EU fick ansvarsfrihet trots miljardsvinn

Med röstsiffrorna 582 för och 77 emot godkände europaparlamentet på tisdagen EU:s budget för 2006 och gav EU-kommissionen ansvarsfrihet. Godkännandet sker trots att EU:s egna revisorer tidigare påpekat omfattande brister i 2006 års budget i synnerhet när det gäller strukturfonderna.

Till strukturfonderna räknas olika stöd till fattigare regioner, sysselsättnings- och socialpolitik, landsbygdsutveckling och fiskeripolitik. Syftet med strukturfonderna är att minska ekonomiska skillnader mellan olika regioner i EU.

35 miljarder kronor felaktigt utbetalda

Efter en stickprovsgranskning räknar revisorerna med att minst tolv procent av nästan 300 miljarder kronor i strukturfondsbidrag har utbetalats på ett felaktigt sätt. Det motsvarar över 35 miljarder kronor. Enligt revisorerna borde dessa pengar aldrig ha betalats ut. Ansvaret för att kontrollera utbetalningar ligger i huvudsak på medlemsstaterna men även EU-kommissionen har en viktig roll som övervakare.

I stället för att fälla kommissionen väljer parlamentet att stödja kommissionens handlingsplan för bättre övervakning av strukturfonderna och att fonderna kommer att granskas varje kvartal. Felaktiga utbetalningar ska krävas tillbaka.

Sverige ett föredöme

Sverige, tillsammans med Danmark, Storbritannien och Nederländerna lyfts fram av europaparlamentet som föredömen eftersom länderna frivilligt infört skärpta kontrollregler för EU-bidrag. Övriga EU-länder anklagas av parlamentet för att ha ett system för kollektiv oansvarighet.

Det svenska systemet som börjar tillämpas i år innebär att regeringen inför riksdagen intygar (nationell förvaltningsförklaring) att alla utbetalningar i Sverige från EU varit korrekta. En kopia skickas också till EU-kommissionen och EU:s revisionsrätt.

En av nyheterna i kontrollsystemet är att högsta chefen för en myndighet som administrerar EU-bidrag, exempelvis jordbruksverkets generaldirektör, ska skriva under intyget. Dock blir inte myndighetschefen personligt ansvarig om det uppdagas felaktigheter.

Regeringen tror att det nya systemet ska fånga upp felaktighet på ett bättre sätt än tidigare då Sverige vid flera tillfällen blivit återbetalningsskyldiga på grund av felaktiga utbetalningar.