten Marine Le Pen i den andra och sista valomgången i franska valet, enligt SVT. 

En ny kartläggning av svenska folkets attityder visar att 52 procent vill ta emot färre flyktingar framöver.

– Flyktingopinionen i Sverige har blivit mer restriktiv under senaste året, det ser vi i SOM-undersökningen, andelen svenskar som tycker att det är ett bra förslag att ta emot färre flyktingar har ökat från 40 procent ända upp till 52 procent konstaterar Henrik Ekengren Oscarsson, professor vid Göteborgs universitet, till Ekot.

Enligt säkerhetsföretaget Trend Micro ska den franske presidentkandidaten liberalen Emmanuel Macrons kampanj ha varit ett mål för ryska hackare. Gruppen ska vara baserad i Moskva och bland annat ha satt upp sajter som liknade Macrons för att lura till sig lösenord. Presidentkandidatens digitala kampanjchef  Mounir Mahjoubi säger enligt franska 20 Minutes att han inte är överraskad men att ingen epost ska ha hackats.

Efter misslyckandet i presidentvalet meddelar den konservative kandidaten François Fillon att han inte kommer att spela någon framträdande roll i Republikanernas kampanj inför parlamentsvalen i juni. Det beskedet gav Fillon under måndagen – mindre än ett dygn efter att vallokalerna stängt i den första valomgången, uppger TT/SVT.

Efter en stormig partikongress har det högerpopulistiska Alternativ för Tyskland, AfD, utsett toppkandidaterna inför förbundsdagsvalet i september, rapporterar Ekot. Tillsammans med den före detta CDU-politikern Alexander Gauland ska ekonomen Alice Weidel leda AfD i valrörelsen i höst.

Norges högerregering verkar få svårt att sitta kvar efter valet den 11 september, rapporterar Ekot. Om man ska tro opinionsmätningarna kommer socialdemokraten Jonas Gahr Støre bli Norges nästa statsminister.

Den högsta turkiska valmyndigheten YSK avslog under onsdagen oppositionens begäran om att resultatet i söndagens folkomröstning ska ogiltigförklaras, enligt Reuters/SVT.

Om det populistiska partiet Femstjärnerörelsen skulle vinna nästa års italienska parlamentsval lovar det dra landet ut ur Nato, gå emot handelsavtal som TTIP och Ceta, utmana EU:s regler för nationella budgetar, lämna euron, släppa sanktionerna mot Ryssland, erkänna Palestina och att alla amerikanska kärnvapen ska dras bort från Italien, skriver EUobserver som gått igenom partiets utrikespolitiska prioriteringar vilka presenterades på tisdagen. Femstjärnerörelsen som leds av den tidigare komikern Beppe Grillo är för närvarande störst i flera opinionsmätningar.

Det brittiska miljöpartiet föreslår i ett brev till Liberaldemokraterna och socialdemokratiska Labour inför nyvalet 8 juni ett samarbete för att få bort konservativa premiärminister Theresa May från makten och därmed mildra den brittiska brexitlinjen, skriver The Guardian. Enligt en rapport från tankesmedjan Compass från 2015 skulle en sådan allians kunna vinna ytterligare hundra mandat av de 650 i det brittiska underhuset.

Den franska högerextrema presidentkandidaten Marine Le Pen har lovat att ”omedelbart upprätta ett moratorium för all laglig invandring” om hon blir president, skriver Le Parisien.

I Turkiet fortsätter protesterna mot resultatet i söndagens folkomröstning. På tisdagen lämnade parlamentets näst största parti  in en officiell protest med krav på att folkomröstningen ogiltigförklaras, uppger Ekot.

Mitterrand vände opinionen 1981. Pappa Le Pen gjorde sensation 2002. 2017 kan det vara vänsterns Jean-Luc Mélenchon som står för den stora skrällen i Frankrikes fortsatt helt öppna presidentval, skriver TT/SvD.

En knapp majoritet (mellan 51 och 52 procent) kommer att rösta ja till en grundlagsändring i söndagens folkomröstning, enligt två turkiska opinionsundersökningar, skriver TT/SvD.

Nästan hälften av Tysklands förstagångsväljare stödjer landets förbundskansler Angela Merkel, visar en mätning från opinionsinstitutet Forsa. 47 procent av tyskarna mellan 18 och 21 år sympatiserar med Merkel, jämfört med 29 procent för socialdemokraternas förbundskanslerkandidat Martin Schulz. Det rapporterar TT/SvD. Motsvarande siffror för hela den röstberättigade befolkningen är 43 procent för Merkel och 32 procent för Schulz.

EU-kommissionär Frans Timmermans meddelade på tisdagen att han vill göra unionens medborgarinitiativ mer ”tillgängligt och medborgarvänligt”. EU:s medborgarinitiativ är tänkt att ge invånarna i medlemsländerna en möjlighet att uppmana kommissionen att presentera nya lagförslag. Under de fem åren som den möjligheten funnits har över 40 initiativ registrerats och tre har klarat kravet på minst en miljon namnunderskrifter. Av dessa tre har två enligt kommissionen resulterat i konkreta åtgärder. Ett förslag om uppdatering av medborgarinitiativet väntas senare i år.

I en opinionsundersökning inför det franska presidentvalets första omgång är stödet för den vänsterpartistiske kandidaten och EU-parlamentarikern Jean-Luc Mélenchon större än för högerkandidaten François Fillon.

De Gröna fick ett rekordlyft och gjorde sitt bästa val hittills med drygt tolv procent av rösterna medan regeringspartierna, särskilt det populistiska och nationalistiska Sannfinländarna, tappade röster i söndagens finländska kommunalval och föll från tolv till knappt nio procent av rösterna, rapporterar Ekot.

Tjeckerna ska 21-22 oktober rösta fram ett nytt underhus i parlamentet. Det har landets president Miloš Zeman meddelat, rapporterar Český rozhlas. I opinionsundersökningar är det liberala partiet ANO 2011 det populäraste.

Med två och en halv vecka kvar till första omgången av det franska presidentvalet, så sändes igår kväll den första valdebatten nånsin med samtliga presidentkandidater. Debatten dominerades länge av ämnena Europa och arbetskraften. Emmanuel Macron är för fri rörlighet av arbetskraft men anser att svartarbetet måste stoppas, rapporterar Ekot. Marine Le Pen vill att företag som anställer utländsk arbetskraft ska betala högre skatt för dem och varnar för lönedumpning. Åsikterna bland kandidaterna spänner från antikapitalism längst ut på vänsterkanten till nationalism och protektionism längst ut till höger.

Allt fler svenskar är emot kärnkraften och för första gången är nu de som vill avveckla över 50 procent, rapporterar Ekot. Sedan olyckan i Fukushima i Japan 2011 har stödet gått stadigt neråt.

Serbiens premiärminister, den konservative Aleksandar Vučić, ser ut att gå mot en överlägsen seger i söndagens presidentval, uppger SVT. Han får 55 procent av väljarrösterna, enligt en första Ipsos-prognos. Närmaste konkurrenten Saša Janković låg på 16 procent. Oppositionen hade inte lyckats enas kring en enda motkandidat, utan ställde upp med tio olika namn.

