Christofer Fjellner i sitt arbetsrum i EU-parlamentet i Bryssel.

Christofer Fjellner i sitt arbetsrum i EU-parlamentet i Bryssel.

Bild: Sigrid Melchior

Ung EU-veteran i strid mot sin partigrupp

Allt som är bra med EU är gratis och allt som är dåligt kostar hur mycket som helst. Det tycker Christofer Fjellner, EU-parlamentariker för Moderaterna.

Europaportalen träffar samtliga svenska toppkandidater inför valet till Europaparlamentet. Idag har turen kommit till Christofer Fjellner.

Christofer Fjellner gillar att EU sätter kvoter för hur mycket torsk som får fiskas. Det är gratis. Men han ogillar att EU lägger pengar på att subventionera överdimensionerade fiskeflottor. Han gillar att polacker kommer till Sverige för att jobba och att svenskar tar lågprisflyget runt om i Europa men han ogillar EU:s betalda kulturutbyten.

Riv marknadshindren, montera ner EU:s inre gränser och låt företagen konkurrera fritt. Så ser Fjellners EU-vision ut.

– Jag är genuint orolig för de fyra friheterna. Om vi fortsätter så här tror jag att fri rörlighet av kapital är borta inom fem år, säger han.

Han syftar på de olika ekonomiska samarbeten som klubbats i kölvattnet av eurokrisen som inte alla EU-länder är med på, till exempel bankunionen (regler för hur krisande banker ska hjälpas eller monteras ned) och den finansiella transaktionsskatten – båda samarbeten där Sverige hittills valt att stå utanför.

– Fri rörlighet för kapital är det första. Sen blir det fri rörlighet för människor. I den svenska debatten handlar den fria rörligheten om tiggande romer och konkurrens från utländska lastbilschaufförer. Det är jättelätt att vara för människors fria rörlighet när ingen rör på sig, men nu gör folk det. Och de som tycker att kylskåp ska kunna passera gränsen men inte människor blir tyvärr fler och fler, säger Fjellner.

Han vill inte bara att EU ska riva gränserna, han vill också ta bort tullarna mot omvärlden. I och med Lissabonfördraget, som började gälla 2009, har EU-parlamentet fått makt att stoppa handelsavtal som EU-kommissionen förhandlar fram med andra länder och handelsblock. Därmed har handelsutskottet, där Fjellner är ordinarie medlem, blivit mycket mäktigare. Men det är en utveckling som Fjellner inte är odelat positiv till.

– Eftersom EU-parlamentet är väldigt protektionistiskt var jag rädd att man skulle sätta stopp för EU:s frihandelsambitioner. Jag ser tecken på det och jag tycker att det håller på att bli värre, säger han.

Innan EU-kommissionen börjar förhandla med andra handelsblock sonderar den numera terrängen hos EU-parlamentet och inte bara ministerrådet som är den EU-institution som formellt sätter ramarna för förhandlingen.

EU-parlamentet enades i fjol om ramen för frihandelsförhandlingarna med USA. Fjellner ville ha ett så öppet mandat som möjligt utan förbehåll och villkor.

Det blev också ett brett mandat men med några få undantag, bland annat för kultur. Det är framför allt i Frankrike det finns en oro att frihandeln ska slå mot möjligheterna att subventionera egen film- och musikproduktion – något som Fjellner kallar för ”fransk kulturprotektionism”.

Finns det någonting som du anser bör skyddas från frihandel?

– Jag ser inte något skäl till varför jag som privatperson eller som företagare ska begränsas till att sälja en produkt i ett annat land eller köpa från annat land. Om det finns legitima skäl, om det är så att man av hälsoskäl inte vill ha en produkt, så kan man ha den typen av regler.

Men kan inte nationell kultur vara ett legitimt skäl?

– Jo, absolut, men jag tror inte att den skyddas genom att jag som privatperson hindras från att ta del av den kultur jag vill. När man ska skydda något, och använder sig av handelspolitiken, då säger man egentligen att man vill hindra någon från att ta del av det den vill.

Om Fjellner blir omvald vill han fortsätta i utskottet för internationell handel och följa USA-förhandlingarna från första parkett.

– Men jag är också lite sugen på att jobba i transportutskottet. Jag vill inte att det nästa mandatperiod inte finns någon svensk i transportutskottet som är ett så viktigt utskott, säger han.

