MittEuropa »
Nödvändigt införa ökad deltagardemokrati i EU

Stärk medborgarnas möjligheter till en dialog med EUs institutioner. EU bör också ha en helhetssyn på mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Det skriver Ellen Nygren, LO, ledamot i EESK.

Två yttranden på Europeiska ekonomiska sociala kommitténs, EESK, novembermöte berörde särskilt demokratifrågorna.

Första frågan handlade om att EUs institutioner ska på lämpligt sätt ge medborgarna och de representativa sammanslutningarna möjlighet att ge uttryck för och offentligt diskutera sina åsikter på alla unionens områden. Institutionerna ska föra en öppen och tydlig och regelbunden dialog med de representativa sammanslutningarna och det civila samhället.

I yttrandet skriver EESK att det är ytterst viktigt att lägga fram konkreta förslag för att säkerställa att EU-institutionerna för en dialog. Processen är en möjlighet att stärka strukturerna för en dialog med det civila samhället på europeisk nivå, men också på nationell, regional och lokal nivå.

Deltagardemokrati utgör ett komplement, men aldrig ett alternativ, till den representativa demokrati som vårt samhälle är grundat på. EESK skriver också att den civila dialogen inte konkurrerar med den sociala dialogen, som gäller arbetsmarknadens parter, utan att båda har sina respektive specifika roller i enlighet med fördragets bestämmelser.

Det är nödvändigt att införa verklig deltagardemokrati som är i linje med EU-fördraget och tar hänsyn till EUs värderingar och identitet, för att stärka EUs demokratiska legitimitet och försvara EUs demokratiska värderingar.

Det andra yttrandet från EESK på demokrati-tema gällde förslaget om förordning om inrättande av ett finansieringsinstrument för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter i hela världen.

Det handlar om EUs biståndsverksamhet. Syftet med att stärka detta samlade finansieringsinstrument är att mer effektivt hantera situationen i akutsituationer då mänskliga rättigheter och grundläggande friheter är mest hotade, att driva tematiska kampanjer med demokratistöd, att ta upp allvarliga kränkningar av rättigheter samt att ge stöd till utbildning av medborgare och nyckelaktörer på området.

EESK stöder att EU bör anlägga en helhetssyn på mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, men anser att större vikt bör ges åt ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

I synnerhet gäller detta skyddet av ILOs konventioner. EESK stöder tillägget av rätten till rättvisa och gynnsamma arbetsvillkor, inklusive föreningsrätten, i samband med främjandet av grundläggande arbetsnormer och företagens sociala ansvar.

När det gäller det sistnämnda, anser EESK att förordningen bör hänvisa uttryckligen till FNs vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter. EESK skriver också att kommittén gläder sig åt att större vikt ges åt utvecklingen av ett oberoende civilt samhälle.

Därför bör civilsamhällesorganisationernas roll prioriteras och stärkas genom förordningen bland annat genom att organisationerna får medverka direkt i den politiska dialogen och programplaneringen.