Väljarna i Armenien röstade för första gången sedan en ny författning antogs som förvandlade den forna Sovjetrepubliken till en parlamentarisk republik, rapporterar TT/SVT. Den ryskvänlige presidentens parti ser ut att kunna ta hem segern.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov går till attack mot statsminister Stefan Löfven. Lavrov kallar Löfvens oro för rysk inblandning i det kommande riksdagsvalet för barnslig.

– Jag läste igår att den svenska statsministern börjar bli nervös att Ryssland till 100 procent ska lägga sig i valet. Barnsligt rent ut sagt, säger Rysslands utrikesminister till tidningen National Interest, skriver SvD.

Med några dagar kvar till presidentvalet i Serbien står det klart att Ryssland vill stärka sin roll på Balkan genom att backa upp premiärminister Aleksandar Vučićs kandidatur, skriver SvD. Från Putins horisont förväntas Serbien backa Kreml, både retoriskt och med konkreta samarbete.

På onsdagen meddelade den franska tidigare premiärministern Manuel Valls att han kommer att rösta på den socialliberale kandidaten, partioberoende Emmanuel Macron, i presidentvalet och inte på socialdemokraternas kandidat Benoît Hamon. Beskedet riskerar att ytterligare försvaga partiet, uppger Ekot.

Penelope Fillon, hustru till den konservative franske presidentkandidaten François Fillon, har delgivits misstanke om brott, uppger en källa för nyhetsbyrån AFP, rapporterar TT/SVT. Både hon och hennes man har varit föremål för polisutredning efter uppgifter om att han anställt henne som parlamentsassistent, utan att hon utfört något arbete. 

Turkiska medborgare i sex europeiska länder har börjat rösta i en folkomröstning om att ge presidenten mer makt. Runt tre miljoner valberättigade turkar beräknas bo utanför landet.

Det finns fortfarande lite tid kvar för parterna på Nordirland att komma överens om ett nytt styre, uppger Ekot. Det beskedet gav Storbritanniens Nordirlandminister på måndagseftermiddagen. Uttalandet kom efter att tidsfristen för parterna att komma överens på Nordirland löpte ut på måndagen. Enligt AFP ska det handla om "några veckor" som parterna får på sig.

Den EU-orienterade högern verkar ha vunnit parlamentsvalet i Bulgarien. När 90 procent av rösterna räknats hade regeringspartiet Gerb fått 33 procent av rösterna medan socialisterna fick 27 procent, betydligt mindre än vad opinionsmätningar utlovade, rapporterar Yle. Valet sågs som ett linjeval mellan EU och Ryssland eftersom socialisterna förespråkar nära samarbete med Ryssland och att EU-sanktionerna mot landet hävs.

Angela Merkels kristdemokratiska CDU stärkte sin ställning i den lilla delstaten Saarland och fick enligt preliminära siffror 40,7 procent av väljarstödet, en ökning jämfört med valet 2012 då partiet fick 35,2 procent av rösterna, rapporterar SvD. Den främsta utmanaren socialdemokratiska SPD fick 29,6 procent och minskade från 30,6 procent.

Den franske presidentkandidaten och högerkandidaten François Fillon chockade igår de franska tv-tittarna med påståenden om att landets president socialisten François Hollande olovligt styr över ett svart kabinett, skriver Yle. I veckan blev det känt att Fillon utöver misstankarna som gäller förskingring och missbruk av offentliga medel också misstänks för bedrägeri och grov förfalskning.

På söndag är det val i den tyska delstaten Saarland. Val där väcker sällan uppmärksamhet men har nu hamnat mitt i den politiska hetluften. Den så kallade Schulz-effekten, som har fått Socialdemokraternas opinionsstöd att rusa i höjden märks också tydligt i delstaten Saarland. Det skriver Ekot.

Det franska socialistpartiet uppmanar den konservative kandidaten till presidentvalet, Francois Fillon, att dra tillbaka sin kandidatur, uppger Ekot. De ständiga anklagelserna hindrar all sansad debatt om valfrågor under valkampanjen anser partiet och anser att han borde göra som den socialistiske inrikesministern, Bruno Le Roux, som avgick med omedelbar verkan igår, eftersom han är utsatt för en rättslig förundersökning av samma slag som Fillon. I veckan blev det känt att Fillon utöver misstankarna som gäller förskingring och missbruk av offentliga medel också misstänks för bedrägeri och grov förfalskning.

EU-kommissionen registrerade på onsdagen två så kallade medborgarinitiativ som går ut på att skydda EU-medborgares rättigheter när ett land, läs Storbritannien, lämnar EU. Samtidigt avvisades ett tredje där initiativtagarna vill att Storbritanniens EU-utträde ska stoppas. De två godkända initiativen har från och med 27 mars ett år på sig att samla in de en miljon namnunderskrifter som krävs för att kommissionen ska överväga lagstiftning eller andra åtgärder på området.

Det populistiska italienska partiet Femstjärnerörelsen är nu landets klart största efter en uppgång till drygt 32 procent i ny opinionsmätning från Ipsos. Samtidigt har socialdemokratiska PD backat till knappt 27 procent. Högerpartiet Forza Italia och främlingsfientliga Lega Nord ligger båda på drygt 12 procent vardera i väljarstöd. Det rapporterar tidningen Corriere Della Sera. Femstjärnerörelsen vill att Italien lämnar eurosamarbetet.

Nya besvärande uppgifter för den franske presidentkandidaten François Fillon har kommit fram. Bedrägeri och förfalskning till i den pågående förundersökningen om falska anställningar för hans hustru. Samtidigt skriver franska medier om ett möte som François Fillon ska ha organiserat i Ryssland, uppger Ekot.

En klar majoritet av unga mellan 15 och 24 år i Tyskland (87 %), Ungern (79 %), Österrike (77 %), Polen (76 %), Tjeckien (73 %) och Slovakien (70 %) anser att EU-medlemskapet på det stora hela är en bra sak för landet. Det visar en opinionsundersökning gjord på uppdrag av tyska Bertelsmannsstiftelsen.

Den fristående presidentkandidaten Emmanuel Macron var den som övertygade mest i den franska tv-debatten, enligt en opinionsundersökning från Elabe, skriver SvD/TT. 29 procent av dem som såg debatten anser att Macron var den mest övertygande, före vänsterkandidaten Jean-Luc Mélenchon med 20 procent. Den republikanske François Fillon och högerextrema Marine Le Pen hamnade på en delad tredjeplats med 19 procent, efter den nästan tre och en halv timme långa debatten.

I den första opinionsundersökningen sedan Tusk i förra veckan fick förlängt förtroende som Europeiska rådets ordförande mot den polska regeringens vilja tappar nationalkonservativa regeringspartiet Lag och rättvisa stöd. Partiet är dock fortfarande störst med 29 procent men stödet för Tusks liberalkonservativa Medborgarplattformen har ökat med tio procentenheter till 27 procent, rapporterar Polskie Radio.

Efter förra veckans nederländska parlamentsval önskar valvinnande premiärminister Mark Rutte från liberala VVD bilda en koalitionsregering med kristdemokratiska CDA och socialliberala D66, rapporterar NOS. För att få majoritet i parlamentets andra kammare krävs dock stöd från ytterligare ett parti. Rutte utesluter endast nationalistiska Frihetspartiet som möjlig partner.

