Marknaden ignorerade EU-toppmöte

På toppmötet i Bryssel, som avslutades på fredagen, har EU:s ledare krattat manegen för att en permanent räddningsfond för krisande EU-länder ska skapas. En ändring i Lissabonfördraget ska godkännas av alla EU-länder så att den nya fonden ska vara inrättad den 1 januari 2013.

Detaljerna om hur stor fonden ska vara och hur den ska utformas är inte klara. Det ska euroländernas finansministrar diskutera till nästa toppmöte i mars. Fram till 2013 ska också EU-parlamentet, EU-kommissionen och den Europeiska Centralbanken ”höras” om mekanismens utformning, något som inte lär orsaka några problem. I går torsdag antog parlamentet ett uttalande där man i stort stödjer idén om en permanent räddningsfond.

Beslutet var väntat utifrån diskussionerna som har föregått toppmötet och EU-ledarna upprepar i stort vad eurogruppens finansministrar kom överens om den 28 november. Det innebär bland annat att privata investerare kan komma att få stå för en del av den ekonomiska smällen om ett land skulle gå bankrutt – men det måste inte bli så. ”Den privata sektorns fordringsägare kan omfattas efter en bedömning från fall till fall”, står det i de slutsatser som toppmötet antog i dag.

Enligt vad som närmast kan betecknas som en tradition vid EU-toppmöten numera, imponerades den så kallade marknaden inte av uppgörelserna under mötet. Irlands kreditbetyg sänktes av Moody´s med hela fem steg, trots det massiva räddningspaket som Irland fick för ett par veckor sedan. Moody’s sänkning gjorde att räntorna på Irlands statspapper steg. Att EU-ledarna än en gång misslyckats med att lugna marknaden oroade inte Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt (M).

– Marknaden och journalister tycker att det man uppfattar som klart innan mötet inte är så imponerande när vi verkligen fattar beslut om det. Men från vår utgångspunkt har vi precis fattat beslut om en permanent räddningsfond som ju har undanröjt risken om att den tillfälliga mekanismen skulle åtföljas av osäkerhet. På det sättet har vi lagt en mer stabil grund för hur eurozonen ska hantera oro, säger Fredrik Reinfeldt.

Den permanenta fonden ska ersätta den tillfälliga fond på 440 miljarder euro som skapades i maj i år. Det var Tysklands förbundskansler Angela Merkels krav att en ändring i fördraget skulle göras, något hon fick med sig resten av EU:s länder på. Utan en ändring i fördraget fanns risken att Tysklands författningsdomstol skulle ha underkänt räddningsfonden.

Länder som inte har euron som valuta, som Sverige, Storbritannien och Danmark, ska kunna bidra med lån om de så önskar. Sverige har bidragit med lån på 600 miljoner euro till Irland, som totalt fick lån på 85 miljarder euro.