Sverige prioriterar fem områden inför EU-ordförandeskap

Även om det är långt kvar till hösten 2009 då Sverige ska vara ordförande för EU arbetar regeringen sedan en tid tillbaka med förberedelserna. Som ett led i planering försöker man samköra med Frankrike och Tjeckien som har ordförandeskapet närmast före Sverige. Ett gemensamt program mellan de tre länderna kommer att arbetas fram till juni nästa år.

— Det är visserligen välkänt att vi på vissa punkter har andra uppfattningar än Frankrike inte minst när det gäller Turkiets framtida EU-medlemskap. Men det finns också gemensamma intressen. Exempelvis vill även Frankrike driva klimat och miljöfrågorna och bekämpningen av gränsöverskridande brottslighet. Med Tjeckien har vi gemensamma intressen i EU:s utvidgning och reformeringen av EU:s budget, sade EU-minister Cecilia Malmström (fp).

Stora delar av dagordningen för det svenska ordförandeskapet består av ärvda frågor som fortfarande väntar på en lösning eller ligger i en längre process. Dit hör inte minst miljö- och utvidgningsfrågor. Trots det tror Malmström att Sverige kommer att kunna sätta sin speciella prägel på EU:s politik.

Ett dussintal ministerrådsmöten och närmare 150 EU-möten på lägre nivå är planerade. Den svenska kostnaden för halvåret förväntas blir 890 miljoner kronor.

— Det är något mindre än vad det finska ordförandeskapet kostade förra året, sade Malmström.

Händelserikt ordförandeskap

Hösten 2009 kan bli en ovanligt händelserik period i EU på gott och ont eftersom flera viktiga händelser inträffar samtidigt. Ett nytt europaparlament väljs månaden innan Sverige tar över och en ny EU-kommission kommer därefter att utses. Ministerrådet nominerar kommissionärerna och europaparlamentet väljer. Den minnesgode kommer ihåg dragkampen mellan parlamentet och EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso när den nuvarande kommissionen skulle utses och hur parlamentet tvingade en italiensk kandidat att avgå innan han ens tillträtt. Det finns en risk att det svenska ordförandeskapet försvåras av att EU-kommissionen i skarven mellan gamla och nya kommissionärer inte fungerar fullt ut.

Högst prioriterad fråga

Sverige kan få en betydelsefull roll i de slutförhandlingar som sannolikt ska föregå det globala klimatmötet i Köpenhamn senhösten 2009. Om allt går vägen ska ett nytt Kyotoavtal antas. Miljön är regeringens högst prioriterade EU-fråga och utgången av dessa förhandlingar kan få en inrikespolitisk betydelse vid riksdagsvalet året därpå.

Nya mål för tillväxt och sysselsättning

Tillväxt och jobb är en annat område där regeringen väntas vara drivande. Den så kallade Lissabonprocessen löper ut på våren 2010. Ambitionen var, när beslutet togs i Lissabon 2000, att EU inom tio år skulle vara världens bästa ekonomi med hög tillväxt och sysselsättning, hållbara miljölösningar och god utbildningsnivå. EU har kommit en bit på vägen men kommer inte att nå de uppställda målen i tid. Lissabonprocessen ersätts därför sannolikt med en ny process. Här ser regeringen som sin uppgift att dra ner på antalet delmål.

— Den interna diskussionen har bara börjat. Vi har inte tänkt färdigt men det blir något som är smalare och vassar än Lissabonprocessen, menade Malmström.

En annan ekonomisk fråga gäller halvtidsöversynen av EU:s budget 2009. Vad regeringen vill är dock oklart och EU-ministern gav inga konkreta besked.

Även ländernas införlivning av tjänstedirektivet, utveckling av den inre marknaden och utvärdering av arbetet med att minska företagens administrativa bördor kommer att beröras.

Brottsbekämpning

Polissamarbete och bekämpning av gränsöverskridande brottslighet är regeringens tredje prioritering. Här hoppas man på hjälp från det nya fördraget som enligt plan ska gälla från 2009. Med fördraget, om det har antagits, förväntar sig regeringen en snabbare beslutsprocess med möjlighet att anta flera angelägna reformer. Det stora så kallade Haagprogrammet för polissamarbete går ut 2009 och ska ersättas med nytt. Samma sak gäller EU:s handlingsplan mot narkotika. De här områdena ses nu över av justitiedepartementet.

Fördjupat Östersjösamarbete

Sverige har sedan tidigare varit drivande i Östersjösamarbetet och vill ta tillfället iakt att fördjupa det ytterligare under sitt ordförandeskap. Det faktum att nästan alla länder runt Östersjön, utom Ryssland, är EU-medlemmar ger möjlighet till en mer sammanhållen strategi för miljö, och tillväxt.

— Vi har fått en positiv respons från de andra länderna runt Östersjön, sade Malmström. Även EU:s grannskapspolitik med Ryssland, Vitryssland och Ukraina kommer att beröras i sammanhanget.

Möjligheter inom utvidgningen och utrikespolitiken

Det är möjligt att medlemskapsförhandlingarna med Kroatien befinner sig i ett slutskede. Något som kan kräva ett svenskt engagemang. Det gäller även övriga Balkan som högst sannolikt har fortsatt behov av politiskt och ekonomiskt stöd på sin väg mot normalisering och framtida EU-medlemskap. Att Turkiet ska ha sin beskärda del av EU:s uppmärksamhet tas som självklart och dess framtida EU-medlemskap är dessutom sedan tidigare en svensk hjärtefråga.

Även om det nya fördraget med en ny permanent ordförande och utrikesminister (Den Höge Representanten) kommer att ta bort mycket av den politiska glansen som hittills ansetts omgärda ett ordförandeland och dess regering, så finns det ett viktigt moment där Sverige kan spela en roll enligt EU-ministern.

— Arbetsformerna för utrikespolitiken ska fastställas. Här har Sverige stor möjlighet att påverka. Vi håller redan nu på att ta fram förslag för det, säger Malmström.