EU:s klimatråd: Mycket mer måste göras – öka utsläppshandeln

När EU klubbade sin klimatlag för tre år sedan inrättades samtidigt ett oberoende klimatpolitiskt råd med uppdrag att råda EU i klimatfrågor. Rådet välkomnar i en stor rapport de senaste årens arbete med den så kallade Gröna given om att minska utsläppen till 2030 med minst 55 procent jämfört med 1990. Men mer måste göras, i synnerhet för att klara 2050-målet om att göra EU klimatneutralt.

– Att nå klimatneutralitet senast 2050 är en kapplöpning mot klockan och vi har inte råd att luta oss tillbaka nu. För att hålla oss på rätt spår måste vi se till att dagens åtgärder ligger i linje med våra långsiktiga mål och börja förbereda oss för ännu större minskningar efter 2030, sade Ottmar Edenhofer, ordförande i klimatrådet, i ett uttalande.

Rådet ger 13 rekommendationer på åtgärder för att nås EU:s två övergripande klimatmål för 2030 respektive 2050 (se faktaruta).

Fördubblad utsläppsminskning

2022 hade EU-länderna minskat sina klimatutsläpp med 31 procent jämfört med referensåret 1990. Men för att nå 2030-målet på 55 procent måste enligt rapporten takten på utsläppsminskningarna  fördubblas jämfört med snittet under 2005–2022.

" De observerade trenderna är inte tillräckliga för att visa att EU är på väg att uppnå sina klimatmål", skriver rapportförfattarna och pekar på att medlemsländernas nuvarande åtgärder pekar mot en minskning på 49 procent till 2030.

I synnerhet är det de klimatåtgärder som medlemsländerna själva bestämmer över – alltså de som ligger utanför EU:s handel med utsläppsrätter för bland annat tunga industrier – som måste stärkas. Till dessa hör utsläpp från uppvärmning av byggnader, transport, jordbruk samt koldioxidinlagring i skog och mark som under de senaste åren drastiskt minskat.

För att nå 2030-målet rekommenderar klimatrådet bland annat att EU-länderna fasar ut sina subventioner till fossila bränslen. Det samlade statliga stödet av fossila bränslen i EU-länderna har legat runt 50 miljarder euro per år och ökade under 2022 års energikris till 120 miljarder euro "vilket undergräver incitamenten att minska användningen av fossil energi och minskar de offentliga medel som finns tillgängliga för att stödja klimatåtgärder", skriver forskarna.

Klimatneutralitetsmål än avlägsnare

Det lagstadgade målet om att EU ska bli klimatneutralt till 2050 är enligt rådet ännu lägre från att nås med nuvarande takt.  Rådet föreslår därför bland annat att kommissionen ser till att alla kommande lagförslag granskas utifrån dess effekter på klimatet.

Det vill dessutom se ett större fokus på att minska utsläppen från jordbruket – där utsläppen nästan inte alls ändrats – med incitament att röra sig bort från utsläppsintensiva jordbruksmetoder, såsom djurproduktion och mot produkter med lägre utsläpp och koldioxidinlagring.

"Parallellt bör EU stärka åtgärderna för att uppmuntra en hälsosammare och mer växtbaserad kost", skriver rapportförfattarna.

EU:s handel med utsläppsrätter omfattar i dag 36 procent av alla utsläpp. Detta kommer i slutet av detta årtionde att utvidgas till 74 procent. Klimatrådet föreslår att även de återstående 26 procenten bör omfattas av utsläppshandeln som sätter ett pris på klimatutsläpp. Det rekommenderar att systemet utvidgas till alla större sektorer såsom jordbruk och livsmedel och koldioxidinlagring i skog och mark.

Enligt klimatrådet måste investeringarna i den gröna omställningen mer än fyrdubblas från nuvarande 200–300 miljarder euro per år till 1250–1400 miljarder euro årligen. Med tanke på medlemsländernas begränsade budgetutrymme föreslår rådet att detta skulle kunna ske genom en gemensam europeisk upplåning såsom man gjorde till den stora coronaåterhämtningsfonden.

Nytt klimatmål inom kort

I början av februari väntas kommissionen lägga fram ett förslag om nya delmål för 2040 i arbetet med att bli klimatneutralt 2050. EU:s klimatpolitiska råd har sedan tidigare rekommenderat att utsläppen måste minska med 90–95 procent till 2040 för att klimatneutralitetsmålet ska kunna nås.