Tysklands kärnkraftsbeslut delar Europa

Flera bedömare tolkar Merkels beslut som en charmoffensiv mot de tyska väljarna, som i huvudsak är kritiska till kärnkraft. Pierre Rousselin, journalist på franska konservativa dagstidningen Le Figaro skriver på sin blogg Géopolitique att beslutet är partipolitiskt, men felaktigt. Regeringssamarbetet med liberala FDP hackar ordentligt och Angela Merkels beslut är del av en strategi att bilda koalition mellan sitt parti CDU och de Gröna vid valet 2013, tror fransmannen.

Men den strategin påverkar resten av Europa. ”Nu överger kontinenten för lång tid framöver möjligheten att vara energioberoende – beroendet till Ryssland och dess gas kommer att öka. Frankrike kommer att exportera el till Tyskland, vilket synliggör ett hyckleri. Våra reaktorer kommer att lysa upp och värma de tyska miljöaktivisterna. Minskningen av växthusgaser verkar inte prioriteras längre”, skriver fransmannen Rousselin.

Jan Albrecht, EU-parlamentariker för de Gröna, säger till Europaportalen att Merkels beslut knappast är en inbjudan till att bilda koalition med de Gröna.

– Det tror jag absolut inte. Vi har redan sagt att vi vill fasa ut kärnkraften till 2017, det vill säga mycket tidigare än Merkel. Men det viktigaste i hennes förslag är att hon inte verkligen vill skifta till förnybara energikällor. De Gröna vill ha massiva investeringar i förnyelsebar teknik medan CDU vill ha kvar investeringarna på samma nivå, säger Jan Albrecht.

Beslutet kommer snarare att leda till mer användning av kol och olja. De Gröna står fortsatt närmare de tyska Socialdemokraterna i fråga om att bilda en regeringskoalition, säger Albrecht.

– CDU försöker att ta tillbaka mark och lägga fram förslag som verkar progressiva men som inte är det. Men de Gröna kommer gå tillsammans med Socialdemokraterna för att bygga en grön regering 2013.

Även den konservativa tyska tidningen Die Welt kritiserar beslutet, som de betecknar en ”grisgalopp” som försätter själva demokratin i Tyskland i fara. Tidningen frågar sig också vad det får för konsekvenser på EU-nivå. ”Utan någon respekt för andra länders positioner i energipolitiken och i synnerhet utan känsla för den öst-västliga uppdelningen av Europa i kärnkraftsfrågan har Tyskland gått sin egen väg”, skriver tidningen.

Centerpartiets EU-parlamentariker Lena Ek (C) välkomnar beslutet.

– Det är ett väldigt intressant steg Merkel tar, som kräver politiskt mod. Tyskland skulle aldrig fatta ett sådant beslut om de inte visste att det fanns förnyelsebara resurser att ersätta kärnkraften med. Det är en enorm möjlighet för tysk ingenjörskonst, säger Lena Ek, säger hon till Europaportalen.

Lena Ek beskriver hur Tyskland kommer att kunna dra nytta av både billig dansk och norsk energi när behovet är större än produktionen i Tyskland. Att Europas största ekonomi avslutar satsningen på kärnkraften får konsekvenser.

– Utvecklingen kommer att springa ifrån kärnkraften ganska snart, säger Lena Ek.

Den belgiska finanstidningen De Tijd ser med tillförsikt på beslutet. ”Stresstesten som genomförs kan i bästa fall minska riskerna med kärnkraftverk, men aldrig eliminera dem. Tyskarna har rätt att välja att inte ta de riskerna, men landet måste då acceptera konsekvenserna: det kommer att bli svårt att säkra energibehoven till rimliga priser utan att försvaga konkurrenskraften hos tyska företag”, skriver tidningen. Men beslutet kan vändas till stora fördelar: ”Det kommer att stimulera den förnybara energisektorn otroligt mycket och kan göra gamla, smutsiga tekniker renare. Om Tyskland lyckas med det får landet en fördel över andra länder", skriver De Tijd.