Finansminister Anders Borg vill inte betala EU-notan trots tidigare överenskommelse. Arkivbild.

Finansminister Anders Borg vill inte betala EU-notan trots tidigare överenskommelse. Arkivbild.

Bild: Europeiska unionens råd

Sverige vägrar betala EU:s räkningar

Flera svenska EU-politiker ställer sig frågan varför Sverige frångick tidigare överenskommelser och röstade nej till att betala EU:s skulder.

I juni gjorde ledarna för Europaparlamentet, EU-kommissionen och EU:s dåvarande ordförandeland Irland en politisk uppgörelse om att medlemsländerna skulle skjuta till närmare 100 miljarder kronor för att betala äldre förfallna räkningar för 2013 samtidigt som parterna godkände EU:s nya långtidsbudget som börjar gälla nästa år.

Räkningarna avsåg bland annat EU-projekt som genomförts för att "stödja tillväxt, skapa jobb motverka arbetslöshet speciellt bland unga människor".

I juli när EU-länderna i ministerrådet skulle ta ställning till en första delbetalning av skulden röstade Sverige och fyra andra länder nej. De fem ländernas nej-röster räckte dock inte för att stoppa beslutet.

– Har man gjort ett politiskt avtal där det är solklart att alla delar i uppgörelsen måste respekteras då fattar inte jag varför Sverige röstar emot en del av uppgörelsen. Det är moraliskt orimligt, säger Göran Färm (S), budgetansvarig för Europaparlamentets socialdemokratiska grupp.

Göran Färm menar att Sverige som medlemsland måste vara införstått med att man måste vara med och betala EU:s utgifter annars riskeras förtroendet för viktiga EU-program.

När Europaportalen i veckan ställde en direkt fråga om den svenska hållningen till finansminister Anders Borg (M) avböjde han att svara. Men vad Europaportalen erfar ansåg tjänstemän på finansdepartementet att beslutsunderlaget varit för bristfälligt – att man helt enkelt inte litade på kommissionens beräkningar.

Medan alliansregeringen sade nej till tilläggsbudgeten röstade samtliga svenska allianspolitiker ja i Europaparlament när frågan behandlades i förra veckan.

– Europa behöver en budget, vi kan inte leva i ett limbo. Vi måste ta ansvar för de åtaganden vi har beslutat tidigare. Det måste också ministrarna göra, säger Europaparlamentariker Olle Schmidt (FP).

Från de moderata Europaparlamentarikerna svarar pressansvarige Per Heister att man är för en restriktiv budget men efter att budgeten är färdigförhandlad med ministerrådet finns det inte så mycket att göra.

– Vi röstar alltid i slutändan för att EU ska ha en budget även om vi inte gillar allt i den, säger Per Heister.

Inom de närmsta veckorna väntas EU-kommissionen föreslå medlemsländerna en sista delbetalningen på närmare 34 miljarder kronor. Frågan är öppen hur den svenska regeringen kommer att ställa sig.

– EU måste betala sina räkningar. Att krångla med det är orimligt, säger Göran Färm.

EU:s årliga budgetar är en del av en sjuårsbudget där utgiftstaket spikas. En stor del av betalningar går till olika flerårsprojekt som ofta förfaller till betalning i slutet av sjuårsperioden. Därför blir utgifterna som regel större i slutet jämfört med i början av sjuårsperioden. I början av perioden får länderna årligen tillbaka pengar från Bryssel medan de krävs på mer betalning i slutet av sjuårsperioden.