Debatt: EU-kandidat Abir Al-Sahlani (C): Bygg det goda EU

När jag kandiderade till Europaparlamentet våren 2019 använde jag frasen ‘EU är ett fredsprojekt’ så ofta att jag till slut nästan skrattade åt mig själv. Ett krig i Europa, det är ju omöjligt, tyckte vi då. Nu står vi här med krig i vårt närområde sedan två år tillbaka och utan ände i sikte. 

I Sverige har vi haft lyxen att leva i fred så länge att man glömt vad krig är. Jag upplever att vi tagit freden för givet. Men det kan vi aldrig göra. Kriget i Ukraina är ett existentiellt hot mot demokratin i Europa och freden måste vara vår högsta prioritet. Och det är genom EU-samarbetet som vi kan uppnå detta.

Det goda EU 

Den gångna mandatperioden har jag också pratat om EU som en god stormakt. Det kan kännas som ett luddigt och abstrakt begrepp, men i praktiken är det rätt enkelt. EU måste bli en fredens och säkerhetens union som tydligt vågar ta ställning. En global aktör som klarar att stå upp för alla människors fri och rättigheter var de än hotas. Mitt Europa står på de svagas sida, oavsett om de befinner sig i Gaza, Ukraina eller Polen. Mitt Europa bygger inga murar.

Bara tillsammans kan vi sätta hårt mot hårt och vara en global spelare att räkna med, på rätt sätt. Det innebär att vi behöver tala med en gemensam röst mot Putin och mullorna i Iran, för Israels rätt att existera och Palestiniernas rätt att leva ett liv i frihet och värdighet.  

Auktoritära ledare som Viktor Orban ska inte längre kunna hålla resten av EU gisslan. Det är dags att vi ger EU en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik som klarar det hårda geopolitiska läget.  Den 9 juni kan vi påbörja den resan tillsammans, för ensam är svag. Därför kommer jag fortsätta jobba för en europeisk union som är demokratins ledstjärna i världen.

Allt stöd till Ukraina

26 mars stod jag i kön som skulle ta mig till Ukraina. Att medvetet bege sig till ett krigsområde är en väldigt underlig känsla, en som knappt går att beskriva. Min resa genom Ukraina gav mig insikter jag aldrig kommer att glömma. Men resan till Kiev bevisade än en gång för mig det som jag egentligen redan vet: vi får inte svika Ukraina. Samarbetet inom EU är avgörande för att vi ska kunna hjälpa Ukraina. Nu när vi ser tecken på krigströtthet från USA, måste EU vara den goda stormakten och globala spelaren som faktiskt agerar istället för att tveka.

Därför är EU-valet den 9 juni extra viktigt. För det spelar roll vilka parlamentariker som skickas ned till Bryssel. Varken fred eller frihet är gratis. Det får inte finnas en övre gräns för Ukrainastödet. För de tappra ukrainarna som försvarar vår fred och frihet i Europa. Zelenskyj tackade för stödet, när det i själva verket är vi som ska tacka honom och hans folk. Det minsta vi kan göra är att garantera ett långsiktigt stöd för Ukraina och hålla gränsen mot Putin.

För självklart finns det, som i vilken annan gemenskap som helst, saker som kan förbättras. EU-samarbetet är inget undantag. Men vad tjänar allt det till, om själva fundamentet som EU-samarbetet vilar på är hotat? Med ett krig på vår kontinent och grannländer som inte räds att marschera in på andra länders territorium, så är den allra viktigaste frågan i det kommande EU-valet: friheten.

Ungern ett säkerhetshot

Det innebär också att vi inte kan ha EU-länder som faktiskt hotar vår säkerhet inom unionen. Viktor Orbán är Putins väg in i EU, så pass att man på ministerrådetsmöten inte längre kan prata fritt när han befinner sig i rummet. Orbán driver ständigt Ungern närmre Ryssland, inte minst genom att begränsa och försena stöd till Ukraina. Som det är nu är Ungern ett större säkerhetshot inne i EU än utanför. Det är ingen rättighet att vara med i EU, utan ett privilegium. Och privilegier förtjänar man. Därför måste kraven som ställs för att bli EU-medlem uppfyllas varje dag och inte bara vid inträdet och ens lands flagga hissas i Bryssel. Därför är det dags att skapa en mekanism som gör att vi kan kasta ut Ungern ur EU.

När Ukraina går vinnande ur kriget så måste vi kunna stå rakryggade och säga att vi gjorde allt, både ekonomiskt, humanitärt och militärt. ”Ukrainas sak är vår” får inte bara bli ett slagord. Det måste faktiskt ligga handlingar bakom frasen.

Nu när Sverige äntligen är en del av Nato, är det också dags att vi skickar Jas Gripen-plan till Ukraina. Inga fler ursäkter och undanflykter. Det svenska stödet bör fördubblas genom en särskild försvarsfond om 65 miljarder kronor fram till 2026. 

Det handlar om att sluta pumpa in pengar i den ryska stridskassan genom att EU en gång för alla gör sig kvitt sitt beroende av den ryska gasen. Det handlar om att ge de frysta ryska tillgångar som beslagtagits av EU till Ukraina, både för att finansiera det militära försvaret och till återuppbyggnaden av landet. Det handlar om att vi i Sverige och i EU inte kan ha företag som gynnar Putin och hans lakejer, som den ryskägda fabriken Kubal i Sundsvall, som producerar krigsmaterial som används i kriget i Ukraina.

Håll gränsen

Det här EU-valet handlar inte om att vi ska ha euro som valuta eller inte. Imorgon kan vi vakna upp med rubel. Ukraina måste vinna kriget och ta tillbaka varenda centimeter av sitt land. Nästa mandatperiod måste vi hålla gränsen för friheten. Friheten att få röra dig fritt, vara den du är, älska vem du vill. Friheten från förtryck. Men framför allt friheten att leva i fred och demokrati.

Mellan den 22 maj till den 9 juni kan du göra ett aktivt val att hålla gränsen mot Putin, och för Ukraina och friheten. Se till att EU blir en god stormakt. Se till att rösta på mig och Centerpartiet.

Abir Al-Sahlani
Europaparlamentariker 
Andranamn för Centerpartiet  i EU-valet