Frankrikes förre socialdemokratiske premiärminister Manuel Valls kommer att be väljarna att stötta mittenkandidaten Emmanuel Macron i presidentvalet, rapporterar Le Parisien med hänvisning till källor nära Valls.

Strax före parlamentsvalet i Nederländerna sätter högerpopulisten och islamkritikern Geert Wilders den politiska agendan – med oväntat stöd av feminister och HBTQ-aktivister som också ser invandringen som ett hot mot det progressiva samhället och allt som man kämpat så länge för, skriver SvD.

Den polska nationalkonservativa regeringen antog på tisdagen ett lagförslag som ska ge parlamentet större makt att utse domare. KRS, det polska organet som säkrar domstolars och domares oberoende, och landet ombudsman varnar enligt Euractiv för att rättsväsendets oberoende hotas om förslaget blir verklighet.

Efter krismötet inom det franska partiet Republikanerna på måndag kväll ges högerns kandidat François Fillon fortsatt förtroende, skriver Yle.

Den ungerska nationalkonservativa regeringen vill hindra inflytandet för organisationer som förespråkar demokrati och rättsstatlighet, rapporterar Politico. Sådana organisationer väntas bli tvingade att registrera hur mycket pengar de får från utländska källor.

Förra veckans valresultatet i Nordirland innebär att partier som stödjer unionen med Storbritannien för första gången sedan 1921 förlorade sin absoluta majoritet i det nordirländska parlamentet. Nordirlands demokratiska unionistparti DUP som domineras av protestanter fick 28 platser i lokalparlamentet mot 27 för Sinn Féin som har förespråkat ett utträde ur den brittiska unionen, uppger Yle.

Den franska högerns presidentkandidat François Fillons talesperson har tackat för sig, mittenpartiet UDI har dragit tillbaka sitt stöd och nu meddelar också hans kampanjschef, Patrick Stefanini, att han avgår, uppger Ekot.

Den litauiska regeringen vill göra det möjligt att rösta på nätet, uppger The Baltic Times. 2020 skulle systemet kunna tas i bruk.

Geert Wilders nationalistiska Frihetsparti har länge varit störst i den nederländska opinionen men har i den senaste undersökningen och premiärminister Mark Ruttes liberala VVD är populärast. Miljöpartistiska GroenLinks får sitt största stöd någonsin. Parlamentsvalet äger rum 15 mars.

Det är parlamentsval i Nordirland i dag, efter att regeringen kollapsade i januari. Ett viktigt val när Storbritannien närmar sig förhandlingar om Brexit, och Nordirland står utan ett ledarskap, samtidigt som det är en av de regioner som kommer påverkas mest av landets utträde ur unionen, rapporterar Ekot.

François Fillon, de konservativas presidentkandidat i Frankrike, har blivit kallad till förhör av undersökningsdomare till 15 mars. Han kommer dock att fortsätta sin presidentvalskampanj, rapporterar Ekot.

Venedigkommissionen, ett rådgivande organ inom Europarådet, har granskat det demokratiska läget i Turkiet. I en rapport som Süddeutsche Zeitung läst heter det att Turkiet gjort ”en dramatisk tillbakagång i den demokratiska ordningen” och är på väg ”mot att bli en autokrati och en enpersonsregim”.

Det brittiska EU-fientliga partiet Ukips nye ledare Paul Nuttall hade hoppats på att vinna ett viktigt fyllnadsval i arbetarstaden Stoke-on-Trent och på så sätt få en plats i parlamentet, men så blev det inte, skriver SvD. Platsen gick istället till socialdemokratiska Labour.

I Storbritannien har oppositionspartiet, socialdemokratiska Labour, förlorat ett fyllnadsval i Copeland till parlamentet. Det är en förlust som sätter frågetecken kring partiets nye ledare, Jeremy Corbyn. Labour har abonnerat på parlamentsplatsen i Copeland sedan 1924. Men när valdistriktets parlamentsplats nu skulle fyllas på grund av att den förre innehavaren hoppat av politiken, så slogs Labour-kandidaten ut av konservativa Tories, rapporterar Ekot.

Den högerpopulistiske politikern Geert Wilders och Frihetspartiet ställer in alla offentliga framträdanden inför parlamentsvalet 15 mars efter en säkerhetsläcka hos polisen, skriver SvD. Polisen misstänks ha läckt information om Wilders till ett kriminellt gäng.

Den politiske veteranen François Bayrou, som tre gånger tidigare kandiderat till presidentposten, och ledare för mittenpartiet MoDem ger sitt stöd till presidentkandidaten Emmanuel Macron, rapporterar Le Parisien.

I Tyskland går högerpopulistpartiet Alternative für Deutschland AfD bakåt. Partiets popularitet är nu nere på åtta procent. Det är partiets lägsta stöd i opinionen på sju månader, rapporterar Yle.

För första gången på ett årtionde är opinionsstödet för de tyska socialdemokraterna större än för kristdemokraterna, enligt en sondering i Bild. Skillnaden är dock endast en procentenhet: 33 mot 32 procent. Stödet för socialdemokraterna under dess förbundskanslerkandidat Martin Schulz har under den senaste månaden ökat med runt tolv procentenheter.

I det invandringsfientliga partiet, Alternativ för Tyskland, AfD, pågår utrensningar och en uppslitande maktkamp. AfD positionerar sig mot mitten i det tyska partilandskapet med målet att komma in i förbundsdagen vid valet i höst. Enligt nya opinionsmätningar tappar partiet nu väljarstöd och ligger på nio procent, rapporterar SVT. 

Omkring två tredjedelar av franska väljare tycker att det vore bra om Republikanernas skandalomsusade presidentkandidat François Fillon drog tillbaka sin kandidatur, enligt en opinionsundersökning. Det skriver SvD.

En rad internationella mänskligarättighetsorgainsationer kräver i ett brev att EU-kommissionen utlöser ett så kallat artikelsjuförfarande mot Polen för den nationalkonservativa regeringens undergrävande av rättsstatligheten. Artikel sju innebär att ett EU-land kan förlora rösträtten i ministerrådet.

Franska åklagare fortsätter korruptionsutredningen mot Republikanernas presidentkandidat François Fillon. Den senaste tiden har åklagarna genomfört en preliminär utredning och nu har man kommit fram till att fallet inte kan avskrivas, enligt SVT.

Frankrike har varnat utomstående makter, och framförallt Ryssland, från att blanda sig i det franska presidentvalet, rapporterar Yle. Utrikesminister Jean-Marc Ayrault kom med en varning på onsdagen. Om någon utomstående försöker blanda sig i valet får det konsekvenser, sade han.

Om två och en halv månad ska det stå klart vem som blir Frankrikes nya president. Nu visar en färsk undersökning den kandidat som får störst stöd av alla i opinionen ändå ligger pyrt till. Nationella frontens ledare, Marine Le Pen, kommer nämligen få det svårt i en andra valomgång – oavsett om hon ställs mot François Fillon eller Emanuel Macron, enligt SVT.

