Socialdemokrater anklagas för federalism

Junilistan presenterade idag sin tredje bok om hur svenska ledamöter röstat i vissa frågor i europaparlamentet. Av sammanlagt över 3000 omröstningar med namnupprop 2005–2007 har partiet valt ut 228 omröstningar. Det rör områden som jordbruk- och fiskeripolitik, rättsfrågor, vissa budget- och EMU-frågor. Viktiga områden som inre marknad (exempelvis tjänstedirektivet) och miljö och klimat finns inte med i undersökningen.

I en tabell över beslut som junilistan klassar som överstatliga eller federalistiska hamnar Inger Segelström (s) och Jan Andersson (s) i topp och över sextio procent av deras röstningar listas som federalistiska. De övriga tre socialdemokraterna hamnar på mellan 41-51 procent. Borgerliga ledamöterna ligger i mitten av undersökningen mellan 35-45 procent och vänstern och miljöpartiet hamnar mellan 7-15 procent. Junilistans två ledamöter Nils Lundgren och Hélène Goudin placeras i botten av samma tabell med noll procent.

Vill skapa debatt

Syftet med boken är att väcka den svenska opinionen för en debatt om vad de svenska ledamöterna gör i parlamentet.

— Vi vill ta hem EU-frågorna till Sverige och skapa debatt. Boken visar att de borgerliga och socialdemokraterna talar med kluven tunga. Andersson och Segelström har inget mandat från sina väljare. Svenska folket vill inte ha mer överstatlighet, sade partiledaren Nils Lundgren när han presenterade boken.

De utpekade socialdemokraterna ställer sig frågande till påståenden att de skulle vara federalister. Både Jan Andersson och Inger Segelström, som ännu inte läst boken, menar att de för samma politik i europaparlamentet som socialdemokraterna för i riksdagen.

— Jag är för mer överstatlighet än Nils Lundgren inte minst när det gäller arbetsmiljö och arbetsrätt. Men jämfört med andra i den stora socialdemokratiska parlamentsgruppen kan jag knappast kallas federalist, säger Jan Andersson.

Inger Segelström menar det är en fråga om vilken politik som ska gälla i EU.

— Eftersom vi vill ha en socialdemokratisk politik i EU måste vi rösta och ta ställning annars överlåter vi beslutet till någon annan och oftast konservativ politik. Det vill inte det svenska folket, säger Inger Segelström.

Junilistan också för överstatlighet

Nils lundgren förklarar att junilistan alltid först ställer sig frågan om ett beslut ska tas i EU eller av medlemsstaterna själva. Sådant är junilistans mandat. Då spelar det mindre roll hur behjärtansvärd frågan är.

Junilistan är dock inga principiella motståndare till överstatliga beslut utan förordar den sortens beslut för inre marknaden och miljöfrågor.

Hade undersökningen rört samtliga beslut som parlamentet tagit med namnupprop skulle junilistans ledamöter hamnat betydligt högre upp i bokens tabeller.

— Vi röstar ja i hälften av parlamentets beslut och nej i fyra av tio fall och vid ett av tio tillfällen avstår vi att rösta. Det är en missuppfattning av vi bara röstar nej eller avstår, säger Nils Lundgren.

Jan Andersson vänder sig emot att undersökningen inte omfattar beslut om miljö och inre marknaden.

— Det visar vilken partsinlaga det är frågan om, säger han.

Definition av överstatlighet

Överstatlighet har i boken definierats som stöd för förslag om ökad beslutsmakt för EU, överföring av olika politikområden, mer pengar till EU med mera, eller nej till ändringsförslag av mellanstatlig karaktär.

Boken ”Med kluven tunga 3” är skriven av junilistans kanslichef i europaparlamentet Jan Å Johansson.