En fråga som kommer att avgöras där, och som Fjellner engagerat sig i, är den om längden på lastbilar. Sverige tillåter 25 meter långa lastbilar på sina vägar, medan så långa och tunga fordon inte är tillåtna i de flesta andra EU-länder. Skulle Sverige tvingas ändra reglerna skulle det bli kostsamt för svenska företag och öka miljöpåverkan, tror Christofer Fjellner.

Genom hela intervjun kedjesnusar Christofer Fjellner. På fönsterblecket i hans tjänsterum står det ett litet snuskylskåp av den typen som finns i affärer och ett inramat tidningsklipp vars rubrik braskar om ”Politiker als illegale Drogen-Händler” (ungefär “Politiker som olagliga knarkhandlare”).

Knarklangaren är Fjellner. Artikeln handlar, precis som hundratals andra, om att Fjellner olagligen säljer snus från sitt Brysselkontor i protest mot EU:s snusförbud. När Fjellner valdes in i EU-parlamentet 2004 var han näst yngst. Nu är han 37 år men har behållit sin kaxiga Muf-attityd.

EU-parlamentets partigrupper spretar mer än vad nationella partier gör. I högergruppen EPP sitter allt ifrån nyliberala till kulturkonservativa ledamöter. Och partipiskan inom gruppen är svagare eftersom parlamentet ju inte består av regerings- och oppositionspartier.

Fjellner röstar oftare än de flesta mot sin partigrupp. När organisationen Votewatch rankar parlamentarikerna efter hur lojala de är med sin partigrupp hamnar Fjeller långt ner på listan. Han är den inom EPP som näst mest sällan röstar som gruppen vill.

På frågan vad han är mest nöjd med under de senaste fem åren är det just en fråga där han gick på tvärs mot sin egen partigrupp: reformen av EU:s fiskepolitik.

Christofer Fjellner sitter inte i fiskeutskottet, där reformen bereddes, men han deltog i en informell blocköverskridande grupp med en handfull parlamentariker, som ansåg att fiskereformen måste bli mer hållbar. Tre av dem var svenskar: moderaten Fjellner, vänsterpartisten Mikael Gustafsson och miljöpartisten Isabella Lövin.

Förslaget som bland andra Isabella Lövin arbetat fram i fiskeutskottet innebar begränsad fiskedumpning och kan leda till lägre fiskekvoter. EPP-gruppens linje låg långt ifrån förslaget.

– Vi konstaterade att för att vi ska få en majoritet [för förslaget i plenum] måste jag se till att en tredjedel av min partigrupp bryter mot partilinjen och röstar för reformförslaget, säger Fjellner.

– I många av de viktigaste omröstningarna var det hälften som valde den alternativa röstlista som jag skickade ut kvällen innan i stället för gruppens officiella röstlista. Om jag inte hade gjort det tror jag inte att vi hade fått kvalificerad majoritet i EU-parlamentet och då hade inte rådet lyssnat på oss.

Christofer Fjellner är högljudd och skämtsam. Han dräller in 20 minuter sent till intervjun och langar direkt upp mobilen för att visa bilder på sin förstfödda dotter – fyra månader gamla Ebba.

Han vill vara föräldraledig och håller som bäst på att ta reda på vilka närvarokrav EU-parlamentet egentligen har.

– Jag får försöka vara närvarande vid ett antal omröstningar i Strasbourg och ta med henne dit helt enkelt, funderar han.

2010 röstade EU-parlamentet om att utöka den lägsta lagstadgade mammaledigheten i EU-länderna, från 14 till 20 veckor. Lagförslaget skulle också göra de två första lediga veckorna obligatoriska. Christofer Fjellner och svenska Moderaterna röstade nej till hela paketet. Fjellners främsta invändning är de två tvingande veckorna.

Skulle du rösta annorlunda idag?

- Nej. För det första: Vill jag att vi ska ha europeisk lagstiftning på det här området? För det andra: Den lagstiftning det blir, är jag beredd att försvara den i Sverige?

Men är det inte värt att göra det obligatoriskt för svenska mammor att ta ut två veckor om det samtidigt innebär att mammor i de EU-länder som idag har 14 veckors ledighet skulle få sex veckor till?

- Nej. Jag tyckte inte att man skulle ha tvingande regler i länderna. Visst kan man vara utilitarist men konsekvensen blir att man accepterar tvingande regler för medlemsstaterna. Nu blev det på detta sätt men i nästa vända kan det landa på något annat sätt, säger Fjellner.