Den franske konservative presidentkandidaten François Fillon har parlamentsgruppens fulla stöd, enligt Fillons talesperson, skriver SvD.

En majoritet i åtta av tio EU-länder håller med i påståendet att all invandring från huvudsakligen muslimska länder borde stoppas, visar en opinionsundersökning från institutet Chatham House. Högst motstånd mot invandring finns i Polen, Österrike, Ungern och Belgien. I genomsnitt vill 55 procent av de tillfrågade i de tio länderna stoppa muslimsk invandring. Äldre män med lägre utbildning boende på landsbygden stödjer ett immigrationsstopp i något högre grad än andra.

Den franska underrättelsetjänsten DGSE ska enligt veckotidningen Le Canard Enchaîné varnat för cyberattacker i samband med vårens presidentval. Attackerna ska vara till stöd för högerextrema Marine Le Pen. Frågan ska diskuteras i regeringen dit alla partier bjudits in, Le Pens Nationella fronten har dock tackat nej till inbjudan.

I en opinionsundersökning för The Herald skulle 43 procent av skottarna stödja självständighet från Storbritannien medan 45 procent vill vara kvar, tio procent är osäkra. Det är en ökning för självständighetsförespråkarna jämfört med tidigare undersökningar.

Svårigheterna för den franska presidentkandidaten François Fillon fortsätter. Efter anklagelser om fiktiva anställningar, kommer idag nya uppgifter om att hans hustru ska ha fått ett stort avgångsvederlag från den franska regeringen, rapporterar Ekot.

Stödet för en ny folkomröstning om medlemskapet i EU växer, skriver Aftonbladet. Fyra av tio vill göra om den. Om en sådan folkomröstning skulle komma till stånd skulle dock 58 procent rösta för att Sverige ska fortsätta vara medlem medan 25 procent vill lämna.

Det franska presidentvalet verkar bli en rysare – även för Ryssland – som hoppas på en Putinvänlig president. Ryska medier försöker nu svartmåla mittenkandidaten Emmanuel Macron, skriver SvD.

Högerpartiets kandidat till presidentvalet, François Fillon, ber om ursäkt till franska folket efter avslöjandet om att han ska ha gett fiktiva löner till familjemedlemmar, rapporterar Ekot. Han säger sig dock inte hoppa av den pågående valkampanjen.

För första gången sedan åtminstone senaste tyska parlamentsvalet 2013 är socialdemokratiska SPD det största partiet i en opinionsundersökning. Partiet skulle få 31 procent av rösterna mot förbundskansler Angela Merkels kristdemokrater på 30 procent. I september ska tyskarna rösta fram ett nytt parlament.

Nationella frontens presidentkandidat Marine Le Pen höll under söndagen sitt första presidentvalskampanjstal, där hon presenterade partiets valplattform. Le Pen utvecklade innehållet i det program på 144 punkter som presenterades i går, rapporterar Ekot.

Den franske högerkandidaten till presidentposten François Fillon utsätts för allt starkare påtryckningar att hoppa av kampanjen, skriver SvD.

Den tidigare talmannen i EU-parlamentet, Martin Schulz, skulle få 50 procent av rösterna om det vore direktval till ny förbundskansler i Tyskland, rapporterar ARD. Angela Merkel skulle få 34 procent. Schulz popularitet har agerat draglok för sitt socialdemokratiska SPD-parti inför höstens parlamentsval och ökat dess opinionsstöd med åtta procentenheter från den senaste mätningen till 28 procent Merkels kristdemokratiska CDU/CSU är dock fortfarande störst på 34 procent. 

Allt fler röster i det franska högerpartiet Republikanerna kräver att deras presidentkandidat François Fillon ska dra sig ur striden, sedan skandalen kring hans hustrus anställningar fått opinionssiffrorna att dala, skriver SvD.

Den obundne centerpolitikern Emmanuel Macron har överraskande seglat upp som favorit i det franska presidentvalet i vår. Enligt en ny opinionsmätning skulle den förre ekonomiministern Macron nå den andra och avgörande omgången tillsammans med ytterhögerkandidaten Marine Le Pen. Macron skulle vinna den andra omgången den 7 maj med 65 procent av rösterna, rapporterar Yle.

Mediauppgifter talar nu om att den lön som den franske konservative kandidaten till presidentvalet, Francois Fillons fru och hans barn har fått ur offentliga medel uppgår till motsvarande totalt 900 000 kronor. Partiet Republikanerna börjar nu prata om en "plan b", om den pågående polisutredningen skulle visa att han gjort sig skyldig till lagbrott, rapporterar Ekot.

Det franska satiriska veckomagasinet Le Canard Enchainé uppger att Fillon skaffade sin hustru och två av sina barn jobb som genererade inkomster på motsvarande 9,4 miljoner kronor, skriver SvD/TT. Fillon har hotat att hoppa av sin kandidatur i den pågående franska presidentvalskampanjen om han fälls.

Vänsterpolitikern Benoît Hamon segrade i söndagens avgörande primärvalsomgång för att ta fram vänstermittens kandidat till årets franska presidentval. Han slog tidigare premiärminister Manuel Valls med knapp 60 procent av rösterna. 

Anhängare till Donald Trump ska låtsas vara fransmän på internet, och försöka influera franska väljare att rösta på Marine Le Pen i presidentvalet i vår, skriver SvD.

Turerna kring presidentkandidaten François Fillon och hans hustru fortsätter. Nu har hans advokat lämnat över ett antal dokument till utredarna. Dokumenten ska visa att hustrun inte bara lyfte lön utan verkligen jobbade som hans assistent, rapporterar SvD.

Den nytillträdde bulgariske presidenten Rumen Radev har utlyst nyval till 26 mars, rapporterar Euractiv. Till dess leds landet av en övergångsregeringen.

EU-parlamentets tidigare talman Martin Schulz blir de tyska socialdemokraternas förbundskanslerkandidat i höstens parlamentsval. Schulz har liknande popularitetssiffror som sittande förbundskansler, kristdemokraten Angela Merkel.

Den borgerlige franske presidentkandidaten François Fillon anklagas för att ha betalat sin fru för fiktivt arbete ur parlamentets kassa, enligt uppgifter i Le Canard Enchaîné. Sammanlagt uppges det vara frågan om en halv miljon euro.

Inför mars månads nederländska parlamentsval har den liberale premiärministern Mark Rutte skrivit ett brev ”till alla nederländare” som bedöms ligga väldigt nära nationalistiska Frihetspartiets retorik.

”Jag förstår mycket väl att människor tänker: att om ni avvisar vårt land så fundamentalt skulle jag hellre vilja att ni lämnade det. Den känslan har jag med. Uppför dig normalt eller stick”, skriver han bland annat.

Vänsterradikale Benoît Hamon och tidigare socialdemokratiske premiärminister Manuel Valls fick flest röster i helgens franska primärval för att få fram vänsterblockets presidentkandidat. På söndag äger nästa och avgörande omgång rum mellan de två kandidaterna. Presidentvalet äger rum i april-maj.

Det turkiska parlamentet har slutgiltigt godkänt ändringen i grundlagen som ger president Recep Tayyip Erdogan kraftigt ökad makt, enligt SvD.

