Jean-Claude Juncker till vänster, EIB-chefen Werner Hoyer till höger och tillväxtkommissionär Jyrki Katainen knappandes på mobiltelefon under onsdagens presentation i EU-parlamentet,

Jean-Claude Juncker till vänster, EIB-chefen Werner Hoyer till höger och tillväxtkommissionär Jyrki Katainen knappandes på mobiltelefon under onsdagens presentation i EU-parlamentet,

Bild: Europeiska kommissionen

Junckers jätteplan imponerar inte på svenska EU-politiker

Med en plan för 315 miljarder euro vill EU-kommissionen chockstarta massinvesteringar för att få i gång de tröga europeiska ekonomierna. Men först ska planen diskuteras och beslutas av Europaparlamentet och EU-ländernas regeringar.

– Julen har kommit tidigt. I dag vänder Europa blad, sade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker inför EU-parlamentet i Strasbourg när han på onsdagen presenterade sin ”ambitiösa men realistiska” investeringsplan för Europa värd minst 315 miljarder euro, motsvarande 2,9 biljoner kronor.

– Vissa säger att det inte är tillräckligt. Detta är den största ansträngningen i europeisk historia att mobilisera EU-budgeten för att utlösa ytterligare investeringar. Vi erbjuder hopp till miljontals desillusionerade européer efter år av stagnation, sade Juncker.

Förslaget bygger på tre delar: de 315 miljarderna, att identifiera lämpliga projekt och att förenkla administration och regelbörda för att underlätta investeringar.

Planen mottogs till största del i positiva ordalag av EU-parlamentet som tillsammans med medlemsländerna ska enas om dess slutliga utformning.

– Paradigmet har äntligen ändrats. Från Barrosoerans blinda åstramningsdogmatik rör vi oss nu mot en ny fas fokuserad på investeringar, arbeten och tillväxt, sade den socialdemokratiska partigruppen S&D:s ledare Gianni Pittella som fick medhåll av den konservativa och kristdemokratiska EPP-gruppens ordförande Manfred Weber.

– Investeringsplanen kommer att öka konkurrenskraften eftersom den kommer göra Europa mer attraktiv för investerare, sade Weber som tillade att medlemsländerna måste fortsätta genomföra strukturreformer om planen ska lyckas.

Det roterande italienska ordförandeskapet, som företräder medlemsländerna, genom landets finansminister Pier Carlo Padoan menade att planen kommer i rättan tid.

– Vi går mot en stagflation. Vi behöver en positiv chock. Vi måste vända på trenden med minskade investeringar, sade Padoan.

Svenska EU-parlamentariker var dock beskedligare i sin syn på förslaget. Socialdemokraten Olle Ludvigsson kallar det ”ett steg i rätt riktning, men inte mer än så”.

“Det kommer att behövas betydligt mer – inte minst i form av riktiga pengar – för att lyfta investeringarna upp till de nivåer där de långsiktigt måste vara. Här återstår mycket för medlemsländerna att göra. När det kommer till kritan finns det inga gratisluncher.”, enligt Ludvigsson.

Centerpartisten Fredrick Federley menar att det är ”goda avsikter” men att han oroas för att Juncker ”bygger ett sandslott”.

Moderaternas Gunnar Hökmark menar att fokus ska ligga på att avreglera så att investerare åter vågar och vill satsa i Europa.

– Det viktigaste kommissionen kan göra är att ge utrymme för förnyelse, avveckla byråkrati, hinder och begränsningar, sade Hökmark i ett uttalande.

Europafackets generalsekreterare Bernadette Ségol menar att det behövs mycket mer än 315 miljarder under tre år för att få Europa på fötterna igen.

– Jag håller inte andan i väntan på ett större genomslag på tillväxt och arbetslöshet, twittrade Ségol.

Inte heller tillväxtkommissionär Jyrki Katainen ville dra på för stora växlar.

– Investeringsplanen är inte någon trollstav som kommer att förändra allt. Men om vi lyckas sätta den i verket korrekt och effektivt kan vi göra en permanent förändring till det positiva, sade Katainen.

EU-kommissionen och EU-parlamentet uppmanade under onsdagens presentation medlemsländerna att bidra till fonden med löfte om att sådana bidrag inte ska räknas in i de högst tre procents budgetunderskott som medlemsländerna får ha.

Planens huvudsyfte är att underlätta för och attrahera privata investerare till framför allt de krisande medlemsländer där investerare i dag ser alltför stora risker. Tidigare investeringssatsningar som gått via Europeiska investeringsbanken, EIB, har ofta gått till relativt säkra projekt i ekonomiskt stabilare EU-länder som Tyskland.

När man nu går in med EU-pengar som en garanti hoppas man att investerare ska vilja ta större risker och genomföra projekt i exempelvis Spanien och Grekland.

Med tillväxtkommissionär Jyrki Katainens ord att ”ta bort rädslan” hos investerare.

För att göra det föreslår kommissionen en Europeisk fond för strategiska investeringar, EFSI. Till den ska EU-kommissionen bidra med 16 miljarder euro och Europeiska investeringsbanken, EIB, med fem miljarder.

De sammanlagt 21 miljarder euro ska genom en multiplikatoreffekt, som räknats utifrån tidigare erfarenheter, på femton förvandlas till 315 miljarder euro som under en treårsperiod ska investeras i olika projekt i EU-länderna.

– Hur kan man som en trollkarl multiplicera pengarna så mycket? Det är det alla banker gör, tar in lån från någon som litar på den och gör mer av dem. Multiplikatorn på femton är en konservativ uppskattning enligt mig, sade Werner Hoyer, ordförande för Europeiska investeringsbanken.

Werner Hoyer underströk samtidigt att Europa befinner sig i ett ”investeringsgap” där man jämfört med andra industrialiserade länder sedan 2007 har investerat mellan 15 och 20 procent mindre. När det gäller investeringar i forskning och innovation ligger Europa 15 år efter, enligt Hoyer.

EU-ländernas stats- och regeringschefer ska i slutet av december diskutera investeringsplanen.