Debatt: Det handlar om värderingar och principer

I augusti 1941 satt den italienske motståndsmannen Altero Spinelli i en

fängelsecell på Ventoteneön utanför Neapel och skrev om nationalstaternas död. Dokumentet, som kom att kallas Ventotenemanifestet, smugglades sedan ut på cigarettpapper till Schweiz för att därifrån spridas över Europa.

Spinelli pläderade utifrån en djup pacifistisk övertygelse för ett federalt europeiskt samarbete med gemensamma spelregler och ett nära utbyte inom ekonomiska, politiska och militära spörsmål. Målet var ett enat Europa utan nationalstater där krig aldrig mer skulle vara möjligt.

Spinelli blev senare i livet EG-kommissionär och därefter Europaparlamentariker. Han skrev då ett förslag till en europeisk författning som antogs av Europaparlamentet som ett förslag 1984. Sedan dess har Europaparlamentet varit pådrivande i arbetet för en europeisk författning.

Det handlar om värderingar och principer

Kampen för en gemensam europeisk författning är inte bara en akademisk fråga utan har att göra med EU:s demokratiska väsen. Det handlar om att skapa en enhetlig text, kortfattad och begriplig, som på ett tydligt och tillgängligt sätt redogör för den europeiska unionens värderingar och principer, om syftet med samarbetet, om de medborgerliga rättigheterna, hur EU styrs, samt om makt- och kompetensfördelningen mellan de olika institutionerna.

Folkpartiet var i Sverige det första parti att plädera för en författning på EU-nivå. Vi såg det då som nu som ett viktigt - om än inte det enda - steg mot ett mer medborgarvänligt EU.

Fördraget togs fram i öppenhet och diskussion

Den 13 juni 2003 överlämnade det europeiska konventet en text till en europeisk konstitution till EU:s regeringschefer. Konventet hade arbetat i ett och ett halvt år med att diskutera hur EU skulle styras, vad som skulle göras och hur. Visst svävade Spinellis ande över sammanträdeslokalerna.

Aldrig någonsin har ett fördrag tagits fram på detta sätt. I öppen och förutsättningslös diskussion, med representanter från 28 länders regeringar och parlament, och med en offentlighet som brukar vara EU-apparaten främmande.

Naturligtvis kunde konventet ha arbetat ännu öppnare men med tanke på att EU:s fördrag brukar tas fram efter sena nattmanglingar med skamlöst kohandlande bakom ett toppmötes stängda dörrar, så är konventets arbetsmetod en enorm framgång.

Ett stort steg framåt

Nu blev förslaget, som modifierades något av statscheferna, kanske inte precis vad Spinelli drömde om. Det är inte en kort och koncis text som inleds med Vi, Europas folk..

Men det är ett stort steg framåt. Författningsförslaget kan om det antas lägga grunden för ett mer öppet, välfungerande, demokratiskt och effektivt beslutsfattande. Bara det att ha en gemensam ganska lättbegriplig text är ett stort steg framåt. Texten ersätter alla tidigare fördrag och bakgrundstexter och gör därmed EU-projektet mer tillgängligt och förståligt.

Spelreglerna blir tydligare. Medborgaren sätts i centrum genom stadgan om grundläggande rättigheter och demokratin stärks genom att det parlamentariska inflytandet stärks, såväl Europaparlamentet som de nationella parlamenten.

Exempelvis flyttar den förhatliga jordbrukspolitiken ut till Europaparlamentet där den kan granskas och reformeras mycket lättare än med den nuvarande ordningen där jordbrukspolitiken, halva EU:s budget, görs upp bakom stängda dörrar i ministerrådet. Subsidiaritetsprincipen stärks och öppenheten ökar.

En kompromiss mellan 28 länder

Naturligtvis är inte texten perfekt, den är ju trots allt resultatet av en kompromiss mellan 28 länder. Men den är ett viktigt steg framåt och lägger grunden för ett bättre fungerande europeiskt samarbetet som snart kommer att bestå av 30-talet stater. Därför är det bara att hoppas att konstitutionen antas i alla länder, också i EU-skeptiska Sverige.

Cecilia Malmström (fp) Europaparlamentariker.