Nordirland går till nyval i mars. Detta sedan den överenskomna maktdelningen mellan de tidigare hårt stridande falangerna havererade i förra veckan. Nu riskerar de gamla motsättningarna att väckas till liv igen, rapporterar Ekot.

I mars ska nederländarna välja nytt parlamentet. I opinionsundersökningar är EU-fientliga och nationalistiska Frihetspartiet lett av Geert Wilders störst. Men nuvarande premiärminister, liberalen Mark Rutte, utesluter en koalition med Frihetspartiet.

– Chansen att vi kommer samarbeta med dem är inte 0,1. Chansen är 0, sade Rutte i en intervju med Buitehof på söndagen.

Den socialdemokratiske tidigare ekonomiministern Arnaud Montebourg anses ha vunnit Frankrikes första tv-sända debatt inför primärvalet, skriver SvD. Han har konkurrens av sex andra personer, fem män och en kvinna, om att bli vänsterns presidentkandidat i det franska valet i år.

En sondering bland närmare tre tusen tyska företagsgrupper visar att knappt en tiondel är allvarligt oroade för konsekvenserna av att Storbritannien lämnar EU. Nästan en fjärdedel räknar tvärtom med att ökade vinster, rapporterar Financial Times. 

På tisdagen kastade sig den före detta städerskan Susanne Neumann in i den viktiga ledarstriden i det tyska socialdemokratiska partiet, skriver SVT. Hon kräver nytt ledarskap och skapar återigen rubriker.

Slovakiens premiärminister socialdemokraten Robert Fico vädjade på måndagen till andra EU-länder att sluta med folkomröstningar i inrikes frågor som kan hota EU och euron. ”Jag ber EU:s ledare att sluta med äventyr som de brittiska och italienska omröstningarna…”, sade Fico enligt nyhetsbyrån Reuters.  Samtidigt pågår en namninsamling i Slovakien för en folkomröstning om att landet ska lämna EU och Nato.

Drygt tre av fem skottar vill enligt en opinionsundersökning i The Herald inte rösta om självständighet från Storbritannien en gång till.

Hela 81 partier har registrerats för att delta i det nederländska parlamentsvalet 15 mars nästa år, enligt landet valmyndighet. Det är det högsta antalet någonsin.

I Polens huvudstad Warszawa har protester i och kring parlamentsbyggnaden nu pågått i nära en vecka. En grupp ledamöter från oppositionen befinner sig inne i parlamentets plenisal och säger att de tänker stanna tills alla deras krav på bland är mötta, krav på bland annat en ny budgetomröstning som ersätter den som ägde rum under stort tumult i fredags kväll, rapporterar Ekot.  

Den oberoende presidentkandidaten och tidigare socialdemokratiske ekonomiministern Emmanuel Macron är med 35 procent av stödet i en opinionsundersökning den populäraste politikern i Frankrike. 

Den tidigare polske fackföreningsledaren och presidenten Lech Wałęsa uppmanar EU att ta i med hårdhandskarna mot den nationalkonservativa regeringens politik med bland annat inskränkningar för rättsväsendet och media.

– Om man tillhör en klubb men inte passar kastas man ut. Att förlora rösträtten [i EU:s ministerråd] är för lite. De måste kasta ut oss, sade Wałęsa i en intervju med Politico.

EU-fientliga och nationalistiska Frihetspartiet är in för nästa års parlamentsval det populäraste partiet i opinionen. Partiet skulle få 36 av de 150 platserna i andra kammaren i parlamentet, motsvarande 24 procent.

Andelen som anser att valutasamarbetet är något bra har under det senaste året minskat från 61 till 56 procent i de 19 euroländerna, visar den senaste Eurobarometern. Minst är stödet bland cyprioter och italienare med runt 40 procent.

Makedoniens styrande konservativa parti och oppositionen har båda utropat sig till vinnare i valet, som är tänkt att lösa en två år lång djup politisk kris. När rösterna från 85 procent av vallokalerna är räknade hade socialdemokratiska SDSM 52 platser i parlamentet och det konservativa partiet 51, skriver TT-AFP.

I söndagens parlamentsval i Rumänien vann det socialdemokratiska partiet en klar seger – ett drygt år efter att samma parti tvingades lämna regeringsmakten efter en katastrofal nattklubbsbrand där över 60 människor dog.

Socialdemokraterna ser inte ut att få egen majoritet och vem som ska leda den nya regeringen är fortfarande oklart, rapporterar Ekot. 

Manuel Valls avgick i veckan som premiärminister med sikte på att bli Frankrikes president. Men enligt en opinionsmätning skulle han inte få tillräckligt med stöd, endast 13 procent, för att ta sig till andra rundan, skriver SvD.

Frankrikes socialdemokratiske premiärminister Manuel Valls väntas enligt AFP under måndagskvällen meddela att han ställer upp i nästa års franska presidentval. I januari ska landets socialdemokratiska parti PS rösta fram sin kandidat inför valet i april-maj.

Europeiska rådets ordförande Donald Tusk skickade på söndagskvällen ett gratulationsmeddelande till den nyvalde österrikiske gröne och proeuropeiske presidenten Alexander Van der Bellen. Han segrade över högerpopulisten Norberg Hofer med de preliminära siffrorna 51,7 mot 48,3 procent.

Den franske socialdemokratiske presidenten François Hollande meddelade på torsdagskvällen att han inte ställer upp i nästa års presidentval. 

Konservativa Ny demokrati skulle få 32 procent om det vore val i Grekland i dag. Det vänsterpartistiska regeringspartiet Syriza har tappat rejält i opinionen och skulle endast få 16 procents stöd, skriver Kathimerini.

Björn Söder (SD) säger att han inte tycker demokratin i Polen är i fara. I en debatt med Birgitta Ohlsson (L), tar sverigedemokraten den polska regeringens styrning av public service i försvar.

– Men man måste förstå att det kanske behövs en omdaning av systemet, och det kanske behövs även här i Sverige, sade han i P1-morgon.

En majoritet av ryssarna vill förbättra relationen med väst. För ett år sedan ville bara hälften av ryssarna förbättra politiska, ekonomiska och kulturella relationer med väst. I år är det 72 procent, visar en ny opinionsundersökning från det oberoende Levadainstitutet i Moskva, rapporterar Ekot.

Bruno Kahl, chef för tyska underrättelsetjänsten BND, varnar i en intervju med Süddeutsche Zeitung för att Ryssland kan komma att försöka påverka nästa års förbundsdagsval på samma sätt som man gjorde med det amerikanska presidentvalet. 

Den franska högerns presidentkandidat François Fillon skulle enkelt vinna mot högerpopulistiska Nationella Frontens kandidat Marine Le Pen om det vore val i dag. Det visar en opinionsmätning från Harris, enligt Reuters.

Det blir François Fillon som kandiderar för den franska högern i nästa års presidentval. Under söndagens avgörande omgång i primärvalen, där för första gången alla fransmän kunde rösta, vann Fillon övertygande med två tredjedelar av rösterna över Alain Juppé.

Den franske socialdemokratiske premiärministern Manuel Valls kommer inom några dagar att meddela huruvida han kandiderar i nästa års presidentval. Det säger han i en intervju med Le Journal du dimanche. 

