Lissabonstrategin går till höger

Barroso menade att den ursprungliga strategin har varit allt för omfattande och därför tappat fokus på tillväxt och arbete. Vid sitt tal var han irriterad på, som han sa, att medlemsstaterna har släpat bena efter sig när det gällt att genomföra de förändringar man trots allt kommit överens om.

Skapa ett gynnsamt företagsklimat

I förslaget till en reviderad Lissabonstrategi ligger betoning på att underlätta för företagen särskilt de små och medelstora. Man vill skapa ett gynnsamt företagsklimat genom att öppna och konkurrensutsatta marknader inom och utom EU samt genom att förenkla EU-lagstiftningen och den nationella lagstiftningen. Här hoppas man på flera nya direktiv när det gäller tjänster, reglerad yrkesutövning, energi, offentlig upphandling och finansiella tjänster. Kommissionen betonar att man vill se en balanserad kemikalieförordning som tar hänsyn till företagens konkurrenskraft. Barroso vill också att varje medlemsland utser en ansvarig Lissabonminister som kan driva processen framåt.

För att få fler människor i sysselsättning vill kommissionen satsa på att minska ungdomsarbetslösheten (europeiska ungdomsinitiativet) och , som man säger, modernisera de sociala trygghetssystemen. Vidare vill man öka flexibilitet på arbetsmarknaden genom att ta bort hindren för arbetskraftens rörlighet och förbättra utbildning och kompetens. (Se kommissionens handlingsprogram i punktform längre ner i artikeln)

Risk för sociala motsättningar

Jan Andersson, vice ordförande i Europaparlamentets utskott för sysselsättning och sociala frågor, uttalade sig vid mötet och riktade kritik mot Barroso och kommissionen.-Jag är inte kritisk till vad som står i kommissionens förslag. Problemet är vad som inte står med. menade Jan Andersson. Den väsentliga balansen mellan tillväxt, hög social standard och en god miljö finns inte med i kommissionens förslag. Det är ett misstag från kommissionens sida. Det är viktigt för tillväxten att vi har goda sociala villkor i EU-länderna och att vi arbetar för en långsiktigt hållbar utveckling. Gör vi inte det får vi ingen ökad tillväxt, utan bara ökade motsättningar, menade Jan Andersson.

Bra med färre mål för jobb och tillväxt

- Det är utomordentligt bra att Baroso och EU-kommissionen koncentrerar sig på färre mål, men satsar hårdare för att uppnå dem. De mål som EU-regeringar satte upp i Lisabon 2000 var alldeles för höga och orealistiska, kommenterade den moderate europaparlamentarikern Anna Ibrisagic.



- Kommissionen har valt att satsa på mål som mest främjar jobb och tillväxt. Men för att detta skall lyckas måste även de enskilda medlemsstaterna satsa hårt på samma mål. Då kan det inte bli tal om sådan politik som Sveriges nuvarande regering för, med så mycket krångel och så många hinder för företagandet att det inte lönar sig varken att arbeta eller att anställa, menade Ibrisagic.

Stympad Lissabonstrategi

-Det är en stympad Lissabonstrategi som idag föreslås av kommissionen eftersom förslaget knappt nämner miljö och sociala frågor, sa Lena Ek (c) efteråt i en kommentar. Ek är helt nyligen utsedd till liberala parlamentsgruppens taleskvinna i frågor som rör Lissabonstrategin. -En hållbar utveckling är grunden för all tillväxt. Det är därför ytterst oroväckande att kommissionen inte verkar se detta sammanhang. En miljödriven tillväxt skapar stora möjligheter för EU:s näringsliv. I stället för att dra ned miljöambitionerna bör EU satsa på att bli världsledande på miljöteknik, menade Ek.

Medlemsländerna måste ha mycket större frihet

Lars Wohlin från junilistan var orolig för kostnaderna för Lissabonprocessen. Kommer skatterna att höjas för att få fart på processen? Vore det inte bättre att skära i utgifterna istället, frågade han sig. Vidare ansåg han att medlemsländerna måste ha mycket större frihet att experimentera själva med politiken. Om något land vill ha 50 timmars arbetsvecka bör de få det, sa han bland annat.



Kommissionens förslag till handlingsprogram:

Hur man ska göra EU mer attraktivt att investera och arbeta i;

• Vi måste fullfölja den inre marknaden på områden som har en potential för verklig tillväxt och nya arbetstillfällen och där konkurrensen omedelbart kommer konsumenterna till godo (en balanserad uppgörelse om tjänster, reglerad yrkesutövning, energi, offentlig upphandling och finansiella tjänster, en balanserad uppgörelse om REACH, det nya regelverket om kemiska ämnen, som tar hänsyn till följderna för konkurrenskraft, innovation samt små och medelstora företag).

• Vi måste försäkra oss om öppna och konkurrensutsatta marknader inom och utom EU genom att omfördela statsstöden till sektorer med hög tillväxtpotential, skapa ett gynnsamt företagsklimat för de små och medelstora företagen, skapa tillgång till marknader utanför EU samt förenkla EU-lagstiftningen och den nationell lagstiftningen.

• Vi måste förbättra regelverket på europeisk och nationell nivå för att minska bördan när det gäller administrativa kostnader.

• Vi måste utvidga och förbättra den europeiska infrastrukturen.

• Vi måste fortsätta att verka för ett gemenskapspatent och göra framsteg när det gäller en konsoliderad bas för företagsbeskattning.

Kunskap och innovation för tillväxt

• Uppnå målet att forskning och utveckling ska utgöra 3 % av BNP.

• Främja utnyttjandet av informations- och kommunikationsteknik.

• Främja utvecklingen av innovationsnätverk som ska sammanlänka regionala centrum, universitet och företag.

• Stimulera europeiska tekniska initiativ genom offentliga och privata partnerskap.

• Främja miljövänliga innovationer som är energisnåla och ger mindre skadliga utsläpp.

• Medverka till en bred europeisk industribas genom att främja offentliga och privata partnerskap.

• Kommissionen föreslår att det inrättas ett europeiskt institut för teknik som ska locka de bästa begåvningarna, idéerna och företagen till EU.

Att skapa fler och bättre arbetstillfällen

• Få fler människor i sysselsättning genom insatser för att minska ungdomsarbetslösheten (europeiska ungdomsinitiativet) och modernisera de sociala trygghetssystemen.

• Öka möjligheterna till anpassning för arbetstagare och företag och flexibilitet på arbetsmarknaden genom att ta bort hindren för arbetskraftens rörlighet

• Investera mer i mänskligt kapital genom förbättrad utbildning och kompetens genom en reformering av EU:s struktur- och sammanhållningsfonder.

Partnerskap: Ansvaret för övergripande politiska områden som sysselsättning, makroekonomi och strukturella reformer delas av unionen och medlemsstaterna och därför behövs det ett partnerskap. Handlingsprogrammet gör en klar åtskillnad mellan insatser i medlemsstaterna och på EU-nivå. Med utgångspunkt i erfarenheterna av programmet för den inre marknaden kartlägger man ansvarsområden, ställer upp tidsfrister och mäter framsteg. Regeringarna bör utse en särskild ”Lissabonperson” som ska ha hand om genomförandet.

Programmet förenklar rapporteringsmekanismerna. Det kommer – efter omfattande samråd – att utarbetas ett enda nationellt handlingsprogram och en enda nationell genomföranderapport.

Ambitioner kostar: EU kommer bara att kunna leverera på målsättningar för investeringar och social sammanhållning om medlemsstaterna är beredda att ge EU en budget som svarar mot dess viktigaste ekonomiska och sociala prioriteringar och gemensamma åtaganden.