Få svenskar känner till subsidiaritetsprincipen

Redan i ingressen till Lissabonfördraget nämns subsidiaritetsprincipen eller närhetsprincipen som den mer populärt kallas. Den betyder att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. I frågor där EU inte ensam har beslutsrätten ska beslut fattas på lägsta möjliga effektiva nivå antingen nationellt, regionalt eller lokalt.

Subsidiaritetsprincipen ger nationella parlament rätt att ge EU-kommissionen en varning eller gult kort om de anser att ett lagförslag inte ska beslutas på EU-nivå. Att denna möjlighet finns är det däremot inte många medborgare som känner till.
 
Demoskop har på uppdrag av tankesmedjan Forum för EU-debatt frågat svenska folket: Känner du till EU s subsidiaritetsprincip, som också kallas närhetsprincipen och som ska garantera att beslut fattas så nära medborgarna som möjligt?

28 procent svarar att de känner till principen och mest vetskap tycks de ha som röstar på Folkpartiet där svarade 47 procent ja. Minst kännedom hade Socialdemokrater (25 %) och Sverigedemokrater (20 %).  Störst var okunskapen hos de yngre väljarna.

Däremot hade en stor majoritet en känsla för de svårigheterna som riksdagen har att hindra EU från att fatta beslut som riksdagen anser ligger utanför EU s befogenhet.

Här svarade 60 procent att riksdagen hade ganska dåliga möjligheter att påverka. Elva procent menade att riksdagen inte hade några möjligheter alls medan 18 procent bedömde dem som ganska goda.

Mest optimistiska i frågan var kristdemokrater (39 %) och mest negativa var Sverigedemokrater där 21 procent inte såg några möjligheter alls till påverkan.

Sveriges riksdag tillhör de parlament som klagar mest på brott mot subsidiaritetsprincip. Men för att få gehör måste fler än nio nationella parlament påpeka samma sak vilket hittills bara hänt en gång. Sedan är det upp till EU-kommissionen att bedöma om ett förslag ska dras tillbaka, ändras eller läggas fram i oförändrat skick. Kommissionens beslut måste motiveras.