François Fillon fick överraskande flest röster i söndagens första omgång för att utse den franska högerns kandidat till nästa års presidentval. Med 44 procent av rösterna går han tillsammans med Alain Juppé vidare till den avgörande omgången nu på söndag, skriver Le Monde. Den förre presidenten Nicolas Sarkozy slogs ut. Omröstningen var för första gången öppen för allmänheten.

Flera opinionsmätningar den senaste tiden visar att Dansk Folkeparti har tappat ungefär var tredje väljare sedan i september. I Altingets senaste mätning stannade det på drygt 14 procent, enligt Ekot. Den främsta orsaken antas vara en skandal där partiet är inblandat. Under hösten har danska medier avslöjat omfattande svindel med EU-pengar bland partiets EU-parlamentariker.

Den 4 december folkomröstar italienarna om flera tillägg till författningen som ska göra det lättare att styra landet. Socialdemokratiske premiärminister Matteo Renzi upprepade på torsdagen sitt tidigare löfte att avgå om det blir ett nej, rapporterar The Guardian. En överväldigande andel opinionsundersökningar inför omröstningen visar på ett svagt övertag för nejsidan.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel kommer på söndag att tillkännage om hon avser att ställa upp för en fjärde mandatperiod i nästa års val, enligt källor inom hennes partis, CDU:s, verkställande utskott, skriver SvD. 

Den tidigare franske ekonomiministern i den socialdemokratiska regeringen, Emmanuel Macron meddelade på onsdagen att han ställer upp i nästa års presidentval. Han kommer att kandidera som oberoende. I våras bildade Macron rörelsen En Marche ! som enligt honom varken ligger till höger eller vänster på den politiska skalan.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel ställer upp för en fjärde mandatperiod i nästa års val, avslöjar partikollegan Norbert Röttgen i en CNN-intervju.

Efter att det stod klart att socialdemokraten Rumen Radev vunnit helgens bulgariska presidentval beslutade den konservative premiärministern Bojko Borisov att avgå.

Den proryske kandidaten Igor Dodon väntas utses till vinnare i presidentvalet i Moldavien, skriver SvD. 

Den tidigare franske ekonomiministern Emmanuel Macron kommer enligt uppgifter i fransk media att ställa upp i nästa års presidentval. Han blir i sådana fall den förste socialdemokratiske politikerna att meddela sin kandidatur, officiellt ska detta ske innan 10 december. I början av nästa år ska de franska socialdemokraterna utse sin kandidat. ■

Efter en omröstning på måndagen står det klart att EU-parlamentarikern Yannick Jadot blir miljöpartiet EELV:s kandidat i nästa års franska presidentval, skriver Le Monde. Sedan tidigare är även Nationella frontens ledare och EU-parlamentarikern Marine Le Pen med i kampen. >>>

Den tidigare befälhavaren för flygvapnet, socialisten Rumen Radev fick knappt 25 procent av rösterna i det bulgariska presidentvalets första omgång, enligt vallokalsutfrågningar. Parlamentets talman Tsetska Tsatjeva var förhandsfavorit, men hon fick drygt 23 procent och fick nöja sig med andra plats. Tsatjeva anses vara väst- och EU-orienterad medan socialisten Radev förespråkar varmare relationer med Ryssland. De möts i den andra, avgörande valomgången 13 november, skriver Yle. >>>

Populariteten för Dansk Folkeparti rasar, visar en ny opinionsmätning som ger partiet 15,8 procent jämfört med de 21,2 procenten i det senaste folketingsvalet. Översatt till valresultat skulle de senaste partisiffrorna betyda en möjlig valseger för vänstern, rapporterar TT. >>>

52 procent av de tillfrågade polackerna i en opinionsundersökning anser att landet är på väg åt fel håll, rapporterar Polskie Radio. >>>

Självständighetspartiet blir största parti i Island, visar siffror efter lördagens val till alltinget. Piratpartiet, som innan valet spåddes som de stora vinnarna, ser inte ut att få nog med stöd för att bilda regering tillsammans med sina allierade, skriver SvD. >>>

I en opinionsundersökning genomförd på uppdrag av Financial Times svarar en femtedel av de tillfrågade från andra EU-länder som bor i Storbritannien att de avser lämna landet inom två år. Ytterligare två av fem överväger att göra det. >>>

Endast fyra procent av de tillfrågade fransmännen i en stor opinionsundersökning är nöjda med president François Hollandes insatser, skriver Le Monde. >>>

I den andra omgången i parlamentsvalet i Litauen vann Bonde- och miljöpartiet LPGU stort. Partiet fick 54 av de 141 platserna i parlamentet. Tidigare hade partiet bara ett enda mandat. Valet blev en brakförlust för Socialdemokraterna och landets nuvarande socialdemokratiske premiärminister Algirdas Butkekevicius. Socialdemokraterna fick bara 17 platser i parlamentet, men valets första omgång gav redan en förvarning om den kommande förlusten. Det rapporterar Yle. >>>

Montenegros regerande parti DPS, med Milo Djukanovic i spetsen, var det parti som tog hem flest röster i söndagens val. Det socialistiska partiet lyckades dock inte säkra en egen majoritet, uppger opinionsundersökare, och premiärministern blir tvungen att hitta en koalitionslösning för att sitta kvar vid makten, skriver SVT. >>>

En opinionsundersökning i Bild ger kristdemokratiska CDU/CSU 29,5 procent av väljarstödet vilket är första gången en siffra under 30 procent uppmätts. >>>

Ungerns EU-kommissionär Tibor Navracsics säger i en intervju att han i söndagens ungerska folkomröstning röstade nej till EU:s omfördelning av asylsökande. EU-kommissionen och dess kommissionärer är ansvariga för omfördelningen. Enligt EU-fördraget ska kommissionärerna "avhålla sig från varje handling som är oförenlig med deras skyldigheter eller utförandet av deras uppgifter”. ■

Tre opinionsundersökningar visar att det tyska nationalistiska AfD tappar något i opinionen och får mellan 12 och 15 procent. Det framgår inte om minskningen är statistiskt säkerställd. ■

För första gången på 20 år har två oppositionskandidater fått en plats i Vitrysslands parlament, uppger valkommissionen, trots att alla röster ännu inte är räknade, rapporterar Ekot. >>>

Inför dumavalet försöker den politiska oppositionen göra sin röst hörd. Men folks ointresse och ett lågt valdeltagande bäddar för ett dåligt resultat, rapporterar Yle. >>>

Högerkonservativa HDZ ser ut att vinna söndagens nyval i Kroatien. Men inte heller den här gången får HDZ egen majoritet i parlamentet och det finns risk för samma scenario som efter valet i fjol, skriver Yle. >>>

Söndagens val i Vitryssland fördöms av oppositionen som en fars. Utgången väntas bli den vanliga: parlamentet fylls av lojala anhängare till diktatorn och president Aleksandr Lukasjenko, rapporterar SVT/TT. >>>

Frankrikes president François Hollande har inte någon chans om han ställer upp i presidentvalet nästa år. Enligt en ny opinionsmätning skulle Hollande inte ens nå en andra valomgång eftersom högst 15 procent av väljarna skulle rösta på honom. Det skriver Yle. >>>

