Debatt: Debatt: Riksdagsvalet avgörande för Sveriges EU-politik

EU utvecklas nu i en sällan skådad takt, med förslag som på ett långtgående sätt kommer att påverka Sverige. Lägg därtill diskussionen om eventuella fördragsändringar. Sverige har inte råd med fyra år till av bristfälligt engagemang och misslyckade förhandlingar. Tvärtom behöver Sverige en regering som har vilja och förmåga att driva en framåtlutad EU-politik, som värnar svenska intressen. EU-politiken och det svenska EU-ordförandeskapet 2023 är två viktiga anledningar till varför Sverige behöver ett maktskifte. 

Att yrvaket försöka formulera en linje, först när politiken är färdigförhandlad, är i regel alldeles för sent för att kunna påverka innehållet. De få gånger som Socialdemokraterna trots allt har prioriterat EU-arbetet har det varit i helt fel frågor. 

Det mest flagranta exemplet

Den sociala pelaren är det mest flagranta exemplet – den värsta felprioritering en svensk regering har gjort på EU-nivån. Trots att vi var många som varnade för att pelaren skulle slå mot den svenska modellen, såg den S-ledda regeringen till att pelaren inrättades med ett eget toppmöte i Göteborg 2017. När det däremot har gällt frågor där Sverige borde ha varit aktivt har regeringen varit passiv. Kärnkraften, skogsbruket och återhämtningsfonden är tre exempel.

Vilken regering som leder Sverige spelar alltså en avgörande roll för EU-politiken. Det avgör även vilka som ska leda vårt lands ordförandeskap i EU det första halvåret 2023. Moderaterna är redo att axla uppgiften att leda det svenska EU-ordförandeskapet. Till skillnad från Socialdemokraterna har vi en tydlig idé om vad EU-samarbetet bör användas till.

På det mest grundläggande planet handlar vårt EU-medlemskap om att vi är med och bidrar till fred, stabilitet och välstånd i vår del av världen. Vikten av detta kan inte understrykas nog efter Putins anfallskrig mot Ukraina.

Moderaternas syn på EU-samarbetet

Moderaternas syn på EU-samarbetet liknar vår syn på statens uppgifter: EU ska långt ifrån göra allt, utan beslut ska fattas på lägsta möjliga nivå, så nära medborgarna som möjligt. En självklar tumregel för Moderaterna är att inte lyfta frågor till EU-nivån som Sverige inte är berett att kompromissa om med 26 andra medlemsstater.

EU:s fokus ska ligga på att lösa problem som Sverige inte kan hantera ensamt, till exempel organiserad brottslighet, handel, klimat, migration och säkerhet. Sveriges EU-ordförandeskap det första halvåret 2023 vill vi använda till att försöka få EU att fokusera på just dessa områden. 

Som ordförande förväntas Sverige att opartiskt driva lagstiftningsarbetet framåt, samtidigt finns det utrymme att sätta viss nationell prägel på ordförandeskapet och rikta fokus mot sådant som ligger både i Sveriges och Europas intresse. Egna svenska initiativ behöver emellertid väljas med omsorg, men helhjärtat drivas.

Sverige måste stå upp för en annan utveckling

Politiken från EU-nivån har de senaste åren blivit alltmer vänstervriden, protektionistisk och detaljreglerande. Den sociala pelaren har i allra högsta grad bidragit till detta. Efter britternas utträde måste Sverige vara ett av länderna som står upp för en annan utveckling. Faktum är att EU saknar en konkret och renodlad tillväxtstrategi sedan Europa 2020-strategin löpte ut för ett par år sedan. Trots hårdare global konkurrens och en ekonomi som har bromsat in har arbetet med att fördjupa den inre marknaden, främja handeln och konkurrenskraften – Europasamarbetets själva kärna – hamnat i skymundan.

Sverige kan spela en viktig roll i att återlansera det arbetet i EU, inte minst tack vare att den inre marknaden fyller 30 år under det svenska ordförandeskapet. Därför vill Moderaterna att Sverige under ordförandeskapet arrangerar ett toppmöte med syftet att på allvar initiera ett arbete med att få på plats en ny tillväxtstrategi. Det är dessutom en fråga av tydligt nationellt intresse då Sverige nu har EU:s lägsta BNP-tillväxt och fjärde högsta arbetslöshet.

EU-politik är inget man gör lite vid sidan av, utan det är i själva verket en integrerad del av inrikespolitiken. Den regering som för Sveriges talan på EU-nivån måste bli mycket bättre på att våga ta plats och ställa krav. Så får vi ordning på den svenska EU-politiken. 

Jessika Roswall (M) 
Europapolitisk talesperson