Sverige halkar efter i resurshantering

Sverige är mindre effektivt att förvalta naturresurser än genomsnittet i EU.

Resursproduktivitet är förhållandet mellan ett lands ekonomiska utveckling mätt i BNP och användningen av naturresurser mätt i vikt. Måttet visar hur effektivt ett land förvaltar sina och omvärldens naturresurser som metaller, fossila bränslen och biomassa. En hög resursproduktivitet innebär att det går åt förhållandevis lite resurser när tillväxten ökar – att det kan tillverkas mer med färre resurser.

I genomsnitt var resursproduktiviteten i EU under 2015 två euro per kilogram naturresurser, visar siffror från Eurostat. Motsvarande siffra för Sverige var 1,74 euro/kg. I Sverige går det alltså åt relativt sett mer material för motsvarnde oekonomiska tillväxt som i EU.

”Mängden resurser som används i ekonomin spelar en viktig roll i skapandet av tryck på miljön”, heter det.

Högst resurseffektivitet i unionen hade Nederländerna och Storbritannien på 3,44 euro/kg.

Även sett till förändringen över tid ligger Sverige under EU-snittet. Mellan 2000 och 2015 ökade resursproduktiviteten i Sverige med drygt fyra procent medan den i EU som helhet ökade med över 35 procent. En viktig förklaring till ökningen i hela EU är att den ekonomiska krisen haft en förhållandevis större påverkan på tillverkning- och byggbranscherna, där mycket material används, än i tjänstesektorn.