Klimat och EU-budget toppfrågor när parlamentarikerna samlas i Strasbourg

I nästa vecka samlas EU-parlamentarikerna för andra gången denna månad i Strasbourg. Där ska de enas om sin syn på storleken och utformningen av nästa års EU-budget. Socialdemokraten Ilan De Basso (S) är kritisk till parlamentets krav på mer pengar.

– Det verkar tyvärr inte finnas den krisinsikt [i EU-parlamentet] man förväntar sig. Det här är enligt vår uppfattning inte hållbart. Vår uppfattning är att EU-budgeten inte ska öka, sade De Basso vid en digital pressträff på fredagen.

Han får medhåll från Sverigedemokraternas Charlie Weimers.

– För ovanlighetens skull så är jag helt överens med Socialdemokraterna i argumentationen kring budgeten, sade Weimers.

Liksom tidigare år väntas EU-parlamentet se något mer i EU-budgeten (167,6 miljarder euro) nästa år än vad kommissionen ursprungligen föreslagit (166,3 miljarder euro) medan medlemsländerna vill betala in mindre (165,7 miljarder euro). Skillnaden mellan parlamentets och medlemsländernas positioner är alltså knappt två miljarder euro.

Parlamentet röstar på onsdag om sin syn inför kommande slutförhandlingar med medlemsländerna som brukar sluta med att budgeten ligger närmare medlemsländerna än parlamentet.

Två delar av klimatpaketet

EU-parlamentarikerna ska även rösta om sina ståndpunkter i två delar av unionens stora klimatpaket som ska se till att 2030-målet om minskade utsläpp med minst 55 procent nås. Det handlar dels om ett nytt regelverk för minskade utsläpp från sjöfarten, dels om ny infrastruktur för alternativa drivmedel så som laddstolpar.

Miljöpartiets Jakop Dalunde är kritiskt till delar i båda förslagen och vill se en högre ambitionsnivå.

– Det finns fortfarande krav på stöd för fossilgas [som alternativt fordonsbränsle] och det tycker vi är huvudlöst, sade Dalunde.

För utsläppsminskning för sjöfart har transportutskottet enats om att fartyg över en viss storlek ska minska sina utsläpp med 80 procent till 2050.

– Det håller inte. Vi behöver ha noll utsläpp redan 2040, sade Dalunde som menar att ett lägre satt mål skulle innebära ”enorma satsningar” på teknik som istället kan lagra in koldioxid. Han anser även att gränsen för vilka fartyg som ska omfattas – 5 000 bruttoton – är för högt och förespråkar 400 bruttoton.

Charlie Weimers å sin sida anser att klimatmålen för sjöfarten inte bör skärpas under den pågående energikrisen.

– Vi kommer utifrån vår linje om moratorium för klimatlagstiftningen under energikrisen att rösta mot det här, sade Weimers.

Han är även kritisk mot vad han anser vara en ”oflexibel” lagstiftning för infrastruktur för alternativa bränslen som enligt honom inte gör några undantag för ”sparsamt befolkade områden”.

– Det här kommer att bli en väldigt stor ekonomisk pålaga för medlemsstaterna. Det kanske kan vara så att andra satsningar behöver göras i det här läget när vi vet att Teslorna nuförtiden laddas med elektricitet från kolkraft och gas, sade Weimers.

EU-parlamentarikerna ska även debatter en rad aktuella frågor som huruvida Rumänien och Bulgarien bör få gå med i Schengensamarbetet, energipriskrisen och om kommissionens arbete under nästa år.