EU-upplysningen vid Sveriges riksdag ska läggas ner som självständig enhet.

EU-upplysningen vid Sveriges riksdag ska läggas ner som självständig enhet.

Riksdagens EU-upplysning omorganiseras

EU-upplysningen vid riksdagen kommer att avvecklas som egen enhet men medborgarna utlovas samma service som tidigare.  

Det finns långt framskridna planer på att lägga ner EU-upplysningen och i stället låta EU-frågor ingå i riksdagens övriga informationsverksamhet. Motivet till förändringen är att EU-frågorna har blivit en integrerad del av utskottens verksamhet och övrig riksdagsverksamhet.

Från ansvarigt håll avfärdas farhågor om en försämrad EU-information. Både EU-upplysningens hemsida och möjligheten för medborgare att ringa in sina EU-frågor kommer att finnas kvar.

– Riksdagen kommer att fortsätta att informera allmänheten i EU-relaterade frågor. Vi vill inte försämra för medborgarna. Detta ska tydliggöra och förenkla för medborgarna att kontakta riksdagen oavsett vilken typ av fråga det är, säger Linda Linder, ansvarig avdelningschef på riksdagens kommunikationsavdelning, till Europaportalen.

Men är det inte tydligt när man har något som heter EU-upplysningen?
– Ja, om man vet att det är en EU-fråga. Men det finns frågor som medborgare inte vet vad det är för typ av fråga, säger Linda Linder.
 
Från personalens sida finns en oro för vilka konsekvenser omorganisationen får.

– Det finns ett riksdagsbeslut att EU-upplysningen ska vara en egen enhet separerad från annan verksamhet. Vi ställer oss frågan om man kan upprätthålla samma kompetens på personalen när man splittrar upp gruppen, säger Elise-Marie Donovan, fackordförande för Saco i riksdagen.

Riksdagens EU-upplysning har funnits i olika skepnader sedan 1992.