Krigets konsekvenser – EU sänker miljökrav för ökad matproduktion

När EU:s jordbruksministrar på måndagen träffades i Bryssel var en av de stora diskussionerna hur man skulle säkra livsmedelstillgången i unionen, både tillfälligt och på lång sikt. Rysslands krig mot Ukraina har orsakat störningar i handel av jordbruksprodukter både inom och utanför EU och påverkar tillgången på viktiga basvaror. 

Bland annat diskuterade jordbruksministrarna möjligheten att lätta på unionens regler för statsstöd för att möjliggöra för mer stöd till jordbrukare. 

Man diskuterade också möjligheten att mark som egentligen ligger i träda i syfte att främja den biologiska mångfalden, nu ska kunna användas för bete eller produktion av proteingrödor. 

Förslagen välkomnades av medlemsländerna enligt jordbruksminister Anna-Caren Sätherberg.  

– Medlemsländerna tyckte att kommissionens förslag var bra. Det fanns en acceptans för förslagen, sade jordbruksministern efter mötet. 

EU-regeringarna diskuterade också möjligheten att göra vissa avsteg från rådande EU-regler och exempelvis tillåta användandet av vissa bekämpningsmedel som idag är förbjudna inom EU. Något som EU-länderna inte heller är främmande för enligt jordbruksministern. 

– Så länge det inte är dåligt för folkhälsan så kan medlemsländerna tänka sig att sänka kraven lite för att säkra livsmedelsproduktionen, sade jordbruksministern. 

Vansinnigt – eller krass omvärdering

Bland svenska EU-parlamentariker går åsikterna helt isär kring de här åtgärderna. 

– Diskussionerna om att skjuta upp nya initiativ och lagförslag, överge den gröna given och försena Farm to fork är helt vansinniga. Det enda sättet att säkra en långsiktigt hållbar livsmedelsförsörjning är genom den gröna omställningen, då kan vi inte fatta beslut som går emot våra klimatmål och målen för den biologiska mångfalden, säger Pär Holmgren (MP). 

För att säkra livsmedelsförsörjningen behöver EU snabbt ställa om sitt jordbruk, tycker Pär Holmgren. 

– Vad kriget vittnar om är det nuvarande globala livsmedelssystemets enorma sårbarhet.

 Emma Wiesner (C) tycker däremot att åtgärderna är rimliga. 

– Jag tycker att vi tillfälligt behöver öppna upp regelverket vad gäller till exempel trädor och ekologiska fokusarealer, som vi gjorde under torkåret 2018. För om vi inte gör det riskerar vi att stå inför en situation där vi inte har foder till våra djur, och får än fler hungrande människor världen över, säger Emma Wiesner (C).

Hon vänder sig mot beskrivningen att regellättnader eller justerade mål handlar om sänkta klimatambitioner. 

– Nu står vi inför en situation där två av världens största livsmedelsproducenter inte kommer kunna exportera till omvärlden, och där flera studier visar att de högt satta målen i Jord till bord-strategin kommer innebära en minskad livsmedelsproduktion i EU. Då måste vi rent krasst omvärdera tidigare ställningstaganden, säger Emma Wiesner.