Debatt: Europas återhämtning kräver tydligt socialt fokus

Efter flera månaders svåra förhandlingar kom EU:s arbetsmarknadsministrar nyligen fram till en ambitiös överenskommelse i frågan om ett reviderat direktiv för utstationerade arbetstagare.

Det är ett viktigt framsteg som både Sverige och Frankrike har arbetat aktivt för att uppnå. Bristande övervakning och otillräckliga kontroller har gjort att det ursprungliga utstationeringsdirektivet har haft problem med bedrägerier och missbruk. Det har lett till tre allvarliga konsekvenser:

För det första utnyttjas utstationerade arbetstagare alltför ofta genom extremt låga löner och bristande skydd.

För det andra respekteras inte värdlandets regler om arbetsvillkor, löner och socialt skydd.

Slutligen bidrar ofta den här situationen till uppfattningen att lokala, kvalitetssäkrade jobb ersätts av oskyddade och osäkra låglönejobb. Det är högst olyckligt för hela EU.

Förhandlingarna ledde till tre viktiga framsteg:

• Den lista över åtgärder som krävs från företag vid en  kontrollsituation kommer att vara öppen och bestämmas genom nationell lagstiftning i Frankrike, Sverige och andra EU-länder.
• De företag som är huvudentreprenörer för bygg-och anläggningsarbeten ska ansvara för att även deras underleverantörer följer lagen. Framöver ska det alltså vara möjligt att inrätta en ansvarskedja för att mer effektivt bekämpa bedrägerier, som hittills varit väldigt svåra att upptäcka.
• Direktivet kommer även att ge ett bättre skydd åt utstationerade arbetstagare genom att säkra deras rättigheter. Skyddet stärks också för de lokalt anställda som inte ska utsättas för illojal konkurrens och för företagen som följer reglerna.

Överenskommelsen visar att EU kan ta steg framåt  när det gäller viktiga sociala frågor. Ekonomiska och sociala framsteg ställs ibland mot varandra när de istället kompletterar varandra.

Arbetet med att sanera våra ekonomier måste fortgå med fortsatta strukturella reformer och minskningar av våra offentliga underskott. Men det arbetet kan och måste ske samtidigt som vi har en hög social ambition för våra samhällen. Det är det enda sättet att bevara sammanhållningen och undvika att medborgare vänder sig bort från det europeiska projektet, som allt oftare ses som avhumaniserat i dessa tider av ekonomisk kris. EU får inte ses som en långsam nedmonteringsprocess av våra sociala nationella system genom social dumpning i spåren av den ekonomiska krisen.

Frankrike anser, tillsammans med andra länder, att denna sociala målsättning för Europa måste utvecklas och växa genom konkreta initiativ och handlingar. Ett exempel är de konferenser om ungdomssysselsättning som Frankrike och Tyskland nyligen organiserat. Att den sociala ambitionen delas av ett växande antal partners visar bland annat den inriktning som den nya tyska regeringen tar.

Ungdomsarbetslösheten måste bemötas. Mellan 2013-2015 kommer 45 miljarder euro avsättas till ungas sysselsättning, varav 6 miljarder viks åt ungdomsgarantin som träder i kraft 1 januari 2014.

Bevarandet av EU:s sociala dimension är också en kamp mot underbetalda arbeten.  Allt fler länder har infört någon typ av minimilöner, genom lagstiftning eller genom andra vägar. Minimilöner är för övrigt en fråga som Frankrike vill främja.

Betydande åtgärder för bankunionen, som är en av de viktigaste faktorerna för en hållbar återhämtning för den europeiska ekonomin, kommer att behandlas vid dagens möte med Europeiska rådet. För Frankrike, och ett stort antal medlemmar i EU, står det klart att en sådan återhämtning bör ha ett tydligt socialt fokus.

Varför inte göra Robert Schumanns förutsägelse, till våra egen: ” Ett enat Europa kan inte bli verklighet på en enda gång och inte heller genom en helhetslösning. Det kommer att bygga på konkreta resultat, varigenom man först skapar en verklig solidaritet.”

Jean-Pierre Lacroix
Franrikes ambassadör i Sverige