EU-minister Birgitta Ohlsson vill att EU ska göra en årlig människorättsgranskning. Arkivbild.

EU-minister Birgitta Ohlsson vill att EU ska göra en årlig människorättsgranskning. Arkivbild.

EU-minister varnar: Mänskliga rättigheter försvagas i EU

EU måste ta brister i medborgarnas fri- och rättigheter i medlemsstaterna på mycket större allvar menar Birgitta Ohlsson, EU- och demokratiminister.

Birgitta Ohlsson (FP), EU- och demokratiminister, framträdde vid ett lunchmöte arrangerat av tankesmedjan Frivärld på onsdagen och varnade för utvecklingen av bristande respekt för fri- och rättigheter i EU. Till sitt stöd använde hon tidningen The Economists demokratiindex.

– Det är oroande att 19 av EU:s 27 medlemsstater hamnar på en sämre plats 2010 än vad de gjorde 2006, sade ministern.

Som ett exempel på den negativa trenden pekade Ohlsson på  den medialag som Ungern presenterade  tidigare i år, som de senare delvis fick backa i från.

– Den var ett potpurri av de sämsta medialagarna som vi sett i Europa de senaste åren. Att ett EU-land överhuvudtaget kan lägga fram ett sådant förslag är oacceptabelt.

För att vända utvecklingen föreslog Birgitta Ohlsson försiktigt att frihetsfrågorna lyfts upp på högsta politiska nivå i EU.

– Det vore en dröm, tycker jag som EU-minister, om statsministrarna träffades och diskuterade mänskliga rättigheter på samma sätt som man i dag pratar om ekonomin. Ett toppmöte för att stärka det fria ordet. Vi borde ha lika starka hängslen och livremmar för mänskliga rättigheter och frihet som vi nu skapar för ekonomin, sade hon.

Dagens Nyheters ledarskribent Annika Ström Melin som var med vid mötet reagerade på EU-ministerns idé att fri- och rättigheter skulle behandlas som de ekonomiska frågorna i EU.  

– När du säger att vi ska lika starka hängslen för mänskliga rättigheter och frihet som vi nu skapar för ekonomin, då blir jag lite nervös för hur de ska utformas. För det finns ett intresse av att försvara den lagstiftning vi har i Sverige, frågade Annika Ström Melin.

EU-ministern sade att vissa frågor som exempelvis barnaga och kvinnors rätt till abort inte bör regleras i en gemensam EU-lag underförstått att det skulle försvaga den svenska lagstiftningen på området.

– Men när det gäller kärnfrågorna som det fria ordet är så pass fundamental för vår grund att man inte ska vara rädd för att gå vidare och få en starkare rätt. Jag tror att vi kommer att få fler sådana händelser som den ungerska medialagen om vi inte på något sätt stramar upp systemet.

Birgitta Ohlsson berättade att hon och andra nu arbetar för att  EU  ska göra en årlig människorättsgranskning. En name and shame-lista och en name and fame-lista för att berömma de länder som går i rätt riktning och klandra de länder där rättigheterna försämras.

– Många medlemsländer tycker att det här är positivt men många är samtidigt inte intresserade att vi ska ha en sådan årlig granskning. Jag tror att det skulle behövas mycket tydligare, sade Ohlsson.

 

Patriaaffären slår tillbaka mot journalister
Som en illustration på debatten om fri- och rättigheter i EU är den färska slovenska förtalsdomen mot den finska prisbelönta journalisten Magnus Berglund. Berglund avslöjade i ett finskt TV-program 2008 att  Sloveniens premiärminister Janez Janša  hade fått mutor av den finska vapentillverkaren Patria. Programmet visades sedan i slovensk tv tre veckor före valet samma år och bidrog enligt bedömare till att regeringen inte blev omvald.

En slovensk domstol beslutade i tisdags  att det finska publicserviceföretaget YLE ska betala 15 000 € i böter för ärekränkning av Janez Janša. Enligt Hufvudstadsbladet har domstolen konstaterat att Magnus Berglund hade goda skäl för sina anklagelser om mutor men att de samtidigt finner det ärekränkande. I efterdyningar till skandalen pågår en just nu, enligt Reportrar utan gränser,  en ovanligt aggressiv förtalskampanj blandat med dödshot mot de slovenska journalister som medverkat till avslöjandet.