Debatt: Valdebatt: Stoppa en överstatlig europeisk välfärdsstat
Sara Skyttedal (KD) 19 november 2018Den sociala pelaren är en överstatlig europeisk programförklaring som riskerar att bana väg för en massiv maktförflyttning till EU. Detta måste stoppas. Vi har inte stått inför ett så viktigt vägval om hur det europeiska samarbetet ska utvecklas sen folkomröstningen om införande av euron. Det skriver Sara Skyttedal, nominerad som Kristdemokraternas toppkandidat inför EU-valet.
EU står inför viktiga vägval den kommande mandatperioden. Vilken riktning som väljs beror på hur vi hanterar förslagen om att kraftigt vidga ramarna för EU:s överstatliga inflytande.
Det handlar framförallt om implementeringen av den nya sociala pelaren. Stefan Löfvens regering bär en stor skuld för att EU riskerar att ta steg mot en överstatlig europeisk välfärdsstat. Det är hög tid att lägga om den svenska linjen och tydligt markera motstånd mot EU-kommissionens expansiva planer som nu riktar sig mot välfärdsområdet.
Allt sedan Stefan Löfven tillträdde som statsminister, hösten 2014, har han och regeringen knappt kunnat adressera Europasamarbetet utan att tala om ”det sociala Europa”. Den rödgröna regeringen var en huvudanledning till att EU-kommissionen presenterade sitt förslag till en ”Europeisk pelare för sociala rättigheter”. Eller i korthet; den sociala pelaren.
Massiv maktförflyttning till EU
Denna nya pelare är en överstatlig programförklaring på välfärdsområdet. Den ursprungliga idén var att medlemsländerna skulle binda upp sig mot olika gemensamma mål för sociala frågor, jämställdhetspolitik, kring socialförsäkringssystemen och de regelverk som styr arbetsmarknaden. Det kan låta lovvärt, men problemet är att när man väl flyttar frågor till Bryssel, skapas också en legitimitet för att överstatligt reglera dessa.
Det som garanteras av gemensamt regelverk kan dessutom i ett senare skede komma att motivera en gemensam finansiering. För att säkerställa gemensam finansiering motiveras i sin tur möjligheten att påverka intäkterna genom egen beskattningsrätt. I klartext riskerar det att bana väg för en massiv maktförflyttning till EU.
Kristdemokraterna har därför, alltsedan planeringsfasen av den sociala pelaren, tydligt markerat mot detta projekt. När vi uthärdade i vår kritikblev det för mycket för Stefan Löfven. I en intervju med Sveriges Radio i november 2017 gick han så långt som att anklaga de som motsatte sig den sociala pelaren för att inte vara intresserade av ”förbättrade levnadsvillkor för människor”.
Det är inte svårt att bli provocerad av uttalanden som dessa och det är ännu lättare nu när vi har facit i hand. För trots försäkringar från regeringen om att det inte skulle bli någon ny EU-lagstiftning utifrån den sociala pelaren är det nu något som förvandlats till en prioriterad målsättning för EU-kommissionen.
Det kan noteras genom följande:
▪Det så kallade Work/life balance-direktivet är nu i slutfasen av förhandlingarna och skulle, om EU-kommissionen fick sin vilja igenom, betyda att Sverige tvingas införa ytterligare en pappamnad.
▪Ett lagstiftningsförslag frn 2012, om att könskvotera bolagsstyrelser, har åter väckts till livänvisning till den sociala pelarens jämställdhetskriterier.
▪Bara några veckor efter det sociala toppmötet i Göteborg lanserade EU-kommissionen det skallade arbetsvillkorsdirektivet. Direktivet öppnar upp för EU att detaljreglera materiella minimikrav för arbetstagare. Eftersom detta helt frångår partsmodellen, och går långt utanför EU:s uppdrag, finns det en enighet bland svenska partier att inte stödja ett sådant direktivän så länge är Sveriges position isolerad i ministerrådet.
Mest oroande av allt är dock vad som kan tänkas komma framöver. I sitt årliga State of the union-tal framhöll kommissionens ordförande i september att det kommer behövas ny ”social” EU-lagstiftning framöver. Det är svårt att veta exakt som planeras, men det saknas inte uppslag. Exempelvis har svenska Socialdemokraterna gett sitt stöd för att införa en gemensam europeisk socialbidragsnorm.
Avgörande val
Kristdemokraterna är varma anhängare av en social marknadsekonomi där det offentliga fångar upp människor som hamnar utanför andra skyddsnät. Likaså försvarar vi en generös föräldraförsäkring och reformer som underlättar för människor att kombinera familj och arbetsliv. Däremot saknar vi ambitionen att centralisera alla reformer vi stödjer till Bryssel.
Tvärtom vill vi decentralisera makten så att inflytandet hamnar så nära den enskilda människan som möjligt. Välfärdspolitiken lämpar sig särskilt dåligt för överstatliga konstruktioner och kompromisser.
Löfven lämnar ett synnerligen destruktivt EU-arv efter sig. Alla goda krafter behövs för att välja en annan väg den kommande mandatperioden. För egen del har jag tackat ja till nomineringar till Kristdemokraternas valsedel till Europaparlamentsvalet, och hoppas att få möjlighet att fortsatt agera i dessa frågor efter valet i maj nästa år.
Vi har inte stått inför ett så viktigt vägval om hur det europeiska samarbetet ska utvecklas sen folkomröstningen om införande av euron. Därför måste EU:s framtid hamna högt på den politiska agendan.
Sara Skyttedal (KD)
Kandidat till Kristdemokraternas Europaparlamentslista