Utredare: Pinsamt låg svensk kunskapsnivå
STOCKHOLM 1 februari 2016 | Statsvetare hade ingen kollUtredaren Maria Strömvik är tuff i sin beskrivning av bristande kännedom om EU hos svenska politiker och tjänstemän. Att EU-lagar går på remiss först efter att de beslutas om i Bryssel är ett missförhållande som hon hoppas ska rättas till.
En majoritet av kommunalt folkvalda säger att de kan för lite om EU för att prata med sin väljare om hur EU-lagstiftning påverkar kommunen. Inte heller kommunernas tjänstemän, lärare och journalister uppfattar sig ha tillräcklig kunskap om EU.
– Hur vi än vrider och vänder på det här är kunskapen alldeles för låg i samhället. Den är nästan pinsamt låg i vissa grupper, säger Maria Strömvik som på måndagen överlämnade utredningen ”EU på hemmaplan” till demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP).
Som exempel nämner Strömvik att när sextio svenska universitetslärare i statsvetenskap av utredarna fick frågan om de kunde namnge de lagstiftande församlingarna på EU-nivå (Europaparlament och ministerrådet) klarade inte fyrtio att ge rätt svar.
Enligt utredningen präglas Sverige även av informationsbrist, mest beroende av att politiker och media som en konsekvens av kunskapsbrist undviker lyfta EU-frågor.
– Det som skulle behövas mest är ett bättre offentligt samtal. Att partier och media tar upp frågorna, säger Maria Strömvik och konstaterar i samma anda att utredningen givetvis inte kan föreslå en lagstiftning om vad partierna ska prata om eller vad medierna ska skriva om.
Förutom ökad vidareutbildning om EU för lärare, politiker, tjänstemän och journalister vill utredning också återuppväcka Riksdagens EU-upplysning som en självständig enhet och att regeringen startar en EU-portal där medborgarna kan följa olika aktuella frågor från början till slut.
Det kanske viktigaste förslaget i utredningen är dock enligt Strömvik så kallade EU-beredningsgrupper och e-samråd med samhället inför ny lagstiftning i ministerrådet.
I dag råder en bakvänd ordning att EU-lagar skickas på remiss först när de ska införas i svensk lag. Det vill säga när lagarna redan är antagna i Bryssel.
– Tolkningen av grundlagen har varit att när regeringen åker till Bryssel och stiftar våra lagar så betraktas inte det som lagstiftning medan det naturligtvis är så i praktiken, säger Maria Strömvik till Europaportalen med förhoppningen att regering och riksdag ska ”rätta till” den svenska processen kring EU-frågor.