MittEuropa »
Spännande EU-år väntar skolan

Efter en mycket givande rundresa mellan EU:s maktcentra är vi i slutfasen av vår ambassadörsutbildning. Nu ska jag lägga fram en konkret plan för min skola.

Tillsammans med 24 andra gymnasielärare från hela Sverige tillhör jag Internationella programkontorets första kull av skolambassadörer för EU-frågor. Som skolambassadör förväntas man lägga upp konkreta årsplaner av aktiviteter för sin skola men också förmedla vidare information om möjliga EU-projekt till elever, kollegor och skolledning. I nästa vecka ska 2011 års skolplaner vara klara och presenteras när skolambassadörer samlas i utbildningens slutfas.

Detta är ett mycket spännande arbete och under utbildningens gång har man verkligen blivit medveten om hur olika förhållande det är som råder ute på skolorna runt om i landet. När vi träffas uppe i Stockholm ska det bli riktigt roligt att få se vilka aktiviteter som de olika skolorna har planerat in inför nästa år. Men ännu mer spännande blir det och se om vi lyckas under året vilket vi ju givetvis utgår ifrån.

Den mest aktuella delen av vår utbildning förutom att vi alla har fullt upp med att sammanställa våra årsplaner är givetvis förra veckans femdagarsresa till EU:s olika institutioner i Bryssel, Luxemburg och Strasbourg. Jag trodde inte att det var möjligt att hinna med så mycket som vi gjorde på fem dagar.

I Bryssel besökte vi den ständiga representationen, Sveriges EU-ambassad, där vi träffade ett miljöråd, ett utbildningsråd och ett pressråd. Vi fick även möjligheten att träffa Coreper II ambassadör Jan R Olsson. Samtliga var fantastiska på att beskriva sin arbetsvardag och vad deras arbete handlade om. Detta gav mig som samhällslärare en ökad insyn i hur arbetet inom EU faktiskt går till i praktiken.

I Bryssel fick vi även besöka kommissionen och träffa Maria Åsenius som är Cecilia Malmströms kanslichef. Förutom att höra hennes beskrivning av hur arbetet i kommissionen går till så fick vi möjlighet att provsitta i Barrosos stol. Så nära makten har nog ingen av oss varit tidigare vilket givetvis frambringade en barnslig munterhet i gruppen.

I Justus Lipsius byggnaden fick vi träffa Anders Kjellgren som arbetar åt ministerrådet. Att få höra alla de här människornas beskrivningar utifrån sin plats i organisationen är ovärderligt för en samhällskunskapslärare. Efter Bryssel så besökte vi EU-domstolen i Luxemburg och därefter så bar det vidare mot Strasbourg och Europaparlamentet. Där träffade vi parlamentariker från tre olika partigrupper som berättade om sitt arbete.

Efter dessa hektiska dagar så kan jag konstatera att jag har lärt mig oerhört mycket och fått en ökad förståelse av EU som organisation som jag kommer att ha stor nytta av i min undervisning. Min kanske roligaste iakttagelse är nog trots allt att oavsett vem vi lyssnade på så brann den för det europeiska samarbetet och alla tyckte att deras arbete var viktigt oavsett var de befann sig i organisationen.