Svidande kritik om bekämpning av barnfattigdom i EU

Närmare var fjärde barn riskerar att drabbas av fattigdom och social utestängning i EU. 

På tio år har barnfattigdomen mer eller mindre minskat i de flesta EU-länder. Sverige tillhör dock en liten skara länder där fattigdomsrisken bland barn ökat och drygt var femte barn i landet är i farozonen för fattigdom. 

I början av tiotalet uppmanade medlemsländernas stats- och regeringschefer EU-kommissionen att, för vad EU-reglerna tillåter, agera för att minska barnfattigdomen. Medlemsländerna äger frågan men kommissionen kan bland annat hjälpa till och samordna länderna. I dag tisdag kom Europeiska revisionsrätten med sin första rapport om barnfattigdom och kommissionens insatser på området.

Tony Murphy, den ledamot av revisionsrätten som ansvarar för rapporten konstaterar att barnfattigdom är ett allvarligt problem som sannolikt kommer att öka efter pandemin och mycket därför återstår att göra. I rapporten betonas att avsaknaden av mätbara mål gör det svårt att bedöma eventuella framsteg.

– Därför är det absolut nödvändigt att EU:s framtida finansiering och politiska initiativ för att bekämpa barnfattigdom bygger på tillförlitlig information, sade Tony Murphy i ett uttalande på tisdagen.

Revisionsrätten föreslår därför bland annat kommissionen att de i nästa års kommande handlingsplan för sociala pelaren sätter upp åtgärder och mål för att bekämpa barnfattigdomen och att kommissionen även ser över hur det kan ingå i de årliga landsspecifika rekommendationer.  

I ett svar från EU-kommissionen till revisionsrätten håller de med om att det är svårt att bedöma kommissionens påverkan på nationell politik men konstaterar samtidigt barnfattigdomen trots allt minskat.