EU:s utrikeschef Federica Mogherini och Tysklands förbundskansler Angela Merkel.

EU:s utrikeschef Federica Mogherini och Tysklands förbundskansler Angela Merkel.

Bild: Europeiska unionens råd

Dämpade förhoppningar efter Ukrainauppgörelse

Dagens Minskavtal väcker en svag förhoppning hos EU-ledarna. Nu kräver de att avtalet innebär förändringar på marken i Ukraina.

Under torsdagsförmiddagen enades Tyskland, Frankrike, Ukraina och Ryssland om eldupphör i Ukraina. Det så kallade andra Minskavtalet välkomnades senare under dagen av medlemsländernas stats- och regeringschefer på väg in på EU-toppmötet i Bryssel.

– Det är en strimma av hopp, varken mer eller mindre. Det är nu viktigt att ord följs av handling, sade tyska förbundskanslern Angela Merkel, en av fredsförhandlarna.

Den andre fredsförhandlaren på mötet, franske presidenten Francois Hollande menade att Europa måste fortsätta vara vaksamma och behålla trycket på Ryssland.

– Det är ett ögonblick då det fortfarande kan gå åt endera håll. De närmaste timmarna blir avgörande. Jag tror att vi är på rätt väg, sade Hollande.

Statsminister Stefan Löfven (S) välkomnade också avtalet men inväntar vissa klargöranden under EU-toppmötet från Merkel, Hollande och Ukrainas president Petro Porosjenko som också deltar.

– Det återstår att se [om det blir någon förändring på marken]. Låt oss först utgå från att det ändå är en möjlighet, sade Löfven.

Finlands statsminister Alexander Stubb menade att man nu är i en avgörande situation för fredsförhandlingarna.

– Om detta inte fungerar tror jag vi kommer få se ett fruset läge mellan Ryssland och väst under överskådlig framtid.

Hans litauiska kollega, president Dalia Grybauskaitė, har tidigare varit en av de mest Rysslandskritiska rösterna i EU pekade på att Putin redan brutit mot det första Minskavtalet från i fjol.

Enligt henne innehåller dagens Minskavtal inga skrivelser om ukrainsk kontroll över sina gränser.

Det betyder att gränsen är öppen för militär infart och införsel av militär utrustning, vilket innebär att lösningen helt klart är svag, sade Dalia Grybauskaitė.

Under EU-toppmötet väntas även stats- och regeringscheferna ta fram en arbetsplan för hur man i framtiden bättre ska kunna bekämpa terrorism.

– Jag utgår från att vi kan ta en resolution som bygger både på att se till att höja säkerheten för EU-ländernas medborgare kombinerat med förebyggande åtgärder och internationellt samarbetet, sade Stefan Löfven.