En fjärdedel av alla britter har funderat på lämna Storbritannien efter Brexit, folkomröstningsbeslutet att landet ska lämna EU. Funderingarna är vanligast bland unga i åldrarna 18-34 år. Det visar en färsk undersökning som BBC Radio låtit göra, skriver SvD. >>>

Över fyra av fem greker anser att landet är på väg i fel riktning, enligt en opinionsundersökning. 17,5 procent av de tillfrågade uppger att de skulle rösta på regeringspartiet Syriza om det vore val i dag, skriver Kathimerini. >>>

Enligt en färsk opinionsundersökning skulle ett nyval i Spanien återigen ge ett splittrat parlament med oklara majoriteter, skriver Financial Times. >>>

49 respektive 48 procent av de tillfrågade britterna och svenskarna säger sig vara ledsna för att Storbritannien lämnar EU. Endast sex procent av ryssarna hyser samma känsla. Det skriver Financial Times. >>>

Spaniens tillförordnade premiärminister Mariano Rajoy varnar för att det kan hållas ett andra nyval i landet eftersom Socialistpartiet vägrar att stödja hans försök att bilda en koalitionsregering, skriver SvD. >>>

Inte sedan 2009 har stödet för det brittiska konservativa Tory-partiet varit högre än nu. Samtidigt är stödet för socialdemokratiska Labour det lägsta sedan 2010. I en färsk opinionsundersökning får Tory 43 procent och Labour 27 procent. Nationalistiska Ukip får 13 procent och Liberaldemokraterna 8 procent. ■

Ledaren för det brittiska oppositionella socialdemokratiska Labourpartiet, Jeremy Corbyn, skulle få 54 procent av stödet bland partiets medlemmar i en omröstning om partiledarskapet. Utmanarna Angela Eagel och Owen Smith ligger långt efter på 21 respektive 15 procent av stödet. ■

Om det vore parlamentsval i Österrike i dag skulle nationalistiska FPÖ bli klart störst med 35 procent av stödet. Det visar en färsk opinionsundersökning. I det senaste valet fick partiet drygt 20 procent av rösterna. I oktober ska österrikarna välja ny president där FPÖ har en av de två kandidaterna. >>>

En Gallupundersökning genomförd i början av juli visar att 61 procent av bulgarerna skulle rösta för att landet blir kvar i EU. En liknande undersökning i juni gav andelen 67 procent, skriver Novinite. >>>

Populistiska Femstjärnerörelsen har i den senaste opinionsundersökningen gått om premiärminister Matteo Renzis socialdemokratiska PD som Italiens populäraste parti, rapporterar Euractive. >>>

Andelen danskar som innan den brittiska folkomröstningen om EU-medlemskapet förespråkade att Danmark bör vara kvar i EU var 60 procent. Efter omröstningen ökade stödet till 70 procent. Samtidigt minskade andelen som önskar se en liknande folkomröstning i Danmark från 40 till 32 procent, rapporterar Avisen. >>>

En opinionsundersökning från Ipsos MORI/BBC visar att fem procent av dem som röstade för att Storbritannien ska lämna EU en vecka efter omröstningen ångrar sitt val. Av dem som röstade för att Storbritannien ska vara kvar ångrar sig två procent. >>>

Om fransmännen i dag skulle få ta ställning till huruvida landet bör vara kvar i EU skulle 53 procent rösta för att stanna medan 31 procent vill lämna. 16 procent är osäkra, enligt en opinionsundersökning i Le Parisien.

Om det skulle hållas en ny svensk folkomröstning om ett EU-medlemskap i dag skulle 52 procent rösta ja och 31 procent rösta nej, enligt undersökningen som TNS Sifo gjort för SVT:s räkning. >>>

Den nybildade vänsterkoalitionen Unidos Podemos skulle bli näst största parti i Spanien, visar landets viktigaste opinionsundersökning. Störst skulle konservativa PP bli. 26 juni hålls nyval i Spanien efter att ingen regering kunnat bildas efter fjolårets ordinarie parlamentsval.

Allt fler danskar vill liksom britterna ta ställning till fortsatt EU-medlemskap. 42 procent vill hålla folkomröstning medan 38 procent anser det vara en dålig idé. Om en sådan omröstning ägde rum i dag skulle 44 procent rösta för fortsatt medlemskap medan 37 vill att Danmark lämnar EU.

Enligt två opinionsundersökningar, en på nätet och en via telefon, skulle 52 procent av britterna rösta för att lämna EU medan 48 procent vill vara kvar.

För första gången uppgår det samlade stödet för de tre tyska regeringspartierna till mindre än 50 procent. De socialdemokratiska och kristdemokratiska partierna får i en opinionsundersökning stöd av 49 procent av de tillfrågade.

En opinionsundersökning visar att det polska nationalkonservativa regeringspartiet Lag och rättvisa skulle stödjas av 39 procent om det vore val i dag. Det är 1,5 procentenheter högre än i parlamentsvalet i höstas.

Söndagens cypriotiska parlamentsval hade det näst lägsta valdeltagandet någonsin. Största parti blev president Nikos Anastasiades konservativa DISY. Samtidigt kom för första gången högerextrema ELAM in, ett parti som sägs ha kopplingar till grekiska nynazistiska Gyllene gryning.

Stödet på hemmaplan för att Storbritannien ska lämna EU ligger på 39 procent, medan de som vill förbli i unionen landar på 47 procent. Antalet osäkra i undersökningen – som genomförts på traditionellt vis via telefonintervjuer med ett slumpmässigt urval – var 14 procent.

34 procent av tyskarna tycker att islam är en del av landet. Det är en tydlig minskning jämfört med 2010 då 49 procent ansåg det.

64 procent av tyskarna i en opinionsundersökning är emot att att förbundskansler Angela Merkel stannar kvar ytterligare en mandatperiod efter parlamentsvalet nästa år.

Inför nästa månads nyval i Spanien har vänsterpartierna Podemos och IU gått samman på en gemensam lista.

En sondering bland brittiska handelskammarens medlemmar visar att skillnaden mellan förespråkarna och motståndarna till fortsatt EU-medlemskap minskar. 54 procent av de 2 200 tillfrågade affärsmännen vill vara kvar medan 37 procent hellre lämnar.

Det spanska vänsterpartiet Podemos har tappat runt fyra procentenheter i opinionen till knappt 18 procent jämfört med parlamentsvalet i december. Bland annat liberala Ciudadanos har däremot stärkts.

Sedan parlamentet misslyckats rösta fram en regeringen efter decembervalen har den spanske kungen utlyst nyval till 26 juni.

Hälften av svenskarna vill avveckla kärnkraften, och frågan blir alltmer en tydlig höger-vänster-fråga.

För första gången sedan mätningarna startat får socialdemokratiska SPD under 20 procent av de folkliga stödet.

Om ett år ska fransmännen välja ny president. I en opinionsundersökning säger fler än fyra av fem att sittande president François Hollande inte bör ställa upp i det valet.

56 procent av tyskarna anser att EU:s flyktingavtal med Turkiet är dåligt.

