Tvist om överskottspengar i förhandlingar om EU-budget

Om allt går efter planerna ska EU:s budget för 2008 bli klar senare idag. I praktiken är man överens om det mesta av nästa års utbetalningar, kostnader som väntas uppgå till 1100 miljarder kronor.

I marginalen finns dock några frågor som delar å ena sidan länderna i ministerrådet och å andra sidan europaparlamentet och ministerrådet.

Strid om satellitprojektet Galileo

En fråga är hur EU ska finansiera uppbyggnaden av satellitprojektet Galileo. Från början var det meningen att EU skulle satsa en mindre del och att näringslivet skulle stå för det mesta. Men sedan de tilltänkta företagen inte kunde komma överens sinsemellan hamnade fråga i knät på EU-ländernas finansministrar. Ministerrådet och Europaparlamentet vill gärna ha Galileo men frågan är hur det ska finansieras.

I ministerrådet finns en blockerande minoritet EU-länder däribland Sverige, som vill ta pengarna från ett och samma budgetområde dit bland annat forskning hör. Majoriteten och EU-kommissionen vill däremot ta pengar från olika ställen inte minst från jordbruksbudgeten, som på grund av höga världsmarknadspriser på jordbruksprodukter, ligger på plus. Bara i år väntas överskottet bli över fem miljarder kronor i huvudsak beroende på de höga priserna.

Överskottspengar eller reserv

Tvisten mellan länderna är delvis av budgetprincipiell natur men i slutändan handlar det om pengar. De kan kallas för överskottspengar eller reserv beroende på vilket perspektiv man har. I EU:s budget skiljer man på vad som faktiskt ska betalas ut och vad länderna lovat betala. Ländernas utbetalningar ligger sammantaget alltid över vad som i slutändan går åt. Med andra ord blir det pengar över varje år. Överskottet vill länderna, som ser det som ett lån till EU, oftast ha tillbaka medan europaparlamentet vill använda dem. Parlamentets poäng är att man inte begär mer än vad länderna ytterst har lovat.

Kosovo och Palestina

Ett annat tvisteområde är utrikes- och säkerhetspolitiken. Här går konfliktlinjen mellan ministerrådet och europaparlamentet. Konkret har parlamentet lite att säga till om när det gäller den förda politiken. Däremot bestämmer man över pengarna.

Denna omständighet, som på ett sätt kan tyckas märklig, ger parlamentet ett inflytande som tvingar ministerrådet till förhandlingsbordet. Konkret vill parlamentet tillföra politiken för Kosovo och Palestina nya medel från överskottspengarna medan medlemsstaterna vill nöja sig med en omfördelning inom utrikes- och säkerhetsbudgeten. Ministerrådet har inte sagt hur omfördelningen ska ske och i parlamentet finns en oro för att det kan gå utöver andra angelägna projekt i tredje världen.