Sondering: Allt ljusare syn på EU och ekonomin

Efter en nedåtgående trend anser fler att de har ett inflytande på unionen och att det värsta i krisen är över.

Flera indikatorer i EU-kommissionens senaste stora opinionsundersökning i medlemsländerna, Eurobarometern, pekar på att synen på unionen och det ekonomiska läget blir mindre negativ.

– Europa har haft det tufft en tid, men nu vänder vi blad. Det är inte bara de ekonomiska indikatorerna som har blivit bättre, utan även medborgarnas inställning till den ekonomiska situationen, sade EU-kommissionär Maroš Šefčovič i samband med att rapporten släpptes i förra veckan.

Aldrig tidigare har så många EU-medborgare ansett att de kan påverka unionen: 42 procent. Enligt Eurobarometern beror uppgången till stora delar på EU-valet som ägde rum precis innan undersökningen genomfördes. Men motsvarande sonderingar vid tidigare EU-val visar inte på en lika kraftig uppgång som i år.

– De många debatterna kring EU-valet – inte minst medborgardialogerna och förhandlingarna om toppkandidaterna – [har] fört EU närmare sina medborgare, sade Maroš Šefčovič och syftade på den nya processen där de europeiska partierna tog fram varsin kandidat till posten som EU-kommissionens ordförande.

Fördelat på medlemsland är det svenskarna som i högst grad anser att de kan göra sin röst hörd i EU: 78 procent.

Även optimismen om EU:s framtid fortsätter att öka. Bara i två medlemsländer, Grekland och Storbritannien, är fler negativa än optimistiska. Positivast är malteserna. Men det är fortfarande långt kvar till den stora tillförsikt som rådde innan krisens början.

Också synen på ekonomin i medlemsländerna har förbättrats, en tredjedel anser att den är bra – den högsta noteringen sedan krisens början. Men andelen som anser ekonomin vara i fortsatt dåligt skick är fortfarande betydligt större, 63 procent.

Svenskarna hamnar med sina 81 procent positiva till det egna landets ekonomi på plats tre. Mest negativa är invånarna i krisländer som Grekland, Spanien och Portugal.

För första gången sedan krisen anser en större andel att ekonomin och den rekordhöga arbetslösheten kommer att förbättras under det kommande året än som tror att det blir värre. Den största andelen, nära hälften, tror dock att det kommer var samma om ett år som i dag.

Undersökningen visar även att stödet för euron har ökat rekordmycket. Aldrig sedan euron infördes 2002 har ökningen i skillnaden mellan andelen positiva och negativa ökat så mycket som under det senaste halvåret. 55 procent är för den gemensamma valutan medan 36 procent är mot. Störst är stödet i Estland och Slovenien, minst i Storbritannien och Sverige.

Men trots att tilliten för de nationella regeringarna och parlamenten ökat något jämfört med hösten 2013 ligger förtroendet kvar på rekordlåga 31 procent. Denna siffra är dock fortfarande högre än andelen som har tillit till det nationella styret, 27-28 procent.