66 procent av de tillfrågade tyskarna i en opinionsundersökning vill att regeringen slopar Schengen och återgår till nationella gränser. Närmare hälften anser att Tyskland inte kan ta emot fler flyktingar.

71 procent av de tillfrågade i en opinionsundersökning säger sig vara mot de reformer av den franska arbetsmarknaden som regeringen lagt fram.

Regeringen beslutade på onsdagen att Sverige under 2016 ska skicka valobservatörer till Georgien, Makedonien, Moldavien, Montenegro, Ukraina, Vitryssland, Serbien samt Bosnien och Hercegovina. Det svenska deltagande sker inom ramen för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europas, OSSE:s, valobservationsinsatser. ■

Stödet i Storbritannien för att lämna EU har en liten ledning med två procentenheter över dem som vill vara kvar i unionen, enligt en opinionsmätning från ICM.

38 procent av de tillfrågade i en opinionsundersökning ställer sig bakom det nationalkonservativa regeringspartiet Lag och rättvisa. Närmaste utmanare är nyliberala Nowoczesna på 13 procent.

Enligt en opinionsundersökning i Frankrike vill 53 procent av de tillfrågade att landet ska få rösta om fortsatt EU-medlemskap. Vid en sådan omröstning skulle 44 procent rösta för att vara kvar medan 33 procent för att lämna EU.

Om EU inte lyckas hitta en gemensam lösning på flyktingkrisen anser 56 procent av tyskarna att landets EU-avgift ska i framtiden ska minskas.

Opinionsstödet för att Rysslands president Vladimir Putin ska ställa upp för en ny mandatperiod är det största på fyra år, enligt en undersökning från det statliga institutet Vtsiom.

Stödet för den tyska förbundskanslern Angela Merkel har under den senaste månaden stigit med åtta procentenheter till 54 procent.

Det ser ut att bli tufft för Irlands premiärminister Enda Kenny att bilda regering, sedan hans högerparti Fine Gael och koalitionspartnern Labour misslyckats med att få majoritet i valet.

Fler än fyra av fem polacker säger sig vara glad att landet är med i EU, enligt en färsk opinionsundersökning.

En opinionsundersökning visar att stödet för den sittande franske presidenten François Hollande är så svagt att denne inte skulle ta sig vidare från presidentvalets första omgång om det skulle äga rum i dag. Tvåa skulle i stället Marine Le Pen bli med 27 procent av rösterna.

EU och USA manar myndigheterna i Makedonien att senarelägga nyvalet från april till juni bland annat på grund av hot mot väljare i det politiskt splittrade landet.

79 procent av de tillfrågade i en EU-omfattande opinionsundersökning anser att den fria rörligheten inom unionen för både människor och varor är mycket viktig och bör skyddas.

29 procent av 700 tillfrågade tyska och brittiska företag skulle minska sin kapacitet i eller helt lämna Storbritannien om landet röstade för att lämna EU.

41,8 procents väljarstöd får Piratpartiet på Island i en opinionsundersökning. Partiet bildades för drygt två år sedan och om ett år går landet till val.

Det italienska parlamentet har beslutat att genomföra en omfattande opinionsundersökning om vad italienarna anser om EU i syfte att få reda på hur samarbetet bör fortskrida.

Runt 2 000 polacker protesterade på lördagen i Warszawa mot invandring. Endast fyra procent av polacker anser att landet bör ta emot invandrare.

Andelen fransmän som anser att högerextrema Nationella fronten utgör en fara mot demokratin har ökat från 54 till 56 procent på två år trots att partiet skördar allt större valframgångar.

Stödet för den tyska förbundskanslern Angela Merkel har nått den lägsta nivån på fyra år. Innan flyktingkrisen stödde tre av fyra henne, nu är andelen knappt häften.

Opinionsundersökningar visar att stödet för det högerpopulistiska partiet ligger runt 16-17 procent.

Om det hade varit val i dag skulle det EU- och invandringskritiska Alternative für Deutschland få 13 procent av rösterna, den högsta noteringen sedan partiet bildades 2013.

Ledamöterna i det makedoniska parlamentet röstade på måndagen för att den 24 februari upplösa detsamma inför det val som ska hållas i april.

Det konservativa partiet Ny demokrati (ND) är för första gången på ett år större än regerande vänsterpartiet Syriza i två grekiska opinionsmätningar.

I en opinionsundersökning från förra veckan skulle det populistiska EU- och invandringskritiska nederländska partiet PVV få 41 av 150 mandat i parlamentet om det vore val nu. Det motsvarar 27 procent och är den högsta opinionsnoteringen för partiet.

62 procent av tillfrågade brittiska ekonomichefer vill att landet ska vara kvar i EU, en minskning i stödet med över tio procentenheter jämfört med för ett halvår sedan visar en opinionsundersökning.

Det regerande högerpartiet Partido Popular får flest röster i spanska parlamentsvalet. Men det ser ut att bli svårt att kunna bilda regering.

Det spanska politiska landskapet förändras helt med nya uppstickarpartier och att rekordmånga väljare är osäkra in i det sista.

EU-kommissionen registrerade på måndagen ett medborgarinitiativ som kräver att Artikel 7 i EU-fördraget används för att sätta press på Ungern där initiativtagarna menar att grundläggande rättigheter satts på spel. Om initiativet får in minst en miljon namnunderskrifter måste kommissionen ta ställning till om man vill gå vidare med begäran.

Inför det spanska parlamentsvalet i mitten av december får regerande konservativa PP, socialdemokratiska PSOE och liberala Ciudadanos ungefär lika stort stöd i en färsk opinionsundersökning.

Det franska högerextrema partiet Nationella frontens ledare Marine Le Pen skulle få flest röster om den första omgången i presidentvalet hade hållits i dag.

Enligt en opinionsundersökning skulle 52 procent av britterna rösta ja till att lämna EU medan 48 procent vill vara kvar.

Det konservativa partiet HDZ fick 59 av de 151 platserna efter söndagens kroatiska parlamentsval. Det socialdemokratiska regeringspartiet SDP fick 56 platser. Oklara majoritetsförhållanden kan få regeringsbildandet att dra ut på tiden. ■

Med 50 dagar kvar till det spanska parlamentsvalet ser liberala Ciudadanos ut att bli de traditionella maktpartierna socialdemokratiska PSOE och konservativa PP:s största rival.

Den bulgariska vice premiärministern tillika inrikesministern Rumjana Batjvarova meddelar att antalet felaktigheter vid lokalvalen i år fördubblats sedan förra lokalvalen. Förekomsten av röstköp och en cyberattack mot valkommissionens hemsidan på valdagen kommer att utredas vidare.

Partiet Nya Azerbajdzjan vann 70 av de 125 platserna i parlamentet, övriga gick till regeringstrogna partier. OSSE kunde på grund av regeringsrestriktioner inte övervaka valet.

Riksdagsledamoten Margareta Cederfelt (M) leder både den svenska och den internationella delegationen av valobservatörer i Turkiet. Deras uppgift är att kontrollera att parlamentsvalet på söndag genomförs på ett korrekt och öppet sätt. ■

Den tyska förbundskanslern Angela Merkels kristdemokratiska CDU/CSU får stöd av 37 procent i en färsk opinionsundersökning, den lägsta siffran på 2,5 år.