Parlament och ministerråd i strid om EU:s miljarder

EU:s budget för 2010 fastställs efter förhandling. 17 november väntas en uppgörelse mellan EU-parlamentet och ministerrådet. Parterna har lämnat olika förslag på budget:

• EU-kommission 1244 miljader kronor.

• Ministerrådet 1230 miljader kronor.

• EU-parlamentet 1300 miljader kronor.

På torsdagen antog Europaparlamentet sina krav inför de kommande veckornas förhandlingar med ministerrådet om nästa års budget. Det mesta av budgeten ligger fast i en sjuårsplan som började gälla 2007 men som justeras inför varje nytt år. Orsaken är att vissa anslag av olika skäl inte används därför uppstår ett överskott.

Traditionellt vill Europaparlamentet använda överskottet medan ministerrådet heller ser att pengarna återbetalas till medlemsländerna och förstärker statskassorna. Årets förhandling utgör inte undantag från den regeln.

– Finansministrarna har i alla tider hållit tillbaka betalningarna till den grad att stora delar av EU:s budget aldrig genomförs. Det är orimligt, för budgetens åtaganden är ju till för att genomföras, inte återbetalas. Det är vi beredda att slåss för, sade Göran Färm, budgetansvarig för socialistgruppen i EU-parlamentet, under debatten.

Sammantaget vill Europaparlamentet använda 70 miljarder kronor mer än ministerrådet för 2010 och 56 miljarder mer än EU-kommissionen.

– Parlamentet storsatsar och ökar utgifterna rejält i sitt förslag i förhållande till 2009. Samtidigt måste vi komma ihåg att EU går back. Det är ingenting vi kan bortse ifrån, sade Hans Lindblad, statssekreterare hos finansminister Anders Borg och i debatten representant för det svenska ordförandeskapet.

Mest pengar vill parlamentarikerna lägga på åtgärder för att ta EU ut ur den ekonomiska krisen. Därför föreslås att den ekonomiska återhämtningsplanen ska ges ytterligare drygt 15 miljarder kronor som ska satsas på nya energinät som el- och gasledningar, nät för vindkraft till havs och koldioxidlagring. En annan stor post är utbyggnad av bredband till landsbygden. Vidare vill parlamentet ha tre miljarder kronor till en särskild fond för att hjälpa mjölkbönder som drabbats dålig lönsamhet.

– När vi nu har hög arbetslöshet är det förstås bra att tidigarelägga investeringar som ändå bör göras, och som bidrar till att bygga ihop Europa till en verklig gemensam marknad, till exempel när det gäller energiinfrastruktur, sade Göran Färm.

Därutöver vill parlamentet också satsa 53 miljarder kronor på en serie olika projekt och områden, som utbyggd infrastruktur, hälsopolitik, sociala frågor och regionalt stöd, livslångt lärande och nanoteknik.

Lena Ek (C) anklagade ministerrådet och EU-kommissionen för ett Orwellskt nyspråk när de säger sig vilja satsa på forskning samtidigt som de skär ner på anslaget.

– Vi måste satsa på forskning och innovation. Denna prioritering håller både rådet och kommissionen med om. Men det de kallar prioritering innebär i praktiken en sju procents besparing. Jag måste säga att jag är tacksam över att rådet inte "prioriterar" mer på dessa oerhört viktiga områden.

Ek fick svar direkt av ordförandeskapet.

– När det gäller forskning vill jag säga till Lena Ek att vi satsar 7,3 procent mer på forskning i förhållande till 2009 års budget, vilket jag tycker är mycket, sade Hans Lindblad.