Gästkrönika: Sociala dialogen kan föra EU framåt

”Social dialog” kan låta ganska intetsägande men beskriver viktiga och grundläggande principer och praxis om hur arbetsmarknader fungerar. Social dialog betyder nämligen inget annat än samverkan, förhandlingar och diskussioner mellan arbetsmarknadens parter, och ibland med statsmakten eller EU-kommissionen, beroende på om vi pratar om social dialog på nationell nivå eller på EU-nivå.

När EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen för några veckor sedan tog emot arbetsmarknadens parter till det belgiska slottet Val Duchesse var det ett viktigt steg för att skapa tydliga spelregler, tillit och en vilja mellan att förhandla och komma överens. 

Den sociala dialogen kan vara ett kraftfullt instrument, men under de senaste åren har den inte riktigt nått sin fulla potential. Det är bekymmersamt, och något TCO är beredda att förbättra.

Sedan instiftandet 1985 på det belgiska slottet Val Duchesse har den sociala dialogen lett till allt från avtal och rekommendationer till gemensamma deklarationer och seminarier. Särskilt viktigt är möjligheten för arbetsmarknadens parter att kunna förhandla avtal som kan bli EU-lagstiftning. Tyvärr har just den möjligheten inte nyttjats på länge eftersom arbetsmarknadens parter inte kunnat komma överens om till exempel frågan om distansarbete och ”right to disconnect”, där förhandlingarna strandade så sent som i höstas.

Lång to do-lista

Det är synd, eftersom arbetsmarknadens parter både har kunskap och intresse av att bidra till hållbara lösningar som fungerar i praktiken. Med tanke på de utestående utmaningarna inför den pågående omställningen på våra arbetsmarknader är to do-listan lång. AI, distansarbete och kompetensförsörjning är bara några frågor där parterna skulle kunna visa vägen framåt även på EU-nivå.

Det är därför glädjande att EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen bjöd in arbetsmarknadens parter för att ta fram en handlingsplan om hur den sociala dialogen kan fungera ännu bättre i framtiden. Konkret handlar det till exempel om att utse ett särskilt sändebud som bättre ska koordinera samarbetet mellan arbetsmarknadens parter och EU-kommissionen. Förhoppningsvis kan sändebudet dessutom bli en viktig länk i detta arbete. Det handlar nämligen också om att arbetsmarknadens parter på nationell nivå ska kunna larma om de inte blir involverade i den sociala dialogen på hemmaplan.

Dessa är bra och viktiga steg som förhoppningsvis kommer att leda till en ännu bättre social dialog framöver. Men det återstår utmaningar. Det är till exempel helt grundläggande att skapa tydliga spelregler för hur EU-kommissionen behandlar förhandlade avtal mellan parterna på sektorsnivå. Det allra viktigaste är dock att skapa tillit och en vilja mellan arbetsmarknadens parter att förhandla och komma överens. Den sociala dialogen kan vara ett kraftfullt instrument men under de senaste åren har den inte riktigt nått sin fulla potential. Därför behöver arbetsmarknadens parter visa att den sociala dialogen kan leverera. Från TCO är vi beredda att bidra till detta viktiga arbete.

Therese Svanström
Gästkrönikör
Ordförande i TCO