Debatt: (s): Ta chansen att ändra EU:s budget

Många värjer sig mot budgetfrågorna i EU. När jag i Sverige berättar att EUs budget går med stora överskott som återbetalas till medlemsstaterna, att utgifterna ligger klart under den maxgräns på 1 % av BNP som Sverige slogs för 2005, och att nivån har sjunkit genom åren, blir jag nästan inte trodd. Folk ser också tvivlande ut när jag berättar att jordbruksstödet faller som andel av budgeten och snart inte längre är det största utgiftsområdet.



Mer offensivt agerande

Nu måste vi överge denna beröringsskräck, och offensivt diskutera ytterligare förändringar av EUs långtidsbudget.



När regeringarna 2005 varken kunde finna någon hållbar lösning på EUs inkomster eller utgifter, enades man istället om en halvtidsöversyn av långtidsbudgeten mitt i sjuårsperioden 2007-2013. EU- kommissionens första inspel i denna debatt, ett "issue paper", går igenom de svåra frågorna och inbjuder till "open consultation". Därmed har medborgarna sin chans att skapa förändringstryck underifrån. Se länk nedan.

Felaktigheter i dagens budget

Det finns en möjlighet att nå resultat, för nu tycks alltfler inse:

•att man inte kan ha hårt låsta budgettak i sju år, utan att kunna göra förändringar under perioden. I år verkar t o m ministerrådet, som annars brukar vara mest orörligt, inse problemet. Man har nämligen misslyckats med finansieringen av två stora projekt - satellitsystemet Galileo och forskningsinstitutet EIT - som många regeringar vill ha och där pengarna i budgeten inte räcker. Detsamma gäller två avgörande utrikespolitiska områden - Palestina och Kosovo - där det också saknas pengar;

•att det är orimligt att ha ett avgiftssystem som bygger på att ett land - Storbritannien - har en jättelik avgiftsrabatt, inte som en följd av någon genomtänkt princip, utan bara därför att Margaret Thatcher en gång i världen dängde handväskan i bordet och hotade lämna EU. Följden har blivit en avgiftsmodell som är ett ogenomträngligt sammelsurium av olika intäktskällor, undantag, rabatter, rabatter på rabatten och extradusörer för att hålla de missnöjda lugna och britterna kvar i unionen;

• att nivån på jordbruksstöden måste ner. Till och med franske presidenten Sarkozy har signalerat beredvillighet att ifrågasätta jordbruksstöden, även om han slänger in en massa andra orimliga villkor. Och det går att förändra. Politiken har redan lagts om från produktionssubventioner till mer av miljöstöd och landsbygdsutveckling. Och stöden har bantats som andel av EUs budget.

Regeringen passiv

Regeringen har signalerat att man tänker ta seriöst på frågan, men samtidigt säger Cecilia Malmström att det kan bli svårt att ändra på siffrorna i innevarande långtidsbudget. Jag menar tvärtom - det vore orimligt att låta felaktigheterna rulla på ända fram t o m 2013.



Tänkbart handlingsprogram

Jag skulle vilja lägga fram ett enkelt handlingsprogram:

- slåss för en rak, rättvis och långsiktigt hållbar avgift till EU baserad på medlemsländernas ekonomiska styrka;

- behåll budgettaken på dagens nivå;

- korta långtidsbudgetperioden till fem år (bl a för att följa parlamentets och kommissionens mandatperioder);

- inför en flexibilitetsmodell som ger möjlighet att göra omprioriteringar år från år, utan att spräcka de totala budgettaken;

- gör en rejäl omfördelning av resurser, huvudsakligen från jordbruksstöd till främst fem områden:

1. en offensiv klimatpolitik - forskning och utveckling, investeringar i förnyelsebara energikällor mm;

2. en aktiv utrikes-, säkerhets- och biståndspolitik, på kort sikt främst med inriktning på ett rejält EU-ansvar för stabiliteten på Balkan och i Mellanöstern, och för utvecklingen i känsliga gränsområden som Östersjön och Medelhavet;

3. insatser för att få fart på Lissabonprocessen, genom ökade investeringar i livslångt lärande, integrationsprojekt mm, och genom att fortsätta vrida strukturfonderna, infrastruktursatsningarna och forskningen mot mer avgörande strategiska projekt;

4. en långsiktig satsning på demokratiutveckling, twinningprojekt, information och kommunikation i linje med Margot Wallströms tankar;

5. en kraftfull - och inte särskilt dyr - gemensam insats mot grov gränsöverskridande brottslighet typ knark- och människosmuggling, terrorism, trafficking, ekonomisk brottslighet etc.



Göran Färm

EU-parlamentariker (s)