Tunisien splittrar EU-politiker

Socialdemokratiska gruppen vill vänta med en resolution "eftersom det är så mycket som förändras i Tunisien just nu", enligt en presstalesperson, och även den konservativa gruppen ville skjuta upp frågan till nästa parlamentssession.

De Grönas gruppledare Daniel Cohn-Bendit sade på en presskonferens i Strasbourg idag att de konservativa och socialdemokratiska gruppernas ovilja att anta ett uttalande om situationen i Tunisien är en skam för EU-parlamentet.

– Ibland skäms jag för parlamentet och i går var ett sådant tillfälle. Hade en liknande revolution skett i Vitryssland hade alla gruppledare suttit på rad med tårar i ögonen och utropat ”bravo!”, men nu är det tyst. Varför? För att Tunisien inte är viktigt för dem och för att de inte har tilltro till att muslimer kan skapa en demokratirörelse, sade Daniel Cohn-Bendit med en ständigt tilltagande färg i ansiktet.

Socialistinternationalen tog igår beslutet att partiet Demokratisk konstitutionell samling (RCD), som den före detta tunisiske presidenten Zine el-Abidine Ben Ali tillhör, ska uteslutas ur den världsomspännande organisationen för arbetarpartier.

Parlamentets taleman Jerzy Buzek öppnade samma dag parlamentssessionen med att beklaga dödsoffren i Tunisien, varpå en tyst minut hölls. Buzek sade också att han förväntade sig att alla gripna skulle friges, att oberoende undersökningar inleds när det gäller anklagelser om korruption, och om händelserna med dödsfall och övervåld, och att fria val hålls.

– Kära kollegor, låt oss stå upp vid det tunisiska folket sida, avslutade Buzek sitt anförande.

Enligt Buzeks presstab fanns ett stort intresse bland parlamentarikerna för att debattera Tunisienfrågan, och deras intryck var att en majoritet röstat nej till en resolution för att de inte trodde att en sådan skulle ha någon effekt. Socialdemokraten Göran Färm tror att så ofta är fallet med parlamentets resolutioner om internationella frågor, men i Tunisienfrågan resonerade han annorlunda.

– I och med att läget är såpass känsligt och vi vet att Tunisien är väldigt angelägna om sina relationer med EU så är det här nog ett tillfälle där vi faktiskt kan påverka, sade Göran Färm.

I hans socialdemokratiska parlamentsgrupp, som hade en gemensam ståndpunkt om att rösta nej, valde många ändå att gå emot den linjen, enligt Färm.

En parlamentariker som tror på resolutioners kraft är moderaten Anna Ibrisagic, som sitter i utrikesutskottet. Hon hänvisar till sin egen bakgrund och erfarenhet av kriget i Jugoslavien.

– Jag garanterar att när man sitter där så läser man alla ord som kommer från Europa, och det betyder väldigt mycket om man fördömer eller lovar hjälp, eller föreslår någonting. Sedan förväntar sig människorna i de här länderna att man också gör det, sade Ibrisagic.

När det gällde en resolution om dagens situation i Tunisien valde hon ändå att avstå från att rösta.

– Jag är inte säker på att en resolution är det bästa just nu för den kan knuffa utvecklingen åt det ena eller andra hållet, beroende på vad det står, säger Anna Ibrisagic.