Strid kring finansiering av EU:s satelliter

EU vill bygga upp ett system med trettio satelliter, kallat Galileoprojektet, som ska kunna användas kommersiellt, civilt och militärt. Med den senaste spetsteknologin kommer precisionen och tillgängligheten att vara mycket högre jämfört med det amerikanska GPS-systemet.

Fattas 22 miljarder

EU-länderna räknar med stora samhällsekonomiska vinster. Frågan är bara hur uppbyggnaden av systemet ska betalas. EU har tidigare avsatt drygt nio miljarder kronor. Men sedan en privat industrigrupp som skulle sköta uppbyggnaden hoppat av behövs ytterligare 22 miljarder kronor. Det är pengar som inte finns i budgeten för teknik och forskning. Däremot finns outnyttjade anslag i jordbruksbudgeten som EU-kommissionen menar kan användas.

Problemet för många medlemsstater är att de redan räknat med att få tillbaka delar av jordbruksanslagen som en slags återbäring av medlemsavgiften. För svensk del kan det röra sig om 680 miljoner kronor för en sjuårsperiod.

— Sverige är tydligt tveksam till EU-kommissionens förslag, säger en regeringstjänsteman med god insyn i projektet. Det skulle till och med i praktiken kunna ses som en höjning av medlemsavgiften.

Uppgörelse före årsskiftet

När transportministrarna träffades idag bestämde de sig för att fortsätta arbetet och nå en överenskommelse före årsskiftet. Innan dess måste frågan upp på finansministrarnas bord för att lösa budgetfrågan. På sätt och vis borde Sverige och andra länder vara nöjda med att pengar flyttas från jordbruksbudgeten till teknik och forskning. Inte minst borde det ha ett stort symboliskt värde för de som länge slagits för att minska jordbruksbudgeten. Men så enkelt är det inte.

— Det här visar att det finns luft i jordbruksbudgeten. Någon nedskärning blir det ju inte frågan om, säger en källa inom finansdepartementet. Den svenska kritiken delas också av Tyskland, Storbritannien, Danmark och Nederländerna. Från fransk sida ser man dock inget problem.

Om motståndet till kommissionens förslag står sig kommer EU att få omprioritera inom teknik och forskningsbudgeten vilket kan betyda att andra redan beslutade projekt får stryka på foten.

En annan tvistefråga som visserligen inte har samma dignitet rör hur den offentliga upphandlingen ska skötas. Med andra ord hur miljarderna ska fördelas inom den europeiska rymdindustrin. Här finns det starka nationella ekonomiska intressen. Inte minst Frankrike som har EU:s största rymdindustri väntar sig att få sin del av kakan.

Det är oklart om EU:s finansministrar formellt kommer att ta upp Galileo när de träffas om en vecka.