Splittrat EU-parlament kräver nya riktlinjer för sysselsättningspolitiken

EU-parlamentet ställde sig på tisdagen bakom nya riktlinjer för EU-ländernas nationella sysselsättningspolitik där man kräver bättre anpassning till situationen efter covid-19-pandemin, Rysslands krig i Ukraina, den gröna omställningen och de nya höga levnadskostnaderna. 

–  Detta är ett paket för social motståndskraft som kommer att möjliggöra hjälp till arbetare och en social räddningsåtgärd för de mest utsatta, sade den spanska socialdemokraten Alicia Homs Ginel, som är parlamentets ansvariga ledamot för förslaget, i en debatt i parlamentet på måndagen. 

Ledamöterna kräver bland annat att osäkra och obetalda arbeten ska upphöra. Alla praktikplatser bör erbjuda skälig ersättning, anständiga arbetsvillkor och tillgång till socialt skydd, anser parlamentet. 

EU och medlemsländerna bör enligt parlamentet även utforma en gemensam strategi som syftar till att förbättra kvaliteten på sysselsättningen, arbetsvillkor och lönestandarder genom en hållbar modell.

Splittrat parlament

Stödet för de nya riktlinjerna var dock delat – 333 ledamöter röstade för riktlinjerna medan 253 röstade emot. 

Även mellan de svenska ledamöterna var klyftan tydlig; Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade för medan Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna röstade emot. Liberalerna och Centerpartiet lade ner sina röster. 

Kristdemokraten Sara Skyttedal är kritiskt till att parlamentet valt att inkludera förslag som nya EU-lagar om minimiinkomst och gemensam finansiering i rekommendationerna. 

– Rätt rekommendationer har potential att skapa förutsättningar för företag att skapa fler jobb och i längden ett konkurrenskraftigt och välmående Europa. Därför är det så trist att år efter år se den här frågan kidnappas av vänstergrupperna i parlamentet som istället uppmanar EU-kommissionen att ta över medlemsstaternas kompetenser, sade hon i måndagens debatt.