Riksdagen till regeringen: Sätt kraft bakom orden

På torsdag eftermiddag samlas EU:s stats- och regeringschefer för en första diskussion om unionens prioriteringar för de kommande fem åren. En strategisk plan för 2019–2024 ska sedan antas vid toppmötet i juni.

Det rådde stor enighet i EU-nämnden om att det rumänska ordförandeskapets förslag till deklaration, som ska antas vid mötet, är så pass allmänt hållen att det är svårt att ha invändningar mot det.

En europeisk klimatlag

Flera av riksdagspolitikerna önskade konkretion, särskilt rörande skrivningarna om klimatet och att skydda demokratin och rättsstatens principer.

– Jag önskar ytterligare stringens i miljö- och klimatfrågan. Och att vi inte nöjer oss med uppsatta mål, sade Centerpartiets Annika Qarlsson.

Flera lyfte också förslaget att på EU-nivå införa en övergripande klimatlag, likt den som finns i Sverige sedan i fjol och som innebär att regeringens klimatlagstiftning måste utgå från de uppsatta klimatmålen. Även statsminister Stefan Löfven (S) var positiv till tanken.

– Vi vill gärna se det så om vi kan få en sådan enighet här [i EU-nämnden] vore det bra.

Koppla budget till demokratikrav

När det gäller försvaret av demokratiska och rättsstatliga principer väckte flera behovet av att skapa andra verktyg än dem som finns i dag. Många talade sig varma för det förslag som EU-kommissionen har lagt inför antagandet av nästa långtidsbudget om att villkora EU-bidrag till att medlemsstaterna måste följa rättsstatliga principer.

– Detta är något som i allra högsta grad måste lösas nu, sade Tina Acketoft från Liberalerna.

Stefan Löfven intygade att det också är den svenska linjen och att det finns en ”ganska bred uppslutning” bland medlemsstaterna kring förslaget.

– Det är flera som driver frågan och jag hoppas verkligen på resultat för det vore det naturliga att man inte kan bara lyfta pengar om man inte står upp för våra värderingar, sade statsministern.

Mot denna önskan står dock det faktum att alla länder har vetorätt i budgetfrågan vilket kan bli ett avgörande hinder för regelförändring.