Bankerna ska betala framtidens bankkriser

Förslaget syftar inte till att lösa dagens utan framtidens bankkriser – reglerna ska börja gälla fullt ut 2018 – men förhoppningen är att det ska blåsa in nytt förtroende i den skakiga banksektorn.

– Det är banker som ska betala för att rädda banker. Vi måste bryta kopplingen mellan bankkriser och skattebetalarna, sade Michel Barnier, kommissionären för inre marknaden, när han presenterade den nya lagstiftningen.

En av komponenterna gäller just hur en krisande bank ska förvaltas när den inte kan stå på egna ben längre. Fram tills nu har regeringen fått gå in och ta över genom att pumpa in skattemedel. I Irland ledde det till att budgetunderskottet landade på drygt 30 procent av BNP, tio gånger mer än tillåtet enligt EU:s budgetregler.

I framtiden ska i stället sämre fungerande delar av banken skiljas från bättre i en så kallad brobank. Den säljs sedan av medan de förra avvecklas under en längre tid. Brobanken ska finansieras av en avgift på en procent av insättningarna, en avgift som alla banker måste betala.

Nytt är också att de som har lånat ut pengar till banken måste ställa in sig på förluster när skulderna skrivs ner och aktieägarna förlorar sitt kapital. Däremot gäller fortfarande insättningsgarantin för alla småsparare.

Den Europeiska bankmyndigheten EBA ska få en större roll i övervakningen av bankerna och fungera som en medlare mellan nationella myndigheter. På sikt hoppas kommissionen att EBA får rollen som verklig europeisk finansinspektion och att därmed en så kallad bankunion skapas i EU.

Förslaget ska nu manglas genom EU-parlamentet och ministerrådet i långa och tuffa förhandlingar. I parlamentet blir den svenske EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark (M) som leder arbetet.

– Viktiga utgångspunkter för mitt arbete i denna fråga är att ramverket blir rättssäkert, transparent och förutsägbart. En stabil finansmarknad måste byggas på just förutsebara spelregler, säger Gunnar Hökmark i ett uttalande.