Debatt: Debatt: EU blir öppnare med nya konstitutionen

Föreställ dig en klass på trettio personer som ska komma överens om vart de ska åka på klassresa. Några vill åka till fjällen, andra på sol- och badresa. Det krävs många timmar av långa samtal, heta diskussioner och livliga debatter innan de kan enas som vart resan ska gå.

När EU:s regeringar i oktober förra året slutligen enades om en ny konstitution för Europa hade regeringsrepresentanter, riksdagsledamöter, fackliga representanter, ungdomsrepresentanter och andra intresserade diskuterat i flera år för att komma överens. Självklart är inte allt helt perfekt. Men det är en bra början på en resa som kan förbättra EU.

Europaparlamentet har sagt ja till konstitutionen. Nu är det upp till varje medlemsstat att säga ja eller nej till den. Om konstitutionen antas av alla och får träda i kraft innebär det nya och positiva möjligheter för unionen.

Nu blir det tydligare och enklare

Det nya är framför allt att vi medborgare får ett samlat dokument lika stort som en pocketbok med 448 artiklar där det står vad EU får och inte får göra. Detta istället för dagens situation med en massa fördrag ihoplappade till en enda röra. Vem som bestämmer vad inom EU blir tydligare och lite enklare att förstå. Detta är en stor och viktig demokratireform för EU.

Mitt emellan

Många är rädda för att EU genom konstitutionen kommer att ta ifrån medlemsländerna makt och att EU därför ska bli en superstat á la USA. Detta samtidigt som andra är arga för att konstitutionen inte är tillräckligt långtgående i sin beskrivning av hur ett federalt Europa ska kunna skapas. Förslaget till ny konstitution är just någonting mitt emellan detta. I fördraget slås tydligt fast att EU bara har befogenheter inom områden som har tilldelats unionen. De områden som inte tilldelats unionen hör till medlemsländerna. Också detta är viktigt ur demokratisynpunkt för att tydliggöra för oss medborgare om vem som har rätt, och skyldighet, att göra vad.

Stoppa slavhaneln

De största sakpolitiska förändringarna med den nya konstitutionen hittar vi inom utrikespolitiken, internationell krishantering och det rättsliga området. Det är bra och viktiga förändringar, både för Europa som gemenskap och för omvärlden. Vi vill aldrig mer se hur EU står handfallet när kriser som den i Kosovo blir ett faktum.

Vi vill heller inte se hur allt för lite görs för att stoppa den gränsöverskridande slavhandel som tynger Europa. En handel som varje år förstör liv och släcker drömmar och framtidstro för tusentals kvinnor och barn. Vi måste lösa dessa frågor på ett effektivt sätt. Om det kräver mer överstatliga beslut så ska vi ta fler överstatliga beslut. Huvudsaken är att vi löser problemen, inte i vilka demokratiska konstellationer vi tar besluten som till exempel ska stoppa slavhandeln.

Gemensam politisk själ

Ytterligare en viktig förändring är att konstitutionen slår fast att EU ska ansluta sig till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Det görs i konstitutionens andra del som just handlar om de grundläggande rättigheterna. Detta är en viktig del i byggandet av ett politiskt EU med en gemensam värdegrund. EU:s historia har på många sätt enbart handlat om ekonomi och marknad. I och med konstitutionen tas ännu ett steg i riktningen av att skapa en gemensam politisk själ i EU.

Ett annat Europa

Som unga socialdemokrater hoppas vi att konstitutionen ska träda i kraft för att möjliggöra ett annat Europa. Tillsammans med många stora socialdemokratiska ungdomsorganisationer i Europa, som till exempel italienska Sinistra Giovanile och grekiska PASOK Youth, kommer vi att arbeta för att konstitutionen antas av alla länder. Konstitutionen i sig själv är en viktig del i skapandet av ett nytt Europa, men dess främsta fördel är att den öppnar dörren för ytterligare viktiga förändringar.

Skamlig jordbrukspolitik

Självklart är vi mycket kritiska, och missnöjda, med vissa delar av konstitutionen. Framför allt gäller det frågan om EU:s förkastliga jordbrukspolitik. Inom ramen för denna jordbrukspolitik går idag halva EU:s budget till att förstöra så väl för natur, människor och samhälle både i och utanför Europa. Förändringar av detta är en nödvändighet och att konstitutionen inte tillräckligt tar upp det är en skam för vår union.

Vi unga socialdemokrater vill ha ett samarbete som strävar efter ekonomisk, social och ekologisk balans. Vi vill se ett Europa som präglas av gemenskap och solidaritet. Ett EU där vi löser de reella problemen tillsammans och vågar anta de nya utmaningarna.

Svensk offentlighetsprincip vinner gehör

Den Europeiska unionen präglas tyvärr fortfarande av alltför krånglig byråkrati. Den företräds av alltför många medelålders herrar i strikta kostymer som åker i mörka, välpolerade bilar och har möten bakom stängda dörrar. Det måste ändras. Bland de organisatoriska förändringarna i förslaget till ny konstitution slås fast att EU ska bli mer öppet. Den offentlighetsprincip som är starkt förankrad här i Sverige vinner gehör i hela unionen. Det är bra, men vi kräver mer. EU måste till fullo öppna sig och anta en liknande offentlighetsprincip som den vi har i Sverige.

Frihet, jämlikhet och solidaritet

Vi unga socialdemokrater kommer alltid att föra kampen mot ungdomsarbetslösheten, mot miljöförstörningen och mot den ojämlikhet som råder mellan kvinnor och män. Här hemma i Sverige och i EU. Socialdemokratins grundläggande värderingar om frihet, jämlikhet och solidaritet gäller likväl hemma i Västerås och Oskarshamn som i Bryssel och Warszawa. Den ser inga gränser.

Vi får inte glömma att framtidens Europa formas av oss tillsammans och att det är vi som avgör om EU:s resa ska gå mot marknadsliberalismens karga klippor eller mot en välkomnande plats där välfärden blomstrar.

Isabelle Sannestedt är ledamot i SSU:s förbundsstyrelse och är där ansvarig för Europapolitik

Laila Naraghi är också ledamot i SSU:s förbundsstyrelse och sitter i byrån för ECOSY som är en europeisk samorganisation för socialdemokratiska ungdomsförbund